Varför skriker bebisen? Hur kan man lugna? Och napp – är det bra eller dåligt?

Skrik – ett sätt att kommunicera

Skrik – eller gråt, som det ju egentligen är – är bebisens sätt att säga att den behöver något, ofta mat, närhet eller hjälp att somna.

En del bebisar gråter ofta och mycket, andra gör det mer sällan och vissa kanske bara gnyr lite. Sådana skillnader kan bero på olika temperament.

I början är det inte så lätt att förstå vad bebisen vill. Man får pröva sig fram. Amma eller ge flaskan, bära och prata lugnande, byta blöja eller försöka vyssja till sömns.

Så småningom lär man sig känna igen signalerna och förstår kanske om barnet är hungrigt, övertrött, har bubbel i magen eller bara vill vara nära och umgås.


9 lugnande tips för bebisen

  1. Mat och närhet. Om barnet ammas är bröstet ofta en förstahandsåtgärd. Bröstet stillar hunger, ger trygghet och närhet. För barn som flaskmatas fungerar famnen och flaskan lika bra.
  2. Bära. Många bebisar blir lugnade av att bli hållna, och av närheten till en annan kropp. Om inte närheten i sig är tillräcklig kan man pröva att låta bebisen byta ställning – ligga på rygg i famnen, kanske. Eller på mage med en föräldraarm som stöd under kroppen. Eller vara i upprätt läge med huvudet mot förälderns axel. Att bära bebisen i bärsele eller bärsjal kan också vara bra.
  3. Hud mot hud. Att ligga naken mot en förälders nakna bröst kan vara lugnande. Med en filt över blir det inte så kallt.
  4. Rörelse. Ibland är det lättast för bebisar att komma till ro om de får vara i rörelse. Att till exempel vara i mammas och pappas famn när de står upp och gungar med knäna, eller när de går runt, runt i rummet. Att ligga i en vagn som är i rörelse kan också vara lugnande, oavsett om vagnen rullar på en ojämn skogsstig, en slät trottoar eller fram och tillbaka i vardagsrummet.
  5. Ljud. En mjuk röst som pratar, nynnar eller sjunger kan göra underverk för en del bebisar. Andra blir lugnade av ljudet från dammsugaren, eller musik – och musiken kan vara såväl mjuka vaggvisor eller gungande reggae som experimentell jazz eller taktfast hårdrock (men inte för högt).
  6. Lugn och ro. Ibland kan intrycken behöva dämpas: låga röster, släckta lampor, mjuka föräldrahänder och -armar.
  7. Torr om rumpan. Kanske blöjan behöver bytas? Vissa bebisar är känsligare för väta än andra.
  8. Bada. En del bebisar går ner i varv av att, med stöd av en förälders omslutande armar, få sjunka ner i kroppstempererat vatten i badbalja eller badkar.
  9. Napp. Napp kan, när amningen är etablerad, hjälpa till att skapa lugn och ro.

Kan man skämma bort en bebis?

”Skäm inte bort barnet”, kunde föräldrar få höra förr om de tog upp sin bebis när den skrek, eller om de lät bebisen amma när den ville. Idag är det inte många som tänker så. För bebisar kan inte skämmas bort. Eller, kanske rättare: det en del kallar för att ”skämma bort” är i själva verket viktigt, rent av nödvändigt, för att barnet ska ha det bra och utvecklas.

Barn är inte som persikor som ligger och mognar för sig själva, har någon klok person sagt. Barn mognar genom att vi är tillsammans med dem, genom att vi ser och förstår vad de behöver och ger dem det.

Nu, i början av livet, ska det inte finnas några gränser alls. Nu behöver bebisen allt – men detta ”allt” behöver förstås inte komma från en och samma person.

Nyfödd – napp eller inte?

Kvinna tröstar en nyfödd bebis

Foto: Shutterstock

Napp eller inte? Bebisar vill suga, en del mer och en del mindre.

Bebisar vill suga. Ibland ofta, ibland mindre ofta – och ibland jätteofta. En del föräldrar får höra att deras bebis är så ”snuttig” att den måste ha napp, men ”snuttandet” är inget fel i sig. Det är bebisens sätt att göra så mycket mjölk som den behöver.

Om man vill kan man ge napp, men om man vill amma är det bra att vänta med napp tills amningen är etablerad, det vill säga tills den fungerar bra och ”automatiskt” för både mamma och barn (det tar ofta några veckor). Eftersom napp och amning innebär två olika sugtekniker anser många att napp kan störa amningen innan dess. Det anses också finnas en risk att bebisar som suger på napp inte ammas lika ofta, och att bröstmjölken därför inte bildas efter barnets behov. Det är bra att försäkra sig om att bebisen inte är hungrig: först mat, sedan napp. Så småningom lär man sig tolka signalerna.

Napp när bebisen sover kan minska risken för plötslig spädbarnsdöd, enligt flera rapporter. Men amning kan också minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Eftersom napp kan störa amningen är det officiella rådet därför att om amningen är etablerad kan napp användas när barnet ska sova. Men det är inget måste. Och alla bebisar vill inte ha napp, hur mycket deras föräldrar än trugar. En del hittar så småningom sin egen tumme och tycker att den fungerar utmärkt, andra vill bara ha mammas bröst.

För tidigt födda barn kan ha nytta av napp eftersom de behöver suga för att må bra även om amningen ännu inte är etablerad.

Nyfödd – när skriket  blir jobbigt

När bebisen inte blir nöjd vad man än gör, när skrikandet bara fortsätter och fortsätter och ingenting tycks hjälpa – då är det lätt att känna sig förtvivlad som förälder. Förtvivlad, maktlös och kanske arg. Få saker går så djupt in i oss som barns gråt, särskilt om vi inte lyckas hjälpa.

Känslor av vanmakt kan vi alla känna då och då. Det är helt okej. Det farliga är om vi går över gränsen. Om vi tappar kontrollen över oss själva och slår eller skakar. Om du känner att det är risk för det: lägg ner bebisen och gå därifrån en stund. Andas djupt. Om du vill: ring en kompis, en föräldratelefon eller bvc.

Skrik kan också vara ett tecken på att barnet mår dåligt. Misstänker du att det är så? Kolla med bvc eller en barnläkare.
 

Kolik

Spädbarnskolik (som ibland också kallas tremånaderskolik) brukar börja under de första veckorna i livet. Bebisar med kolik får perioder med svårtröstligt och kraftigt skrikande. Magmusklerna kan spännas och knäna kan dras upp mot magen. Ofta är det som värst under sena eftermiddagar, kvällar och nätter. Symtomen brukar klinga av och försvinna helt vid 3–4 månaders ålder, men ibland tar det längre tid.

Inom forskningen definieras spädbarnskolik som mer än tre timmars skrikande per dygn i mer än tre dygn per vecka hos ett i övrigt friskt barn. Kolik är ofarligt, men jobbigt för både barn och föräldrar.

Man tror att omkring 15 procent av alla bebisar får spädbarnskolik. Varför vet man inte, men en vanlig teori är att det finns flera orsaker, som till exempel överkänslighet, allergi eller omognad i mag-tarm-kanalen.

Misstänker du att ditt barn har kolik? Bvc eller en barnläkare kan hjälpa till att utesluta annat, som komjölksallergi eller öroninflammation. De kan också ge råd om vad man kan göra för att lindra.

Mycket kroppskontakt, att bli buren och tröstad, kan kännas tryggt för bebisen. Glöm inte heller att se till att få den hjälp du själv behöver för att orka ta hand om ditt barn – kanske behöver du avlastning för att få sova, till exempel?

Läs mer:

Nyfödd – utveckling &  aktuellt just nu

1 månad – så här kan det vara

Nyfödd – vardagsliv med en nyfödd bebis

Nyfödda kan härmas

Plötslig spädbarnsdöd

Utrustning – vad behöver en bebis?

Nyfödd – bra att veta

>> Denna text är baserad på delar av Vi Föräldrars stora bok om barn (Bonnier Fakta).


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren