Skilsmässa eller separation: ”Fokusera på att göra barnet tryggt”

Detta är en artikel från Vi Föräldrar. 

Mår små barn verkligen bra av att bo växelvis hos sina föräldrar och ständigt flytta mellan två hem? Hur ska man kunna vara bra vuxna förebilder när man är oense om allt?

I nya boken Att skiljas med barn – föräldrar i två hem ger barnpsykolog Malin Bergström råd och stöd utifrån modern forskning om bland annat livskriser, boende i två hem för barn i olika åldrar samt anknytning hos små barn. Hon vill guida föräldrar genom de olika faserna av separationen med barnens bästa för ögonen, kan man säga.

Malin Bergström, Vi Föräldrars barnpsykolog. Aktuell med boken Att skiljas med barn – föräldrar i två hem. Foto: Stefan Tell

Varför ville du skriva en bok om att separera som förälder?

– Jag har känt att den saknades. Jag hittade ingen svensk bok om separationer med ett tydligt barnperspektiv och jag vet att just det – hur barnen har det – är viktigast för föräldrar som separerar. Det finns aktuell svensk kunskap och forskning om barn till föräldrar som separerar och jag kände att den kunskapen borde vara tillgänglig för föräldrar. Ofta är vi psykologer inte så tydliga eftersom ”barn är olika”, men jag ville vara tydlig med vad forskningen säger om vilket slags föräldraskap som gynnar barn.

Läs också: Skilsmässa – vid vilken ålder är det bäst för barn? Barnpsykologen och forskaren Malin Bergström berättar

Separera med barn – så det blir bra för barnet

En vill ju göra rätt, även om det mesta kanske just då är kaos.

– Alla är vi skakiga när vi skiljer oss. Samtidigt behöver barnen oss mer än någonsin. Då är det skönt med tydliga råd att hålla sig till. När det gäller små barn är det också en sådan utmaning att lämna sitt lilla barn till någon man inte har förtroende för. Det kan vara svårt att vara borta även om man är helt trygg med den som tar hand om barnet. Som separerad ska man stå ut med att en förälder som kanske inte varit så engagerad ska ha barnen på egen hand. Det kan vara en prövning och jag ville skriva om hur man kan göra det och varför det ändå kan gagna barnet i längden.

Läs också: Prata med barn om svåra saker – så kan du göra

Hur ska man göra?

– Man ska fokusera på att göra barnet tryggt under separationen. Skapa en förutsägbarhet i det lilla trots att det stormar runt en. För små barn handlar det om sådana saker som att styra upp vardagen, att se till att barnet vet vem som hämtar, var det ska sova och hjälpa barnet att känna sig hemma i den nya, kanske tillfälliga, bostaden. Förbered barnet på förändringar och flyttar en stund eller en dag innan och var konkreta när ni pratar om vad som ska hända.

I boken skriver Malin Bergström att för små barn är det svårt att förstå vad en separation innebär. Därför får man vara väldigt konkret. Kanske säger man: ”Vi ska inte bo tillsammans mer utan mamma ska bo i en annan lägenhet, men i morgon hämtar hon dig på förskolan. Då ska ni äta middag och sedan leka hemma hos henne. Efter maten ska ni läsa saga och du ska sova där.” Det vardagliga och konkreta får symbolisera och förklara det större.

Man får sortera i barnets reaktioner. Vad beror på separationen och vad är vanlig utveckling?

Hur kan man veta hur barnet tar föräldrarnas separation?

– Små barns reaktioner märks på sömnen, maten, humöret eller på att det blir svårt att säga hej då. Men man får sortera i reaktionerna. Vad beror på separationen och vad är vanlig utveckling? Ofta är det våra idéer som spökar, om hur barn till nyseparerade föräldrar ska känna. Samtidigt är det ju rimligt att barn reagerar på en sådan här omställning. Utmaningen är att hjälpa dem genom att hitta en rytm och ett lugn i vardera hem så att de kan landa. Det är vanligt att barn reagerar vid bytena, särskilt om man byts av direkt utan att ha förskolan som b­uffert emellan. Men det är reaktioner i stunden. Det viktiga är att man efter ett par månader ser att barnet finner sig tillrätta och trivs.

Prata om separationen med barnet

Vad kan man mer tänka på för att skapa trygghet för sitt barn?

– Ett mission jag har i boken är att göra separationen pratbar, alltså att själv visa att man kan prata om det man går igenom, så att barnet också kan dela med sig av sina egna funderingar. Man kan tala om den på barnets nivå, utifrån barnets ålder, och utan att ge information som det inte bett om. Man kan till exempel titta på foton från förra julen och säga ”Då var mamma och jag tillsammans, men den här julen är det annorlunda. Nu bor vi i två olika hus”. Den typen av samtal hjälper barnet att få ihop sin historia och förstå sitt sammanhang, vilket är viktigt för barnets välbefinnande. Man hjälper också barn när man sätter ord på sådant man ser hos dem, som ”jag ser att du verkar lite ledsen. Vad tänker du på?” samtidigt som man också skapar trygghet genom att berätta om härliga saker ”nu känns det sorgligt att skiljas, men på måndag när vi ses igen ska vi bada med ankan och ha det så mysigt tillsammans”.

– Till äldre barn, 4 år och uppåt, som vill att man ska ses med den andra föräldern kan man vara ärlig och säga ”Det blir lite bråkigt just nu när vi ses, men i framtiden hoppas jag att vi kan det”. Det är en balansgång att bekräfta barnets känslor och sådant som är svårt men att också försäkra barn om att man försöker lösa svårigheterna.

Om man blir lämnad – vad säger man till sitt barn?

Det sägs ju ofta att man ska säga att ”vi bråkade, men nu när vi bor på varsitt håll är det bättre”. Men vad ska man säga om man tyckte att allt var bra, men oväntat har blivit lämnad?

– Då kan man säga ”Jag tyckte det var jättemysigt att bo ihop, men nu är det så här. Och då tänker jag ordna det så att vårt liv blir bra ändå”. Det är viktigt att man ger barnet hopp i jobbiga perioder. Barn lever här och nu och vi vuxna behöver påminna dem om att det kommer bli annorlunda sedan. Och att det är vi vuxna som ska se till det.

I boken skriver Malin Bergström: ”Genom att separera löser vi ­problem som varit olösliga inom ­relationen. Separationen ska ge ökad lust, livsglädje och mer harmoniska hem, barn och föräldrar. Den ska ge oss en chans att bygga det familjeliv vi inte kunde ha tillsammans. ­Någonstans långt där framme.”

Man ska förmedla hopp till barnet? Och till sig själv kanske?

– Ja, man får komma ihåg att sorgereaktioner och kriser är processer. De ändrar form över tid. De flesta av oss behöver gå ­sönder innan vi kan gå vidare. Under en period får man göra vardagen ­enkel, äta lättlagade pastarätter till ­middag, och ta hand om sig själv. Alla reagerar på en så stor livs­förändring som en separation är. Det är en kris, både för vuxna och barn, säger hon.

Barnets behov av rutiner och en vardag hjälper en att hålla ihop

– Men samtidigt ska vi vuxna klara vårt föräldraskap, så vårt utrymme att krisa är inte oändligt. Och många nyseparerade föräldrar jag träffat säger att det är barnet som håller dem uppe. Barnets behov av rutiner och en vardag hjälper en att hålla ihop.

Läs också: Separera med små barn – då är växelvis boende bra

Är det viktigt för barn att man ses ihop med den andra föräldern?

– Om ni kan träffas över en kaffe och ha det hyfsat trevligt, är det ­förstås bra. Men om det lätt blir bråk eller stelt när man ses, är det bättre för barnet att ni gör saker var för sig, och har parallella föräldraskap. Det viktiga är inte att man ses utan att man hittar sätt att kommunicera. Att man kan stödja och komplettera varandra som föräldrar, även om man inte bor ihop.

– Fördelen med att ha två föräldrar är ju att det är flera par ögon, kopplade till lite olika hjärnor, som ser barnet. Det man ska satsa på är att skapa ett starkt föräldrateam kring barnet. Det föräldraskapet kan bli extra tryggt och stabilt – just för att det inte är utelämnat till att en ­kärleksrelation ska fungera.

Hon poängterar att det är väldigt viktigt att skydda barn från föräldrarnas konflikter. Dels från öppna konflikter, och dels från det Malin Bergström brukar kalla permafrost, att det är kyligt eller spänt mellan föräldrarna. Det märker även väldigt små barn av, för de tolkar föräldrarnas ansiktsuttryck för att börja orientera sig i världen.

Separera – är kontakt via mejl bra?

Är det bråkigt är det viktigt att hitta ett neutralt sätt att kommunicera som inte lämnar utrymme för hårda ord. Ofta funkar mejl bra. Innan en kärleksrelation kan övergå i vänskap behövs det ofta en avkylningsperiod. Då kan det vara bra att ordna så att bytena sker via för­skolan eller släktingar, så att man skapar lugn, skriver Malin Bergström i boken.

Det blir ofta mycket längtan när man bor isär. Hur påverkar det små barn?

– Om den man längtar efter aldrig kommer blir det som en brist. Men om man får det man längtar efter är det lugnare. Om barnet längtar efter den föräldern som inte är där måste man i första hand se om barnet kan landa i det hem där barnet just då är. Det kan man till exempel pröva att göra genom att man pratar om den föräldern som är saknad, och ger barnet ”en överdos av omsorg” i det hem där barnet är. Fortsätter barnet att längta mycket får man över tid justera schemat så att perioderna blir kortare.

Man ska aldrig argumentera mot barnet. Om barnet är ledset, då är det så

Ska man försöka lyfta fram fördelarna med att ha separerade föräldrar, ifall barnet är ledset?

– Nej, man ska aldrig argumentera mot barnet. Om barnet är ledset, då är det så. Ta inte udden av det barnet känner. Pröva istället att formulera det du tror barnet känner ”är det så att du är jätteledsen över att vi inte bor ihop? och låt barnet dela med sig av de känslorna. Det är grundläggande att barnet får känna som det vill. Däremot försöker man ju som förälder att underlätta för barnet genom att skapa en bra vardag. Så att ledsenheten så småningom lättar.

I boken skriver du om ”en familj”. Men när man separerat är man ju inte längre en familj – utan två?

– Men ur barnets perspektiv fortsätter man ju vara en familj. Eftersom man är föräldrar tillsammans. Det är lika bra att inse redan från början att man har en livslång uppgift gemensamt. Som man behöver hitta sätt att göra så bra som möjligt. Det är bokens huvudbudskap: att man behöver göra det och hur det kan göras. Separationen innebär att man ska avsluta det som var en vuxen kärleksrelation och istället lägga kraft på att bli ett team med en enda gemensam uppgift: att vara en trygg famn för barnet så att det kan växa och frodas.

Kan det finnas något positivt för barn med en separation eller skilsmässa?

– Den största vinsten för barnet är att man har chans att bygga ­något som är bra, och som gör en till en glad förälder hemma. Att hamra på i en relation som inte är bra, och som man inte mår bra i, är inte bra för barnet. Där har vi forskningen i ryggen.

– Efter separationen kan både man själv och ens ex få till ett bättre föräldraskap. Ofta blir det mer ­jämställt, man kan ju inte ducka för uppgifter längre. Båda får lära sig att lära barn cykla och att göra flätor så att säga. Där finns en stor vinst, inte minst för papporna, som slipper bli bittra som äldre för att de ­missat tid med barnen när de var små. Moderna separerade pappor berättar ofta om lättnaden i att få vara förälder på sitt sätt – utan att barnets mamma har åsikter om det.

Vi Föräldrars barnpsykolog

Malin Bergström är Vi Föräldrars barnpsykolog och forskar om växelvis boende för barn i Elvis-projektet på Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Hon är aktuell med boken Att skiljas med barn – föräldrar i två hem (Bonnier Fakta).

Här kan du läsa mer av Vi Föräldrars barnpsykolog Malin Bergström.