Feber hos barn – det här behöver du veta

Feber + barn = febernedsättande läkemedel? Det är inte säkert. Det viktiga är inte febern utan hur barnet mår. Läs hur du bäst tar tempen på barn och hur du gör om barnet får feberkramp.

Feber är ett symtom som vi föräldrar brukar vara uppmärksamma på. Misstänker vi att barnet är sjukt blir febern ett ”kvitto” på att det verkligen är så. Men man kan så klart vara sjuk utan att ha feber. Och det är inte i första hand hur hög ­febern är, utan allmäntillståndet, som avgör hur sjukt barnet är.

Feber är egentligen något bra, den hjälper till att bekämpa infektioner och behöver sällan behandlas. Men om barnet har ont eller blir så ­medtaget att det inte orkar dricka är det bra att ha smärtstillande och febernedsättande läkemedel hemma ­(fråga på ett apotek efter lämplig sort).

Feber = 38 grader eller högre

Med feber menas oftast en temperatur på 38 grader eller högre.

Kroppstemperaturen kan variera under dagen och brukar vara lägst på morgonen och högst på kvällen. Det är bra om barnet får vila en halvtimme innan man tar tempen. Under barnets första år bör man ta tempen i armhålan (och lägga till mellan 0,5 och 1 grad) eller stjärten. Från 1 års ålder kan man ta tempen i stjärten eller i örat. Barn under 1 år har ofta för trånga hörselgångar för att ­mätning i örat ska vara säker.

Viktigt att barn med feber får i sig vätska

Den som är sjuk är sällan sugen på mat, och det är ofta ingen fara så länge man får i sig tillräckligt med vätska.

Barn med feber förbrukar mer vätska än vanligt och behöver därför dricka mer. Barn som ammar kan fortsätta göra det som vanligt eller oftare. De som brukar få modersmjölksersättning eller välling kan fortsätta få det. I övrigt kan man ge barnet vad det vill ha. Saft, juice och isglass brukar gå bra och även läsk, om barnet ratar andra drycker. ­Nyponsoppa tycker många om och det ger samtidigt lite mättnad i ­magen.

När ska man söka vård?

Småbarnsföräldrar kan aldrig söka vård i onödan, har någon sagt. Det är ­föräldrarna som känner sina barn bäst och är man orolig ska man få hjälp. Ibland räcker det med ett lugnande telefonsamtal till bvc, vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen 1177. Andra gånger behöver man kanske åka in akut.

Kontakta sjukvården om ­barnet:

  •  är slött och apatiskt.
  • inte vill dricka eller inte får i sig ­någon vätska.
  • är 0–3 månader och har en ­kroppstemperatur på 38.0 grader eller högre.
  • är 3–6 månader och har en ­kroppstemperatur på 39.0 grader eller högre.
  • har haft feber i mer än fyra dagar och inte är på väg att bli bättre.
  • har feber och påverkad andning, alltså andas snabbare än normalt.
  • har över 41.0 grader i feber.

Ring 112 om barnet har feber och svårt att svälja sin saliv.

Vad är feberkramp?

Vissa barn får feberkramp i samband med feber. För några minuter kan barnet tappa medvetandet, bli stelt och/eller få krampartade ryckningar i armar och ben. Huden blir blek och ofta blåaktig. Feberkramp är ofta mycket skrämmande att se.

När ett barn får feberkramp för första gången: Ta barnet i famnen och håll om det. Om anfallet inte går över inom någon minut: ring 112. Ofta har kramperna gått över när ambulansen kommer, i annat fall får barnet kramplösande medicin.

Även om kramperna gått över inom någon minut är det bra att åka till akuten eller vårdcentralen efteråt för att kontrollera att det inte är någon farlig infektion som orsakat febern och kramperna. Ibland får föräldrarna med sig kramplösande medicin hem om barnet skulle få feberkramp igen.

När ett barn får feberkramp igen: Ta barnet i famnen och håll om det tills krampen går över. Om man som förälder känner sig trygg med situationen och den information man fått behöver man inte åka till sjukhus.

Idag tror man inte längre att feberkramp kan förebyggas eller behandlas med febernedsättande medel. Man ­rekommenderar inte heller att försöka kyla ner barnet med våta handdukar.

Texten är hämtad från Vi Föräldrars stora bok om barn (Bonnier Fakta) och har senast i november 2017 faktagranskats av Inge Axelsson, professor emeritus i medicinsk vetenskap vid Mittuniversitetet och barnläkare vid Östersunds sjukhus.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar nr 3/2018

Barnets allmäntillstånd avgör

En febervarm liten kropp. Ett barn som inte är sig likt, som kanske varken vill äta eller dricka. Vad gör man?

Av Maria Zamore

Feber brukar det kallas när barns kroppstemperatur efter en halvtimmes vila är omkring 38 grader eller mer.

– Men den exakta temperaturen är inte så viktig. När föräldrarna upplever att barnet är varmt har det förmodligen feber. Viktigare är hur febern hanteras, säger barnläkaren Leif Gothefors.

Feber fyller en funktion

Feber misstolkas ofta som en sjukdom som till varje pris ska bekämpas, men det är fel. Man skulle snarare kunna säga att feber fyller en funktion, eftersom den är en del av kroppens sätt att försvara sig mot infektioner.

Det finns tecken på att virus och bakterier inte trivs så bra vid förhöjd kroppstemperatur.

– Troligen ska man ha feber när man har en infektion, säger Leif Gothefors. Man vet inte hur mycket vetenskapligt bevis det finns för det, men djurexperiment har visat att många infektioner går över mycket fortare om man inte ger febernedsättande läkemedel.

Febernedsättande om barnet inte orkar dricka

Inget febernedsättande bara för att barnet är varmt i pannan eller för att febertermometern visar ett visst antal grader, alltså. Möjligen om barnet har över 39–39,5 grader – eller i alla fall om barnet är så påverkat att det inte orkar dricka eller mår dåligt på annat sätt (vilket läkemedel du i så fall ska välja avgörs bland annat av barnets ålder, fråga på apotek).

– Generellt sett är det inte febern och hur hög den är som är det viktigaste, utan hur barnet mår.

Men det betyder inte att febern är oviktig, särskilt inte hos riktigt små barn. Om barn under 3 månader får feber bör man be en läkare titta på dem.

Vätska viktigast

Aptiten kan påverkas när barn har feber, men det viktigaste är att barnet får i sig vätska. Barn som ammas ska helst fortsätta med det, gärna oftare än vanligt. Större barn som vätskevägrar kan behöva trugas med glass eller saft.

Varma sängkläder kan höja kroppstemperaturen onödigt mycket. Ofta räcker det med ett tunt lakan.

Artikeln uppdaterades i september 2016

NUVARANDE Feber hos barn – det här behöver du veta
NÄSTA Välja namn – vad ska barnet heta?