Vabba eller jobba? Är ditt barn friskt nog för förskolan?
Stanna hemma eller gå till förskolan? Ibland är det svårt att veta! Ta hjälp av vår vab-guide med 11 vanliga förskolesmittor.
Snoret rinner, kanske en hel vinter. Vad gör man? Är det okej att lämna sitt barn i förskolan ändå?
Ett snorigt barn behöver såklart inte stanna hemma varje dag hela säsongen, men med alla de förkylningar som ett litet barn går igenom kan det kännas som om man vabbar mer än man är på jobbet.
Tio förkylningar under vintersäsongen
Svante Norgren är överläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
– Små barn under 3 år har upp emot tio förkylningar under vintersäsongen. Störst problem är det bland de yngsta, som är i färd med att bygga upp sitt immunförsvar. Det beror dels på att barnet inte har kommit i kontakt med virusen tidigare och inte har något försvar, dels på att det är svårare att förhindra smitta bland små barn, som kladdar mer på varandra, säger han.
Det är alltså inte vinterkylan som är boven.
– Det beror snarare på att vi trängs och är inomhus mer när det blir kallt. Barn som går i uteförskolor har lägre förekomst av virussjukdomar, säger Svante Norgren.
Men det är inte helt lätt att i morgonkaoset, med jobbstressen hängande över sig, avgöra om den lilla med röd näsa och rosiga kinder har en stigande feber eller bara är lite varm i vinteroverallen där i hallen.
Läs också: Bra ålder att börja förskolan – går det att säga?
Vill sitt barns bästa
Förskolläraren Johan Karlsson har många års erfarenhet av arbete med barngrupper i olika åldrar. Nu arbetar han i en förskoleklass på Hagabergskolan i Västerås. Han vet hur svårt det kan vara, både genom sin yrkesroll och som förälder.
– Alla vill sina barns bästa, men sedan blir det fel ibland. Barn kan ju insjukna snabbt. Och man kanske inte ens märker att barnet har feber i stressen på morgonen.
Feber = hemma
Men vad ska man gå på när man misstänker att något är på gång?
– Har barnet feber är det inget snack, då ska det vara hemma. Andra anledningar är om barnet är trött, ledset, inte vill eller orkar leka, har svårt med andningen eller inte vill äta och dricka. Har barnet jobbigt att andas eller är ordentligt allmänpåverkat ska man söka sjukvård, säger han.
Man bör alltså gå efter barnets allmäntillstånd. Men vad som är ”alltför trött” eller ”alltför hängig” är olika från barn till barn. Man får lita till att det är man själv som känner sitt barn bäst, anser både Svante Norgren och Johan Karlsson, och utgå från om man tror att barnet kommer att orka vara på förskolan.
– Det är en sak att vara hemma och en annan att orka leka en hel dag i en stor barngrupp. Är man osäker kan man alltid fråga personalen och be dem ringa om inte barnet orkar. Det är viktigt med en bra dialog mellan förskola och föräldrar, säger Johan Karlsson.
Läs också: Hur vet man om barnet har bra eller dåligt allmäntillstånd?
Många virus smittar dagen före och första dagarna
Smittrisken bör man också tänka på.
– I varje läge ska man fundera över vad som är bäst för barnet, men också för kompisarna. Många virus smittar från dagen innan man får symtom och de första dagarna, säger Svante Norgren.
Att inte gå tillbaka för tidigt efter en sjukdomsperiod är också viktigt:
– Barnet bör stanna hemma en feberfri dag, men utöver febern ska man titta på allmäntillståndet. Och man kanske kan försöka göra första dagen på förskolan lite kortare. Om man går tillbaka för snabbt är det större risk att bli sjuk igen. Man är mer mottaglig om man är trött och sliten, säger Svante Norgren.
Den vanligaste fråga som Johan Karlsson får, är just när barnet kan komma tillbaka.
– Det beror mycket på vilka sjukdomar som går. Är det vinterkräksjuka har förskolor regler för hur länge barnet ska vara hemma. Är barnet snorigt kan det vara där så länge det orkar vara med på alla aktiviteter. En del barn kan gå omkring snoriga en hel vinter. Vi på förskolan fokuserar på att de ska orka med en hel dag. Vi tittar på om barnet ser trött och hängigt ut, säger Johan Karlsson.
Kan man be förskolan anpassa dagen efter barnets ork?
– Om det är praktiskt genomförbart och går att lösa är alla lösningar välkomna. Men om förskolan har planerat en utedag skulle det inte funka. Det beror också på konstellationen i gruppen. Jag har jobbat på en avdelning med syskongrupp. Då kunde ett större barn, som inte brukade sova, få gå och vila med de yngre, utan att det påverkade planeringen för hela gruppen, säger Johan Karlsson.
Läs också: Lär dig känna igen barnens
utslag – stor guide
Vilken färg på snoret?
När man är hemma med barnet och det börjar må bättre är det bra att komma igång så smått igen.
– När febern är över är det bra att vara ute och röra på sig innan barnet går tillbaka till förskolan. Man ska inte göra mer än vad barnet orkar, men att röra på sig gör att det lossnar slem, om barnet har varit förkylt. Och så ser man om barnet har återfått orken. Det är inte bra att gå direkt från sängen till förskolan, att gå från 0 till 100. Det är mycket jobbigare att vara i förskolan, säger Svante Norgren.
Spelar det någon roll vilken färg snoret har? Och hur är det med hostan som hänger sig kvar?
Allmäntillståndet avgör även här, men viss skillnad finns det på snor och snor.
– Ett förkylningsförlopp är ofta: snuva, feber, snuva och sedan hosta. En vanlig virussnuva är ofta klar eller vit och lättrinnande till att börja med. Sedan blir den segare och gråare och gul. Mest smittsam är snuvan de första dagarna. Det är normalt att hosta upp till två veckor efter en förkylningsperiod. Det är så man renar luftvägarna. Hostan blir ofta värre på natten eller när man är fysiskt aktiv. Som förälder ska man vara uppmärksam på att inte barnet har andningssvårigheter eller på om det inte orkar vara med och leka, säger Svante Norgren.
Han påpekar också att allt fler barn nu har kroniska sjukdomar, som astma och diabetes, och att de ofta behöver vara hemma en längre tid i samband med förkylningar.
Hosta i armvecket
För att minska smittspridningen är det bra att lära barnen att hosta i armvecket, att inte peta i näsa och ögon och att tvätta händerna ordentligt.
Att barnet äter antibiotika är inte en anledning i sig att stanna hemma.
– Halsfluss är till exempel smittsamt under 48 timmar efter första penicillindosen; efter det behöver man inte stanna hemma om man mår helt bra, säger Svante Norgren.
Men man kan inte kräva att förskolepersonalen ska ge barnet medicin.
"Förmån få vara hemma när barnen behöver en"
För att minska stress och konflikter kring vabbdagarna kan det vara bra att diskutera vabbandet i god tid, både inom familjen och med sina arbetskamrater.
– Föräldrar är pressade och kan hamna i kläm mellan sitt arbete och sitt barn. Det är viktigt att man diskuterar värderingsfrågor på arbetsplatsen. Det är nästan arbetskamraternas uppgift att knuffa hem föräldern. Det är normalt att barnen är förkylda, men det är bra att förbereda sina arbetskamrater på att man kan behöva åka. Det kan också vara bra att i förväg bestämma vilken förälder som ska vara hemma med barnet om de ringer från förskolan, och om man kan dela på dagarna, säger Svante Norgren.
Och glöm inte att vabb har fördelar.
– Det är ju en förmån att få vara hemma när barnen behöver en som mest. Man kan ha en trevlig dag tillsammans, säger Johan Karlsson.
LÄS OCKSÅ: Gå till förskolan när snoret är gult
– är det okej?
Försäkringskassan om VAB
En feberfri dag, eller två dagar hemma utan kräkning efter magsjuka – godkänner Försäkringskassan VAB för det?
Barnläkare, förskola och Försäkringskassan har olika regler om när man kan och bör vabba, sägs det ibland.
Stämmer det? Kan Försäkringskassan neka ersättning när man vabbar för att barnet ska få en feberfri dag innan det är dags att gå tillbaka till förskolan?
– Nej, säger Alexandra Wallin, avdelningschef för Barn och familj, Försäkringskassan.
– Man får vabba i samband med barns sjukdom. Man får göra en bedömning av barnets allmäntillstånd, om det orkar en hel dag på förskolan eller inte, och om barnet inte är helt okej får man vara hemma en extra dag.
Bedömningen görs av föräldern, men det är viktigt att orsaken till vab är relaterad till sjukdom hos barnet, säger hon.
– Det går alltså inte att vara hemma bara för att barnet är trött – men det är förstås också en bedömningsfråga. Det skulle ju kunna vara så att barnet är trött för att det är på väg att bli sjukt, men där litar vi på förälderns bedömning.
Om barnet har haft magsjuka: är det okej att vabba två dygn, eller vad som rekommenderas på barnets förskola, efter senaste kräkningen eller diarrén?
– Ja, det är också okej. Om barnet kan smitta får man vabba – och i det här fallet är det ju dessutom relaterat till sjukdom, säger Alexandra Wallin.
STORA VABB-GUIDEN
Vabba eller inte? 11 vanliga förskolesmittor
Hur vet man vilka symtom som kräver vabb – och när kan man lämna på förskolan efter att barnet har varit sjukt hemma? Kolla in vår lista. Är du osäker, kontakta sjukvården.
1. Förkylning
Förkylning är den vanligaste infektionen hos små barn. Symtom är snuva, nästäppa, nysningar, halsont, hosta, heshet, huvudvärk, feber och sjukdomskänsla.
Stanna hemma? Kanske.
Hur länge? Allmäntillståndet avgör. Barnet ska vara feberfritt och orka vara på förskolan och delta i aktiviteterna, även utomhusvistelse.
2. Feber
Feber är vanligt i samband med infektioner som förkylning. Kroppstemperaturen varierar under dagen och brukar vara lägst på morgonen och högst på kvällen. Med feber brukar man mena temperaturer på 38,0 grader och högre.
Stanna hemma? Ja.
Hur länge? En feberfri dag utan febernedsättande medicin i kroppen. Allmäntillståndet ska vara bra.
3. Öroninflammation
Öroninflammation brukar ge öronvärk, ofta i kombination med förkylning och feber. Första symtomen kommer ofta på kvällen. Ibland rinner vätska från örat. Smittar inte.
Stanna hemma? Kanske.
Hur länge? Allmäntillståndet avgör. Tills barnet är feberfritt och orkar med en dag på förskolan.
4. Magsjuka
Magsjuka kan orsaka kräkningar, lös avföring och sjukdomskänsla.
Stanna hemma? Ja, informera förskolan.
Hur länge? Tills barnet äter normalt igen och har varit fritt från symtom (inte kräkts eller haft vattentunn diarré) under minst 48 timmar.
5. Ögoninfektion
Vid en bakterieinfektion, som är vanligast hos små barn, blir ögonen kletiga och klibbar igen med gult var. Ögonlocken rodnar och svullnar. Vid en virusinfektion, som är vanligare hos äldre barn och vuxna, är det vanligt med rodnad utan varbildning.
Stanna hemma? Ja. Många förskolor kräver det vid bakteriell infektion på grund av smittspridning.
Hur länge? Tills varbildningen har upphört, på grund av smittspridning och på att inte personalen ska behöva sköta om barnets ögon.
6. Impetigo (svinkoppor)
Impetigo, som också kallas svinkoppor, ger gulaktiga och såriga utslag. Kliar inte. Sprider sig på kroppen och kan vara svåra att läka ut.
Stanna hemma? Ja.
Hur länge? Vätskande svinkoppor är mycket smittsamt. Stanna hemma tills såren har torkat.
7. Höstblåsor
Höstblåsor ger blåsor i munhålan som kan göra ont. Barnet kan få svårt att äta. Blåsor kan även förekomma på händer och fötter. Ibland feber och illamående. Ibland inga symtom.
Stanna hemma? Kanske.
Hur länge? Allmäntillståndet avgör.
8. Springmask
Springmask ger klåda i rumpan, främst på natten. Masken är vit, cirka 1 centimeter lång och tunn som en sytråd.
Stanna hemma? Nej. Behandla med receptfri medicin och håll god hygien.
Läs också: Varför är en del barn gnälligare än andra?
9. Vattkoppor
Vattkoppor ger koppor som ser ut som små, vätskefyllda blåsor. De första brukar komma på huvudet, därefter på magen och sist på händer och fötter, men barnet kan få koppor överallt. Vanligt med vätskefyllda och redan torkade blåsor samtidigt. Ofta hög feber.
Stanna hemma? Ja, informera förskolan.
Hur länge? Tills alla koppor har torkat och allmäntillståndet är bra.
10. Huvudlöss
Går det huvudlöss på förskolan – undersök barnet noga. Huvudlöss ger ibland klåda i hårbotten och svarta prickar eller pulver på huvudkudden. Äggen är millimeterstora, ljusa i färgen och sitter ofta vid hårfästet. Lössen är 2–3 millimeter långa och mörka i färgen.
Stanna hemma? Finkamma och behandla med receptfri medicin från apoteket. Om barnet har behandlats enligt instruktionerna på förpackningen går det bra att gå till förskolan. Glöm inte att informera förskolan.
11. Femte sjukan
Femte sjukan ger rodnade kinder, blekhet runt munnen, rödprickigt utslag på armar, ben och mage under ungefär en veckas tid. Feber, illamående och kräkningar i ungefär hälften av fallen. Vanligt mellan 2 och 12 års ålder.
Stanna hemma? Kanske.
Hur länge? Allmäntillståndet avgör.
Källor: Smitta i förskolan (Socialstyrelsen), Vi Föräldrars stora bok om barn av Maria Fröjdh och Maria Zamore (Bonnier Fakta), Rikshandboken barnhälsovård och 1177 Vårdguiden.
På Försäkringskassans webbplats kan du läsa mer om VAB.
Den här artikeln publicerades först i Vi Föräldrar.
