7-18 månader: Vardagsliv med ditt barn
Vad kan man göra tillsammans med en lite större bebis? Ska barnet åka framåt- eller bakåtvänt i barnvagnen? Och hur funkar det med mat och sömn i den här åldern?
Detta är en artikel från Vi Föräldrar
Sitta, kanske krypa, stå, klättra – när barnet blir rörligare blir föräldraskapet det också. Och vaksammare! Plötsligt kan ju faror lura överallt: nötterna i skålen, duken på bordet, stolen på balkongen ...
När barnet kan stå men ännu inte gå hamnar många föräldrar i den där framåtlutade positionen med ryggen böjd över barnet, händerna sammankopplade med barnets – och barnet går, går, går med föräldern som stöd, allt fortare, allt lyckligare. Men föräldraryggen orkar inte alltid lika länge som barnet. Då kan det vara skönt att göra något annat en stund.
Från 7 månader: Att göra tillsammans
Nu, om inte förr, brukar många tycka att det känns bra att vidga cirklarna, kanske träffa andra föräldrar, andra barn. Har man tur finns det en öppen förskola i närheten. Man kan också dra ihop ett gäng på egen hand för en gemensam fika eller utflykt – eller bara hänga tillsammans i en park eller skogsglänta. Men samtidigt som livet blir mer socialt kan lugna stunder med en förälder blir extra viktiga.
• Sånger, ramsor och böcker. En del barn har redan nu en favoritsång som de vill höra om och om igen. Imse vimse spindel, Blinka lilla stjärna och andra sånger som man kan göra rörelser till brukar vara roliga (även om det i början av perioden mest handlar om att lyssna och titta på när andra sjunger och utför rörelserna). Det är samma sak med ramsor. Om barnet till exempel är vant att höra En liten mus (se faktaruta i slutet av denna text)kan det bli förtjust redan när mammas eller pappas fingrar börjar vandra på armen eller benet. Böcker kan också ha blivit – eller bli – roliga, kanske särskilt sådana där man kan titta på olika djur eller fordon och härma hur de låter, eller bli aktiv i berättelsen genom att till exempel knacka på dörrar eller dra i flikar.
• Utforska och experimentera. Att med hjälp av sina sinnen utforska och experimentera kan vara jättespännande. Man kan till exempel upptäcka att det som doppas i vatten blir blött. Att papper prasslar, men inte tyg. Att stenar är hårda och lena eller skrovliga, att gräs är mjukt och kanske lite stickigt. Att sand kan kännas både våt och torr, varm och kall.
• Babyaktiviteter. Babydrama, babymålning, sagostund ... Nu finns fler aktiviteter att välja bland. Babyaktiviteter kan vara kul, men är inte nödvändiga. De passar inte alla barn, och inte alla föräldrar. En del är hellre hemma och leker tittut eller läser en saga. Utbudet är störst i storstäderna, men även på mindre orter brukar öppna förskolan, kyrkan eller något studieförbund ordna aktiviteter för barn och föräldralediga.
Från 7 månader: Lek
Turtagning är inte bara kul, det är också grunden till all social samvaro. Nu kan barnet ta initiativ till turtagning på ett tydligare sätt – kanske med en busig blick, ett leende eller bubbel med munnen. Om föräldern svarar på samma sätt är turtagningsleken igång.
Någon gång kring halvåret brukar många föräldrar instinktivt gömma sig för bebisen under några få sekunder – kanske bakom händerna, en filt eller barnvagnssuffletten – för att strax därpå titta fram och säga: ”Tittut!” Under de korta sekunderna är barnet ofta väldigt förväntansfullt, och när föräldern dyker upp igen kan förtjusningen vara total – en i bästa fall perfekt mix mellan kittlande spänning och tryggt infriade förväntningar.
Men det gäller att vara lyhörd. Tittutleken är inte lika kul för alla barn, och inte alltid under vilka omständigheter som helst. Om barnet är trött kan spännings- och överraskningsmomentet bli för mycket.
Så småningom kan en del barn utveckla tittutleken genom att gömma sig själva. Barnet kanske lägger en filt över huvudet, drar ner den och ler stort och lyckligt mot föräldern. Ännu senare kanske barnet kryper eller går iväg och gömmer sig bakom en gardin eller en möbel – och vi föräldrar går runt och pratar för oss själva: ”Var är Kalle? Är han under soffan kanske? Nej, där var han inte. Bakom dörren då? Nej, där var han inte heller ...” Finkänsligt låtsas vi inte om att gardinen som barnet står bakom är genomskinlig, eller att halva kroppen sticker fram bakom fåtöljen – men det spelar inte heller någon roll. Barnet hoppar förmodligen snart fram för att avslöja sig. Poängen med den här leken är ännu inte i första hand att gömma sig, utan att bli hittad.
Framåt eller bakåt i barnvagnen?
”Titta, en hund! Och ser du, där kommer bussen – oj vad högt den låter!” Föräldrar som låter barnet åka bakåtvänt i barnvagnen, alltså vänt mot föräldern, kommunicerar mer med sina barn. Det kan leda till dubbelt så mycket prat och dubbelt så mycket skratt, enligt brittisk forskning.
Betyder det att barn bör sitta bakåtvända i vagnen? Ja, menar en del. Eftersom socialt samspel är viktigt för hjärnans utveckling kan mycket framåtvänt barnvagnsåkande ha en negativ effekt, hävdar de bland annat. Men alla delar inte farhågorna. En del lyfter fram att det finns barn som inte tycker om att sitta bakåtvända, och att det då blir fel att propsa på det. Eller att det faktiskt går att kommunicera när barnet sitter framåtvänt också, även om man som förälder kanske inte kan fånga upp barnets reaktioner lika lätt då. Eller att det finns många fler tillfällen till socialt samspel än just vagnpromenaderna.
Så, hur gör man? Om man överhuvudtaget har valmöjlighet, det vill säga en vagn med vändbar sittdel, kan man pröva att låta barnet sitta bakåtvänt så länge det är nöjt med det. Om barnet är missnöjt och vänder sig själv framåt hela tiden kan man pröva att vända på sittdelen.
Från 7 månader: Mat och sömn
Mycket händer under barnets andra halvår. Många bebisar i den här åldern får perioder när de vaknar ofta. Föräldrar kan oroa sig för att deras bebisar får för lite sömn, men för bebisarna är det sällan någon fara. De får för det mesta den sömn de behöver, även om det blir på ett annat sätt än vi har föreställt oss. Värre kan det vara för oss föräldrar ...
I den här åldern är det också dags för nya matupplevelser.
Att vänja sig vid vanlig mat
Äppelskrap, mosad potatis, fiskpuré, skivad banan ... Vissa smaker och konsistenser börjar kanske kännas välbekanta, men att vänja sig vid att äta vanlig mat kan ta tid. Det finns bebisar som glatt och glupskt tar till sig det nya, andra har en mer skeptisk hållning. Många behöver smaka flera gånger innan de accepterar vad de får i munnen – fast precis som med vuxna gillar ju alla inte allt.
När barnet börjar vilja ha större smakportioner kan man stegvis öka mängderna till små måltider. Men bröstmjölk eller modersmjölksersättning står fortfarande för mycket av den näring barnet behöver, så man behöver inte stressa.
Kring 8 månaders ålder börjar många äta mat med små, mjuka bitar som kan tuggas eller mosas mot gommen. Ungefär samtidigt brukar många barn uppskatta plockmat som små bitar av kokta grönsaker, ägg, köttbullar, pannkakor eller kanske pasta. En egen liten sked, och en plastmugg, vill de flesta ha.
Nu, när barnet lär sig att äta och dricka själv, brukar måltiderna bli rejält kladdiga. Men det vi föräldrar kallar kladd är barnets sätt att bekanta sig med maten – och att öva motoriken. En bra haklapp skyddar kläderna och tidningar eller en bit vaxduk under barnets stol gör det enklare att hålla rent på golvet.
När barnet är ungefär 1 år kan det i princip äta samma mat som resten av familjen – om det inte redan gör det.
Att barnet har börjat äta mat är inget hinder mot att fortsätta amma. Om mamman och barnet vill kan man fortsätta amma så länge man vill, gärna hela första året eller längre.
Somna, vakna, somna, vakna …
Att vakna några gånger varje natt är normalt. Det gör de flesta barn, bara för att sömnmönstret ser ut så – ibland djup sömn, ibland ytligare sömn. En del somnar om själva, i alla fall ibland. Andra behöver hjälp. Ibland räcker det med en trygg hand på kroppen, att få höra vaggvisan eller godnattramsan igen eller kanske att, om barnet ammas, få en slurk från mammas bröst.
Bebisar blir trygga av närhet, även på natten. Att låta bebisen sova i föräldrasängen är därför en smidig lösning, tycker många föräldrar. Rutiner kan också skapa trygghet. Om barnet somnar på samma plats och under samma omständigheter som det förväntas sova under resten av natten kan det så småningom somna om själv när det vaknar, menar en del experter.
Många barn får perioder, särskilt under det första årets andra hälft, när de sover oroligare och vaknar oftare än normalt. Ungefär samtidigt kan sömnbristen göra sig påmind hos föräldrarna. En del kan känna sig som om de håller på att bli tokiga.
Om man är två föräldrar kan man ha hjälp av att dela på nattansvaret, om man inte redan gör det. Man kan till exempel ta varannan natt var, eller halva natten var. Den som är ”nattledig” kan få extra lugn genom att sova i soffan eller gästrummet, med öronproppar om det behövs. Är man ensamstående kanske en förälder eller vän kan hjälpa till någon eller några nätter i veckan under en period.
Om sömnbristen och nattkaoset känns övermäktigt är det bra att prata med sjuksköterskan på bvc eller någon annan man litar på.
Här kan du läsa mer om barns – och föräldrars – sömn.
En liten mus Det kommer en liten mus ("gå" med fingrarna på barnets arm eller ben)
och letar efter hus
inte här, inte där, men HÄR! (kittla på magen)
Till startsidan: Barns utveckling 0-6 år
Läs mer:
Barns utveckling – från 7 månader
Från 7 månader: Bra att veta om förskolan
Barns utveckling: 2 – 6 månader
>> Denna text är baserad på delar av Vi Föräldrars stora bok om barn (Bonnier Fakta).
Artikeln publicerades i maj 2016.
