Förr gissade vi mest hur barn utvecklas. Nu vet vi mer, tack vare forskning. Följ med på en resa i ett bebis- och barnuniversum som tidigare inte har varit tillgängligt för oss!

Tänk om vi visste precis hur barn utvecklas. Men det vet vi inte. Det kan vi inte veta. Bebisar kan ju inte prata. De kan inte med ord berätta hur de upplever sin tillvaro.

Men vi kan forska, och forskningen har lärt oss en hel del. Vi vet till exempel i ungefär vilka åldrar barn börjar sitta, krypa och gå. En studie kanske inte visar exakt samma resultat som en annan, men tillsammans ger forskningsresultaten en bild av hur det kan vara (därmed inte sagt att det behöver vara något ”fel” om ett barn inte följer mallen).

Fast vi vet inte allt. Särskilt när det handlar om barns inre utveckling har vi ofta bara kunnat gissa och anta – men för några decennier sedan ändrades det. Plötsligt visste vi mer.

En orsak var att forskare förstod att bebisar faktiskt kan svara på frågor. De har ännu inte språket, men de kan ändå svara, på sitt sätt. Bebisar kan till exempel suga på nappar. Ibland suger de lugnt och förnöjt, ibland hårdare och mer intensivt. Om napparna kopplas till mätutrustning kan vi lära oss något om vad bebisen föredrar och förmår, upptäckte forskare. Och de upptäckte saker som att bebisar hellre lyssnar på mammas röst än någon annans, eller hellre på musik de känner igen från tiden i mammas mage än vilken musik som helst.

En annan orsak var att forskare, i och med att videokameran kom, kunde börja filma bebisar och följa dem sekund för sekund. Därmed blottlades delar av det bebisuniversum som tidigare inte varit tillgängligt för oss. För när filmerna analyserades, ruta för ruta, blev det tydligt: bebisen var inte passiv, som många tidigare hade trott. Han eller hon var från allra första början aktivt delaktig i samspelet med sina föräldrar. Han eller hon kunde, genom att vrida huvudet mot eller bort från, till och med vara den som bestämde: ”Ja tack, mera samspel” eller ”Nej tack, nu räcker det.” Och han eller hon kunde, genom blickar och så småningom leenden, ta initiativ till samspel, det där viktiga samspelet som man numera anser formar barnets utveckling.

Tack vare upptäckter som dessa vet vi idag att små barn redan från början av livet har en oerhörd förmåga att bidra till sin egen utveckling. Den kunskapen har skapat nya teorier om hur vi människor utvecklas.

Bebisforskaren Daniel Stern

Daniel Sterns ”känsla av själv”
Enligt den amerikanske spädbarnsforskaren Daniel Stern utvecklas barnets ”själv” i en utvecklingslinje med fem nivåer:

Känslan av ett uppvaknande själv (det nyfödda barnet) Nu utvecklas bebisens känsla av ett själv aktivt i samspel med omgivningen.

Känslan av ett kärnsjälv (från 2–3 månader). Bebisen utvecklas som social varelse.

Känslan av ett intersubjektivt själv (från 7–9 månader) Bebisen börjar förstå att andra har ett eget inre liv, och att man kan dela inre upplevelser med andra.

Känslan av ett verbalt själv (från 18 månader). Nu ger språkutvecklingen barnet nya möjligheter att dela och förmedla erfarenheter.

Känslan av ett berättande själv (från 3 år). Barnet får en allt större förmåga att beskriva sig själv och återge känslor och upplevelser. Det betyder mycket för identitetsbildningen.

Alla nivåer kommer att finnas tillgängliga inom oss alla i resten av våra liv, menar Daniel Stern, som efter hand har vidareutvecklat sin teori. Numera anser han att de tre första nivåerna är mer sammanlänkande än han tidigare har trott, och att åtminstone delar av dem finns där samtidigt, från allra första början av livet.

Texterna om barns utveckling, som det länkas till längst ner på denna sida, baseras bland annat på den amerikanske spädbarnsforskaren Daniel Sterns teori om ”känsla av själv”. Tidigare teorier, som Sigmund Freuds och Margaret Mahlers, har ofta grundats på tanken att barnet under sin utveckling träder in i olika stadier, eller utvecklingsfaser. Man har utgått från att barnet måste ta sig igenom en fas för att komma vidare till nästa, och tänkt sig att den nya fasen ersätter den gamla.

Daniel Stern tror inte att det är så. Han använder inte ord som ”faser” eller ”stadier”. I stället menar han att det i början av livet öppnar sig fem upplevelseområden, eller nivåer.

Ingen av nivåerna ska betraktas som något som barnet kliver i och ur. Ingenting byts ut mot något annat. Tvärtom, menar Daniel Stern. I takt med att barnet får nya förmågor uppstår möjligheter att uppfatta omvärlden och sig själv på nya sätt. Detta skapar nya upplevelser, nya erfarenheter och nya sätt att vara tillsammans med andra på. Barnet börjar utveckla en ny nivå av sitt ”själv”. Denna nya nivå läggs till de redan existerande, ungefär som lagren på en lök. Det tillkommer nya, tänkbara upplevelseområden, nya möjliga nivåer av blivande och varande. Och i alla nivåer är det känslorna – de känslor som väcks i samspel med dem som tar hand om barnet – som har huvudrollen. Det är i det känslomässiga samspelet med andra som barnet utvecklas och mognar.

Daniel Stern anses av många vara en av de viktigaste tänkarna inom modern utvecklingspsykologi. Men varje utvecklingspsykologisk teori ska ses i ljuset av den tid och den kultur de skapades i. Nu, och sedan ett par decennier tillbaka, är Daniel Stern en av de klarast lysande stjärnorna på den utvecklingspsykologiska himlen, men inte ens han kan veta säkert hur barn utvecklas – och han utger sig inte heller för att göra det. I förordet till den senaste upplagan av hans numera klassiska verk Spädbarnets interpersonella värld beskriver han sin bok som ”en arbetshypotes som rör spädbarns subjektiva upplevelser av sitt eget sociala liv”. Den arbetshypotesen har och har haft stor betydelse för hur vi idag tänker om barn och barns utveckling, bland annat för att andra forskare och kliniker har använt och utvecklat Daniel Sterns teorier i nya studier och arbeten.

Till startsidan: Barns utveckling 0-6 år

Läs mer om nyfödda barns utveckling:

Barns utveckling: Nyfödd

Nyfödd – så kan det vara

1 månad – så kan det vara

Nyfödd – vardagsliv med en nyfödd bebis

Nyfödda kan härmas

Plötslig spädbarnsdöd

Nyfödd – skrik, gråt och tröst

Utrustning – vad behöver en bebis?

För tidigt född – nyfödd på sjukhus

Nyfödd – bra att veta

Läs mer om utvecklingen hos barn från 2 till 6 månader:

Barns utveckling: 2 – 6 månader

2 månader – så kan det vara

3 månader – så kan det vara

4 månader – så kan det vara

5 månader – så kan det vara

6 månader – så kan det vara

2–6 månader – vardagsliv med din bebis

2–6 månader: Bra att veta

Läs mer om utvecklingen hos barn från 7 till 18 månader:

Barns utveckling: Från 7 månader

7 månader – så kan det vara

8 månader – så kan det vara

9 månader – så kan det vara

10 månader – så kan det vara

11 månader – så kan det vara

1 år – så kan det vara

Från 7 månader: Vardagsliv med ditt barn

Från 7 månader: Bra att veta om förskolan

Läs mer om utvecklingen hos barn från 18 månader till 3 år:

Barns utveckling: Från 18 månader

18 månader – så kan det vara

2 år – så kan det vara

Från 18 månader: Vardagsliv med ditt barn

Läs mer om utvecklingen hos barn mellan 3 och 6 år:

Barns utveckling: Från 3 år

3 år – så kan det vara

4 år – så kan det vara

5 år – så kan det vara

6 år – så kan det vara

Från 3 år: Vardagsliv med ditt barn

>> Denna text är baserad på delar av Vi Föräldrars stora bok om barn (Bonnier Fakta).


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra – JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån – eller 39 kr/mån för tidningsprenumeranter)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren