Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

10 månader – så kan det vara

Än finns inte talet, men 10-månadersbebisen är ändå en mästare på att uttrycka sig. Att vi inte alltid förstår ger extra drivkraft att finslipa kommunikationsförmågan.

10 månader – nu funkar det ofta bra att prata även om man ännu inte har orden.
10 månader – nu funkar det ofta bra att prata även om man ännu inte har orden.

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Denna artikel, och de andra under rubriken ”Så kan det vara …”, har tagits fram i samarbete med en psykolog (Eva Lyberg) och föräldrar till 21 barn från 0 till 6 år.

Psykologen har intervjuats om vad som är aktuellt kring barns utveckling i olika åldrar. Utifrån det har föräldrarna intervjuats om hur de upplever sina barn just nu. Psykologen har därefter tagit del av föräldrarnas berättelser och förklarat varför vissa saker ofta är så typiska i de aktuella åldrarna.

Materialet har bearbetats till två texter om varje ålder; en som porträtterar vart och ett av de 21 barnen  och var i utvecklingen de befinner sig just nu, och en som förklarar orsaker, samband och fördjupar förståelsen för barns utveckling.

För att komma till startsidan om barns utveckling, med länkar till alla "Så kan det vara"-artiklar, klicka här.

Om Elliot, 10 månader

Att krypa är fortfarande snabbast och mest praktiskt, men egentligen är Elliot mer förtjust i det upprätta läget numera. Han vill stå upp hela tiden. Så fort man sätter honom på golvet kryper han till en plats där han kan dra sig upp och gå längs möblerna, berättar Elliots pappa Kisito.

När Elliot hör musik låter han hela kroppen följa med i rytmen i en studsig stå-dans. Och när han går, med soffbordet eller ett par föräldrahänder som stöd, är lyckan näst intill fullkomlig.

Fast det upprätta läget funkar inte alltid. Står det inga möbler längs den tänkta vägen är det krypning som gäller. Och när Elliot målinriktat kryper mot mamma eller pappa är det lätt att förstå vad han vill: Vara nära. Komma upp i famnen. Ta det lugnt en stund.

Överhuvudtaget är det lätt att förstå Elliot, trots att han ännu inte har språket. För han har ju ljuden. Han låter på ett sätt om han är hungrig, på ett annat om han är trött och på ett tredje om han är frustrerad. Och han har ju kroppsspråket. Han kan intresserat sträcka sig mot något, nekande vända bort huvudet, glatt vifta med armarna och missnöjt hoppa med kroppen.

Och mitt i allt finns, som Kisito påpekar, de vardagliga rutinerna. Rutinerna och sammanhangen, sådant som gör det lätt att förstå vad Elliot vill uttrycka. Som nyss, när Elliot skrek till i frustration, liksom hoppade med otåligt gungande knän, klagade nenenene! och intensivt tittade på pennan i pappas hand. Det är klart att han vill ha pennan då! Och som en annan gång, när Elliot reagerade likadant när hans mamma Ylva kom och tog tag i hans händer för att få honom att gå ut från badrummet. Det är klart att han då ville fortsätta undersöka alla spännande saker där, mycket hellre än att följa med mamma ut.

Elliot fascineras av kontrasten mellan ljus och mörker. Om storebror tänder och släcker lampan kan Elliot först titta på ljuset som blir till mörker som blir till ljus, och sedan söka storebrors, mammas eller pappas blick. Kisito tänker att Elliot gör så för att förstå. Alldeles nyss, när Kisito satte på datorn, hände samma sak. Elliot såg datorskärmen lysa upp, tittade på Kisito, tittade på datorn – och såg ut att förstå ett samband, tyckte Kisito. Ylva upplever det växelvisa tittandet mer som ett sätt för Elliot att söka bekräftelse på sina upplevelser.

Ibland pekar Elliot eller gör små ljud. Det tolkar Ylva och Kisito som att han vill få med mamma och pappa i sin upplevelse. Då tittar de på det Elliot tittar på, och säger kanske ”Ja, nu blev det ljust. Och nu blev det mörkt”. Eller ”Ja titta, storebror kastar en boll!”

Då blir han nöjd.

Bebis 10 månader – så kan det vara
Bebis 10 månader – så kan det vara

En del saker är av samma sort. Djur, till exempel, har ofta fyra ben, två ögon och en nos. En del är hundar som kan skälla, andra är katter som säger mjau. När man är omkring 10 månader kan man ha koll på sådant. Då kan man också börja förstå att en hund är en hund oavsett om den är alldeles levande med viftande svans och blöt nos eller ett mjukt gosedjur med knappögon och nos av garn.

Med denna förståelse följer också annat. Elliot har till exempel märkt att lampknappen har ett samband med att det blir ljust och mörkt i rummet. Det är en spännande upptäckt som kan behöva prövas om och om igen.

Att andra människor har en egen, inre värld vet Elliot redan. Men än vet han inte så mycket om vad andra människor förstår av omvärlden, så det är klart att han vill dela med sig av upptäckten om sambandet mellan lampknapp, ljus och mörker till mamma, pappa och storebror: ”Ser ni! Ljuset försvinner och kommer tillbaka när man trycker på knappen!” Och det är klart att han vill dela sin känsla av förtjusning med dem.

Barn i den här åldern har ett rikt inre liv, massor av känslor och viljor. Än finns inte talet, men barn är ofta mästare på att kommunicera genom att låta på olika sätt, göra miner och grimaser, vända sig mot eller bort från, gestikulera och klappa. Ändå är det inte alltid så lätt att få andra att förstå vad man känner och vill. Ingen, inte ens vi föräldrar, förstår alltid och på en gång. Det ger barnet en drivkraft att finslipa kommunikationsförmågan och bli ännu tydligare.

Att få mamma eller pappa att förstå att man vill hålla händer och träna på att gå brukar inte vara så svårt. Många föräldrar tillbringar mycket tid med att gå dubbelvikta och hålla hand medan bebisfötterna glatt och till synes outtröttligt traskar runt, runt, runt. Och just det är en bra bild av vad tillvaron går ut på för barnet nu. Mycket handlar om att i full fart utvecklas mot en mer självständig individ som bokstavligt talat kan stå på sina egna ben – men för att kunna utvecklas optimalt är barnet beroende av ett tryggt och nära samspel med den eller dem som tar hand om det.

Till startsidan: Barns utveckling 0-6 år

Läs mer:

Barns utveckling – från 7 månader

7 månader – så kan det vara

8 månader – så kan det vara

9 månader – så kan det vara

10 månader – så kan det vara

11 månader – så kan det vara

1 år – så kan det vara

Från 7 månader: Vardagsliv med ditt barn

Från 7 månader: Bra att veta om förskolan

Barns utveckling: 2 – 6 månader

>> Denna text är baserad på delar av Vi Föräldrars stora bok om barn (Bonnier Fakta).

Artikeln publicerades i maj 2016.