Att vara förälder till en nyfödd bebis: Att amma eller flaska, att bära och vara nära – och att börja lära känna varandra. Så här kan det gå till.

Att vara förälder till en nyfödd bebis är ofta att leva minut för minut. Så småningom kan man se flera minuter framåt i tiden, och efter några veckor kanske en hel timme eller mer, i alla fall under vissa perioder.

Men ändå: Att stilla hunger. Att lugna och trösta, bära och vara nära, börja hitta sin egen väg i föräldraskapets djungel. Det är sådant som livet går ut på nu. Och att lära känna varandra, förstås. Kanske snusa lite i nackgropen: Hej, vem är du?

Att göra tillsammans

I takt med att bebisen växer orkar den ta in alltmer av sin omgivning. Och det finns ju så mycket att uppleva! Smaken av bröstmjölk eller ersättning, till exempel. Ljudet av röster, musik, fågelkvitter och bilar.

Men det allra bästa, det är du. Ditt spännande ansikte, din välbekanta röst, din trygga famn. Inget är så viktigt för barns utveckling som samspelet med andra, och alldeles särskilt samspelet med föräldrar och/eller andra som är barnet nära.

  • Här och nu. Byta blöja, amma eller ge flaska, bära och trösta, klä på och klä av, vyssja och lugna … Allt det där som man hela tiden gör är inte bara omvårdnad. Det är också att vara tillsammans och att lära känna varandra: Hur vill du ha det? Vad gillar du, vad gillar du inte?
  • Ansikte mot ansikte. Pappas glittrande ögon, mammas leende mun. Kontrasten mellan hårfäste och hud, eller mellan pupill och ögonvita. Sådant är tittvänligt för en liten bebis. Redan från början har bebisen en förmåga till turtagande, som är en viktig byggsten för socialt samspel och lek. Så här i början kanske den inte märks så tydligt, men med lite uppmärksamhet och tålamod kan man ibland se hur bebisen först fokuserar på föräldern som säger något, och så småningom, i den tysta paus vi föräldrar instinktivt gör, svarar med en blick, en huvudrörelse – eller imitation. Och kanske får man så småningom ett leende eller lite sprattel som svar.

LÄS OCKSÅ: Nyfödd bebis – utveckling

Nyfödd bebis, huvudet omslutet av förälders händer

Foto: Shutterstock

Nyfödd – och, under de vakna stunderna, full av fascination över mammas eller pappas ansikte.

Bvc – så går det till

Alla barnfamiljer i Sverige är välkomna till barnavårdscentralen, bvc, (som ibland är en del av familjecentralen). Bvc erbjuder förebyggande barnhälsovård ända fram till skolstarten. Barnets utveckling följs så att man så tidigt som möjligt ska kunna upptäcka om det behövs något särskilt stöd. På bvc kan man också få råd och stöd i föräldraskapet och svar på frågor om till exempel sömn, sjukdomar, utveckling, kost, barnsäkerhet, vaccinationer och samspel med barnet. Tanken är att samma sjuksköterska ska följa barnet och familjen under åren på bvc (om man inte flyttar), men trivs man inte tillsammans kan man be om att få komma till någon annan. Läkare, och ofta även psykolog, brukar vara knutna till mottagningen. Besöken är frivilliga och kostar inget.

Barnhälsovården ser olika ut i olika delar av landet. Bland annat kan tidpunkterna för olika undersökningar och metoder för språk- och hörselbedömningar skilja sig åt.

På större orter kan man ofta välja mellan olika mottagningar.

  • Hembesök. En sjuksköterska från bvc brukar erbjuda sig att göra hembesök när man har kommit hem från förlossningen med sitt barn. Det blir ofta första kontakten med bvc. På vissa orter får man själv ta kontakt, på andra ringer en sjuksköterska upp för att boka tid. Sjuksköterskan brukar väga och mäta bebisen och se att den utvecklas som den ska. Det brukar också finnas tid för frågor. Många stressar upp sig inför besöket, men det är inte städningen och de eventuella dammråttorna som är i fokus, utan barnet och familjen.
  • Föräldragrupp. De flesta barnavårdscentraler erbjuder föräldragrupper för nyblivna föräldrar. Där brukar man diskutera och få information om ämnen som sömn, amning, mat, sjukdomar, barnsäkerhet, utveckling och föräldraskap. Det är också ett sätt att träffa och knyta kontakt med andra småbarnsföräldrar. Hur ofta föräldragrupperna träffas är olika, en del gör det 5–6 gånger, andra 10–12.

LÄS OCKSÅ: Att vara helt ny i världen – så kan det vara

Mat och sömn

Först sover bebisen, lugnt och tryggt. I nästa stund är den vaken och vill ha mat, måste kanske ha mat – eller tröst – direkt. En del nyfödda bebisar gråter mycket, andra mindre. Vad bebisen vill är inte alltid så lätt att veta, särskilt inte i början. Man får pröva sig fram. Med tiden lär man sig känna igen bebisens signaler.

LÄS OCKSÅ: Hjälp, min bebis vill amma HELA tiden!

Mat – nästan allt handlar om mat

Foto: Shutterstock

Amning eller flaska spelar ingen roll – för nyfödda bebisar handlar nästan allt om mat, eller den närhet och trygghet den innebär.

Så mycket cirkulerar kring mat så här i början – för att maten (och den närhet och trygghet som den innebär) kanske är det enda som lugnar och det enda bebisen vill. Bröstmjölk innehåller ämnen som minskar risken för vissa infektioner. Den har även andra positiva hälsoeffekter och är den viktigaste näringskällan under hela första året, enligt Livsmedelsverket. Första halvåret ger bröstmjölken, tillsammans med D-droppar, all näring barnet behöver. Om barnet inte ammas finns modersmjölksersättning som också är bra.

Nästan alla nyfödda i Sverige ammas helt eller delvis. Ibland funkar amningen från första början, men det är inte ovanligt att det tar tid. Det kan, som någon har uttryckt det, kosta blod, svett och tårar, och man kan känna att man vill ge upp. Det är förstås helt okej att sluta, men om man vill amma finns ofta hjälp att få.

En del bebisar vill amma ofta, andra mer sällan. En del vill amma länge varje gång, andra nöjer sig med kortare stunder. De flesta har dagar när de vill amma oftare – ibland mycket oftare – än normalt. Om man följer barnet brukar mjölkproduktionen öka och anpassa sig efter behovet.

LÄS OCKSÅ: Utveckling – från 2 månader

Hur mycket sover en nyfödd?

Att vara alldeles ny i livet kan vara tröttsamt. De flesta nyfödda sover och dåsar mycket. En stor del av den vakna tiden går åt till att äta och få ny blöja, men vakenperioderna blir snart fler och längre.

Man brukar säga att nyfödda i genomsnitt sover mellan 16 och 20 timmar per dygn, ofta i 2–4 timmar långa perioder. I verkligheten kan det vara på olika sätt. En del sover kortare stunder i taget, andra i långa och väl samlade sömnsvep. En del vill helst sova i famnen, andra har inga problem med att komma till ro i sängen, vaggan eller vagnen. Men så här i början är det få som gör någon större skillnad på natt och dag. Det lär de sig så småningom, bland annat tack vare att lamporna är släckta och föräldrarna inte är så sugna på skötbordsbus när det är natt.

Läs mer:

Nyfödd – utveckling &  aktuellt just nu

Nyfödd – så kan det vara

1 månad – så här kan det vara

Nyfödda kan härmas

Plötslig spädbarnsdöd

Nyfödd – skrik, gråt och tröst

Utrustning – vad behöver en bebis?

För tidigt född – nyfödd på sjukhus

Nyfödd – bra att veta

Utveckling – från 2 månader

>> Denna text är baserad på delar av Vi Föräldrars stora bok om barn (Bonnier Fakta).


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren