Dop, namnfest eller ingenting? Och – tro det eller ej – samtidigt som man kanske känner jämförelsepanik över att en del bebisar redan sitter kan det vara dags att söka förskoleplats.

Vem vinner kryp-SM?

Där sitter man på bvc: ett gäng föräldrar med bebisar i ungefär samma åldrar. Då kan det vara svårt att inte jämföra sitt barn med de andra barnen. För kolla på lilla Vilma, hon vänder sig redan! Elvin griper om sin bitring, och Livia kan till och med sitta!

Barn utvecklas i olika takt. Det är precis som det ska vara. Utvecklingstakten styrs bland annat av mognadsprocesser i hjärna och nervsystem, och som förälder kan man inte göra så mycket mer än det man redan gör: Vara tillsammans med sin bebis. Prata, leka och vara nära. Kanske pussa på näsan.

Och när en bebis vänder sig, griper eller sitter spelar ju faktiskt ingen roll. Det viktiga är att bebisen tycker att livet är rätt okej.

Dop, välkomstceremoni, namngivning

Förr i tiden döptes nästan alla barn. Så är det inte längre. Antalet barndop har sjunkit stadigt under många år. 1970 döptes 80,6 procent av alla nyfödda barn i Svenska kyrkan. Den preliminära siffran för 2017 är 42,3 procent.

En del föräldrar kan inte tänka sig ett traditionellt dop, men vill ändå ha någon form av välkomstritual, ett tillfälle att samla släkt och vänner för att fira det nya barnet och kanske också dess namn. Detta brukar kallas välkomstceremoni, barnvälkomnande, namngivning eller namnfest. Fast namnet får barnet varken vid dopet eller namngivningen. Det sker när namnet registreras hos Skatteverket. I dopet är barnets namn ändå viktigt, eftersom den som döps inte är anonym utan en unik person.

Barndop

I dopet bekräftas gemenskapen med Gud och barnet tas upp i kyrkan. Prästen öser dopvatten över barnets panna eller sänker ner det i dopfunten. Vattnet symboliserar livet och det fostervatten barnet har legat i. Det är också en symbol för rening. Det finns ingen åldersgräns, men de flesta barn döps under sitt första halvår. Vid dopet utses ofta faddrar.

Den som vill låta döpa sitt barn tar antingen kontakt med sin hemförsamling eller den församling där man vill att dopet ska hållas. Föräldrarna har ett dopsamtal med prästen, där man kan ge förslag på psalmer och sånger som ska sjungas, texter som ska läsas och böner som ska bes. Många föräldrar vill att gästerna ska vara delaktiga på något sätt. Kanske ska moster läsa en bön och storasyster ta emot dopljuset? Kyrkan följer en särskild dopordning, men det finns utrymme för variation.

Dopet kan ske i den ordinarie söndagsgudstjänsten eller i en fristående dopgudstjänst. Vill man inte ha dopet i kyrkan kan man tillsammans med prästen välja en annan plats, till exempel hemma eller utomhus.

Att döpa sitt barn kostar ingenting. Många församlingar har dopklänningar att låna ut. Ofta kan man låna eller hyra församlingshemmet för dopfesten efteråt.

Välkomstceremoni eller namngivning

Ordnar man en egen ceremoni finns inga givna regler. Föräldrarna eller någon i släkten kan hålla i programmet, men vill man kan man i vissa kommuner få hjälp av en utbildad officiant.

Många har festen hemma, ute eller inne, eller i en hyrd lokal. Ofta är barnets namn, och vad de står för, stommen för festen.

Så här kan en kort och enkel namngivning se ut:

Storasyster hälsar gästerna välkomna.

En förälder läser upp barnets namn, berättar vad de betyder och varför familjen har valt dem.

En annan förälder presenterar barnets faddrar och berättar varför familjen har valt dem.

Faddrarna säger några ord.

Farmor läser en dikt och ger barnet ett halssmycke.

Storasyster sjunger en sång.

Förskola – när ska man ställa barnet i kö?

Kanske känns tanken på barnomsorg ganska avlägsen, men i vissa kommuner både kan och bör man redan nu ansöka om en plats i förskolan för att öka möjligheten att få sitt förstahandsval.

I många kommuner måste barnet vara 3–6 månader när man ställer det i kö, på vissa orter kan man göra det så snart barnet har fått sitt personnummer eller ett visst antal månader innan man behöver platsen. På kommunernas webbplatser brukar det finnas ansökningsblanketter och information om vilka köregler som gäller. Där kan man också ofta jämföra olika förskolor med varandra. Ibland har fristående och kooperativa förskolor egna köer.

Många föräldrar besöker olika förskolor eller familjedaghem innan de bestämmer sig.

Läs mer:

Barns utveckling: 2–6 månader

2 månader – så kan det vara

3 månader – så kan det vara

4 månader – så kan det vara

5 månader – så kan det vara

6 månader – så kan det vara

2–6 månader – vardagsliv med din bebis

>> Denna text är baserad på delar av Vi Föräldrars stora bok om barn (Bonnier Fakta).


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren