Öroninflammation är en infektion som orsakas av bakterier. För barn mellan 1 och 12 år brukar man låta de flesta öroninflammationer läka ut av sig själva, utan antibiotika.

Öroninflammation är vanligt hos förskolebarn.

Öroninflammation hos barn – det här behöver du veta

Symtom
Hur smittar det?
Behandling
Rör i örat
Vabba vid öroninflammation?

Öroninflammation – symtom

Öroninflammation ger ofta öronvärk, lock för örat och feber.

Så smittar öroninflammation

Många barn bär på de bakterier, till exempel pneumokocker, som kan orsaka öroninflammation. De sprids bland annat när någon hostar eller nyser och är svåra att skydda sig mot.

Läs också: Förkylning – så  hjälper du ditt barn

Behandling – antibiotika eller inte?

Bland annat för att minska antibiotikaanvändningen och risken för biverkningar låter man de flesta öroninflammationer hos barn i åldern 1-12 år läka ut av sig själva. Barn i den åldern har för det mesta inte nytta av antibiotika och antalet barn som får mindre smärta av antibiotika är ungefär lika stort som antalet barn som får biverkningar (diarré, kräkningar, kliande utslag) av antibiotika.

Före 1 års ålder och efter 12 års ålder (alltså även hos vuxna) bör en säkerställd öroninflammation alltid behandlas med antibiotika. Man kan lindra smärta genom att ge smärtstillande medel.

Läs också: Feber hos barn – det här behöver du veta

Pneumokockvaccination ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Vaccinet skyddar dock inte mot alla sorters pneumokocker.

Rör i örat

Barnet kan få en långdragen lockkänsla och hörselnedsättning. Det beror på att örontrumpeten är igensvullen så att det bildas undertryck i mellanörat. Ibland behandlas det genom att öronläkare opererar in ett rör genom trumhinnan i det ena eller båda öronen. Operationen görs dock inte lika ofta nu som förr, eftersom den långdragna lockkänslan och hörselnedsättningen i de flesta fall försvinner ändå.

LÄS ÄVEN: Öroninflammation hos barn – 6 frågor till barnläkaren

Vabba eller inte?

När är det bäst att barnet stannar hemma – och när är barnet friskt nog att komma tillbaka till förskolan eller skolan?Reglerna varierar för olika sjukdomar och smittor, och kan dessutom variera mellan olika kommuner och förskolor, men några vanliga riktlinjer är:

  • Barn med ”gott allmäntillstånd” kan vara i förskolan. Med ett gott allmäntillstånd menas att barnet är piggt, feberfritt och orkar vara med i förskolans normala aktiviteter,  även utelek.
  • Ett feberfritt dygn hemma, utan febernedsättande medel i kroppen, är en tumregel som många följer.
  • Fri från smitta. Barn med smittsamma sjukdomar bör stanna hemma. Barn med streptokockinfektioner, till exempel halsfluss och scharlakansfeber, bör stanna hemma minst två dygn i samband med en antibiotikabehandling.
  • ”Normal avföring” efter magsjuka. Barnet bör kunna äta vanlig mat och varken vara hängigt eller ha ont i magen. Efter vinterkräksjuka rekommenderas ibland minst två symtomfria dygn.

Texten har faktagranskats av Inge Axelsson, barnläkare och professor emeritus i medicinsk vetenskap vid Mittuniversitetet.

Läs också: Vabba eller inte – så vet du


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
NUVARANDE Öroninflammation hos barn – symtom och vad man kan göra
NÄSTA Boken Fråga barnpsykologen är här!