Skilsmässa: Vid vilken ålder är det bäst för barn?

Om man ska separera eller skiljas – vid vilken ålder är det bäst för barnet? Vi frågade barnpsykolog Malin Bergström och fick SÅ många bra råd till svar, ålder för ålder.

Klicka här om du vill hoppa direkt till avsnittet om barn i olika åldrar

Förra året, 2018, var 64 000 barn i Sverige med om att deras föräldrar separerade. Det blir så ibland. Parrelationen funkar inte. Men:

När är det bäst – eller minst dåligt – för barn att föräldrarna flyttar ifrån varandra?
– Spontant tror jag inte att barnets ålder är avgörande, säger Malin Bergström, barnpsykolog som har forskat om hur barn påverkas av föräldrars skilsmässa eller separation.

Hur ska man tänka när det gäller separation och barns ålder?
– Jag kan inte, på ett övergripande plan, se några egentliga skillnader utifrån ålder i våra forskningsresultat. Det finns massor med forskning om barn och skilsmässa, men utifrån den kan jag inte säga att någon viss ålder är bäst, utan budskapet jag skulle vilja ge är: Det här klarar barnen! Om vi föräldrar orkar ha fokus på barnen så snart vi bara kan, och om vi vuxna löser saker mellan oss, klarar barn sådana saker.

Läs också: Skilsmässa – fokusera på att göra barnet tryggt

Skilsmässa, barn och statistik

År 2018 var 64 000 barn i Sverige med om att deras föräldrar separerade, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

  • De 64 000 barn som var med om en separation motsvarar 3,7 procent av de barn under 18 år som vid årets början bodde tillsammans med två föräldrar.
  • Andelen barn som var med om en separation var lägst bland barn under 1 år (3,1 procent).
  • Andelen barn som var med om en separation var högst bland 3-åringar och 5-åringar (4,2 procent).
  • Det är vanligare att barn som bor tillsammans med en ursprunglig förälder och en styvförälder är med om en separation (11,4 procent) än att barn som bor tillsammans med båda sina ursprungliga föräldrar är det (3,0 procent).

Källa: SCB

Om inte åldern är viktig för hur det blir för barn vid en separation – vad är då viktigt?
– Två saker. Det ena är att barnet, efter den virvelvind som en skilsmässa innebär, får landa i en vardag som är trygg och förutsägbar. Det andra är att jag som förälder bygger ett föräldrateam med min medförälder. Det vi tar bort är vår parrelation, vår kärleksrelation. Det är något annat än föräldraskapet. Det gemensamma föräldraskapet finns kvar.

– De här två sakerna är avgörande för att barn ska ha det bra. De sitter aldrig som en smäck i början, men det är dit man ska.

Att vänta med att skilja sig för barnens skull, är det bra eller dåligt?
– Dåligt.

Varför?
– Därför att barn är känsliga för känslostämningar hemma. Och det är ganska tråkigt att låta dem växa upp i ett klimat där man som förälder inte är sitt bästa jag. Det går åt mycket energi till att leva i en riktigt dålig relation, och den energin hade man istället kunnat lägga på att ha ett riktigt bra föräldraskap till sina barn. Dessutom är den relation man har till sin medförälder barnets första modell av en parrelation, och man vill inte att den modellen ska vara frostig.

Man kan gärna kan påminna sig om att barn inte bara påverkas negativt av regelrätta bråk mellan föräldrarna, utan också av en kylig och kall stämning i hemmet, tycker Malin Bergström.

– Att leva i en pågående föräldrakonflikt förgiftar barns liv och innebär risker för dem, till exempel i form av psykisk ohälsa och dåliga skolresultat.

Skilsmassa

Foto: Unsplash

Barn påverkas inte bara negativt av bråk mellan föräldrarna, utan också av en kylig och kall stämning i hemmet.

Hur perfekt måste ens relation vara för den inte ska innebära risker för barnet? Om man till exempel har en relation som i grunden är bra men som i perioder är sämre och kanske mer tjafsig – innebär det risker för barnet?
– Det mest grundläggande jag har lärt mig som barnpsykolog är att perfekta föräldrar är livsfarliga för barn, eftersom barn med perfekta föräldrar inte lär sig någonting. Av oss föräldrar ska barn lära sig allt det grundläggande mänskliga. Om ett barn växer upp i ett kliniskt rent hem utan konflikter och friktion men i ständig glädje skulle det innebära att barnet inte lär sig någonting om människorna och världen. Barn behöver liv och stök, människor och kärlek.

Om föräldrarna ska separera samtidigt som något annat i barnets liv är skakigt; kanske barnet just har börjat i förskola, är sjukt eller är i en period när det tänker mycket på att föräldrarna kan dö – påverkar det? Och bör man i så fall vänta med att separera tills allt är mer som vanligt igen för barnet?
– Sådant påverkar föräldern. Föräldrar är experter på att skjuta upp att prata om svåra saker. Att också skjuta upp en separation kan ibland vara vettigt. Min erfarenhet är att man bara separerar som förälder om man måste, och att det kan krävas många turer för att komma fram till det. Men jag tror att livet erbjuder ett pärlband av olika händelser som kan göra barnets liv mer skakigt, man kan inte undvika det.

Så man ska inte styras av sådant?
– Nej. Men samtidigt: Det gör man ju ändå, för om man inte pallar att skilja sig, eller att berätta något svårt för barnet, då gör man ju inte det. Det är ett jäkligt stort beslut att separera när man har barn med någon. Det är mänskligt och förståeligt att det är svårt, och då håller man på med sådana här ursäkter.


Skilsmässa – det här behöver barn, ålder för ålder

Vad behöver barn vid en separation? Vad kan man förvänta sig för reaktioner? Och hur pratar man med barn om att föräldrarna ska skiljas? Barnpsykolog Malin Bergström berättar och ger tips, ålder för ålder.

Innehåll:
– Barn under 1 år (bebis)
– Barn 1–3 år
– Barn 3–6 år
– Barn 7–12 år
– Tonåring

Barn under 1 år (bebis)

Bebis ligger på sidan på en filt, ser ledsen ut, leker med små leksaksdjur.

Foto: Shutterstock

För barn under 1 år behöver det inte spela så stor roll att föräldrarna inte längre bor ihop. För dem är det annat som är viktigt.

Det här behöver barn under 1 år vid en skilsmässa

Barn under 1 år behöver få bygga upp sina relationer till båda föräldrarna. Ur barnets perspektiv handlar det om att de behöver träffa båda sina föräldrar, bli omhändertaget av båda sina föräldrar, och att bli det ofta.

Varför behöver barn under 1 år träffa båda föräldrarna ofta?
– För att barnet ännu inte känner föräldrarna, och för att föräldrarna ännu inte känner barnet. Och som förälder har man under de första två åren en extra stor känslighet för att lära känna sitt barn. Därför är det gynnsamt om barnet får bilda de här relationerna, anknytningsrelationerna, till båda föräldrarna tidigt.

Pappor som har tagit hand om sina barn har i forskningsintervjuer beskrivit det som att det ”sa klick” mellan dem och deras barn, berättar Malin Bergström:

– Klicket gjorde att papporna blev rädda för att inte få vara tillsammans med sina barn efter en separation. Så det där klicket är viktigt. Det gör något med en som förälder. Men för att klicket mellan barn och förälder ska uppstå behöver barnet just tas omhand av föräldern. Att som förälder bara stå och kolla bakom axeln när den andra föräldern tar hand om barnet, gör inget för relation mellan mig och mitt barn. Om båda föräldrarna tar hand om barnet ökar däremot chansen för att det ska säga klick i relationen till båda, kan man säga.

När föräldrar inte bor ihop

För barnets del brukar inte det faktum att föräldrarna inte bor ihop spela någon roll för så här små barn, åtminstone inte om barnet ändå får vara tillsammans med båda föräldrarna, säger Malin Bergström.

Innebär det att det bästa är att separera när barnet är under 1 år?
– Jag tycker snarare, när jag pratar med föräldrar, att det verkar vara svårast i den här åldern. Det är ofta praktiskt knöligt att tillmötesgå barnets behov av att träffa båda föräldrarna så ofta. Men ett tips om man separerat när barnet är under 1 år är att absolut dela på föräldraledigheten, och att gärna varva den i början; att till exempel ta halva dagar eller varannan dag. Det är också bra att se till att barnet träffar den andra föräldern på kvällen – att man träffas ofta, helt enkelt.

Det här kan man förvänta sig hos barn under 1 år vid skilsmässa

I den här åldern kan barn vara väldigt ”föräldriga”; det vill säga mammiga eller pappiga. Det kan göra att barnet reagerar starkt vid överlämningarna mellan föräldrarna. Men generellt sett spelar det ingen stor roll för barnet att föräldrarna inte längre bor ihop.

– Barnet har ju ännu inte så stor vana vid att vardagen ska vara på ett visst sätt, säger Malin Bergström.

Prata med barn under 1 år om skilsmässa

Pratar man med barn under 1 år om separationen?
– Nej. Själva separationen kommer att vara ett naturtillstånd i den här åldern, säger Malin Bergström. Däremot säger man ”Å, där kommer pappa!”, eller ”Nu säger mamma hejdå”, eller ”Vi ses i morgon bitti!” . På så sätt bygger man på sikt upp en vana hos barnet om att man möts och skiljs åt i anknytningsrelationerna, och det hjälper så småningom barnet till en rytm, en dygns- och veckorytm.

Bra att veta om skilsmässa och barn under 1 år

Finns det annat som är viktigt att tänka på?
– Ja, mycket brukar handla om praktiska saker, säger Malin Bergström. Särskilt när man har barn under 1 år kan det bli jättekrångligt för en som förälder, just eftersom barnet behöver träffa båda föräldrarna ofta. Det kan vara svårt att få till det när man har separerat. Om barnet ammas kan det till exempel bli svårt för den förälder som inte ammar att ta hand om barnet, åtminstone under första halvåret.

Det känsliga föräldraskapet

Under den här perioden brukar båda föräldrarna vara lite extra känsliga i föräldraskapet.

– Om man inte har delat på föräldraledigheten från början kan den som är föräldraledig först känna oerhört starka känslor, nästan skräck, inför tanken på att vara ifrån barnet. Och den andra föräldern kan ha nästan lika starka känslor av skräck för att inte få ta hand om sitt eget barn.

Det är jättebra om man redan från början kan samverka, säger Malin Bergström; om man kan gå in för att bygga upp en ömsesidig tillit till varandra, och försöka vara prestigelös och kunna ta emot lite tips från varandra som föräldrar.

– Man ska ju få snurr på hela livet, hela tillvaron för barnet på ett nytt sätt.

Särskilt i början kan det vara svårt att enas som ett föräldrateam. Om den ena föräldern hittills har tagit hand om bebisen mer än den andra behöver barnet gradvis vänjas vid att bli omhändertaget även av den andra föräldern – och föräldern behöver träna på att ta hand om barnet. Om stämningen mellan föräldrarna är spänd kan det underlätta om den förälder som är mest van vid föräldraskapet är i ett annat rum under tiden, tipsar Malin Bergström. Så småningom, kanske efter några månader, kanske den andra föräldern kan vara ensam med bebisen längre stunder.

Läs också: Kan bebisen bo hos sin pappa i ett halvår? Barnpsykologen svarar

Barn 1–3 år

Litet barn med tofsar i håret tittar in i kameran, ser allvarlig ut.

Foto: Shutterstock

Barn mellan 1 och 3 år behöver väldig konkret information vid en separation: ”Här ska jag sova, här ska du sova”.

Det här behöver barn 1–3 år vid en skilsmässa

När föräldrar separerar behöver ett litet barn hjälp med framför allt tre saker, säger Malin Bergström:

  1. att hantera övergångarna mellan flytten från den ena föräldern till den andra
  2. att få fungerande rutiner i den nya tillvaron
  3. att få känna trygghet

– Barnet blir hjälpt av väldigt konkret information: Ett kort samtal om att föräldrarna ska separera, att man försöker förklara vad det betyder och att man i handling visar hur det nya livet ser ut.

Allra mest behöver barnet hjälp med att landa i sin nya vardag; i den nya och annorlunda rytmen, i de nya rutinerna.

Under själva separationen har man det ofta ganska rörigt omkring sig.

– Men det är ändå bra att tillfälligt ordna så att det finns en trygg plats för barnet, även om det bara är ett gosedjur eller ett speciellt örngott i ens egen säng.

Om man kan skapa rutiner som hjälper barnet att ”landa” hos den förälder det just flyttat till för stunden så är det bra, tycker Malin Bergström.

– Jag brukar rekommendera att man inte har något socialt uppbokat den dag barnet kommer till en, utan att man då är hemma med sina rutiner.

Rutinerna kan till exempel handla om att ett speciellt gosedjur hälsar barnet välkommet, att man badar med en särskild badanka, att man äter en viss maträtt eller att man har TV-mys.

– Sådant kan hjälpa barnet med övergången mellan föräldrarna, säger Malin Bergström.

Det här kan man förvänta sig hos barn 1-3 år vid skilsmässa

Barnet kommer att ha perioder när humöret är helt upp och ner. Som förälder är det lätt att tolka humörsvängningar och trots som något som har med separationen att göra.

– Men man ska komma ihåg att det är så här för alla barn i den här åldern, oavsett hur familjen ser ut, säger Malin Bergström.

Prata med barn 1-3 år om skilsmässa

Hur pratar man med barn mellan 1 och 3 år om separationen?
– Man berättar man på barnets nivå, och gärna så konkret som möjligt, säger Malin Bergström.

– Man visar barnet att ”Här är din säng hos mamma”, ”Här är din säng hos pappa”, om föräldrarna nu är en mamma och en pappa. Man är väldigt konkret. Man kan inte säga ”Nu ska mamma flytta”, för barn vet inte vad ”flytta är. Istället visar man: ”Nu ska jag bo här, och här ska du sova”.

Bra att veta om skilsmässa och barn 1–3 år

Finns det annat som är viktigt att tänka på?
– Ja, det är bra att se till barnets personlighet. Vad är det här för person? Är det ett frimodigt, kavat och inte så rutinbundet barn? Eller är det en ömtålig själ som behöver mer rutiner?

Generellt är barn väldigt tåliga i att klara olika miljöer, säger Malin Bergström.

– Men för känsliga barn är det extra viktigt att man samordnar sig som föräldrar. Och om det är svårt, kanske för att man är jäkligt osams, kan man mejla i stället för att prata när man behöver byta information om till exempel blöjor eller rutiner för mat.

Vissa saker, som att barnet sover i förälderns säng hos en förälder och i eget rum hos den andra, brukar inte vara något problem, enligt Malin Bergströms erfarenhet.

– Däremot kan det vara bra att samordna vissa rutiner, som till exempel läggtider.

Att flytta till den andra föräldern

För många barn med separerade föräldrar sker övergången mellan föräldrarna via förskolan: Den förälder som barnet ska flytta från lämnar på förskolan på morgonen, den förälder som barnet ska flytta till hämtar på eftermiddagen.

– Det är ofta bra, säger Malin Bergström. Då blir förskolan som en buffertzon mellan barnets övergångar.

Ibland kan man behöva involvera förskolepersonalen så att de är med på noterna.

– Det är bra om förskolan har ett schema över vem som ska hämta och lämna. Man kan också prata med personalen om att det ur barnets perspektiv är bra om de är beredda på att det kan vara lite skakigt för 2- eller 3-åringen som just har sagt hejdå till en förälder som den inte ska träffa på ett par dagar. Kanske personalen kan se till att barnet får sitta i famnen lite extra, och på det sättet hjälpa barnet med övergångarna.

Om man vill kan man som förälder hjälpa barnet ytterligare genom att fästa en snodd i en viss färg i barnets byxhälla, tipsar Malin Bergström:

– En röd snodd kan till exempel betyda att idag är det mamma som hämtar.

Ibland är det bra för barn att ha digital kontakt via Skype eller Facetime med den förälder det inte bor hos för stunden. Men det passar inte alla, säger Malin Bergström.

– Om man ska ha en sådan kontakt får i första hand avgöras av hur barnet reagerar, om barnet mår bra av det eller inte. Är det lätt och positivt för barnet är det förstås fint att höras, att kanske säga god natt varje kväll. Men om barnet blir upprört och börjar längta efter den andra föräldern är det bättre att låta bli.

Man ska också väga in hur det blir för föräldrarna, tycker hon.

– Det är den förälder som barnet är hos som får avgöra vad som passar och gynnar barnet.

Läs också: Jobbigt att byta mellan mammavecka och pappavecka – barnpsykologen svarar

Barn 3–6 år

En fundersam flicka ligger på mage i en säng och suger på napp.

Foto: Shutterstock

Nattningen på kvällen är ett bra tillfälle att samla upp barnets tankar och känslor kring skilsmässan.

Det här behöver barn 3–6 år vid en skilsmässa

I den här åldern kan en separation mellan föräldrarna bli en större omställning för barnet.

– Nu är barnet mer vant vid att livet är på ett visst sätt, så man får lägga lite mer kraft på att prata om separationen, säger Malin Bergström.

När man har ett sådant samtal är det viktigt att man som förälder förstår att det här bara är ett av hundra liknande samtal man kommer att ha, poängterar hon.

– Så, när barnet kommer tillbaka med frågor: Var där. Svara på frågorna och ta de samtalen med barnet.

Det här kan man förvänta sig hos barn 3–6 år vid skilsmässa

Hos barn som är mellan 3 och 6 år kan man förvänta sig mer reaktioner, fler frågor och ett större behov av samtal och förklaringar.

– Men många föräldrar vittnar också om att deras barn reagerar väldigt lite. De föräldrarna kan undra om något är fel, om barnet har ”stängt av”, eftersom andra barn kan reagera jättestarkt och bli väldigt sorgsna och oroliga, säger Malin Bergström.

Hur barnet reagerar är till stor del en personlighetsfråga. Men oavsett barnets reaktion blir nattningen ofta en stund där man som förälder kan passa på att fånga upp barnets känslor och funderingar.

Prata med barn 3–6 år om skilsmässa

Hur pratar man med barn mellan 3 och 6 år om separationen?
– Innan man berättar om separationen är det bra att tänka ut hur man ska göra efter samtalet, säger Malin Bergström. Det är jättebra om man kan göra något tillsammans då, barnet och båda föräldrarna: något som man vet funkar. Eller så kanske man säger till barnet att: ”Nu kommer mamma att gå”, men att man då också har förberett något – kanske en sväng till favoritparken – som gör att barnet får hjälp att återgå till vardagen.

Prata om förändringen

Det är viktigt att man som förälder fortsätter att prata med barnet om den förändring man går igenom, poängterar hon.

– Man behöver göra det som är allra mest smärtsamt, det vill säga ta fram bilderna i mobilen, säga att ”Ser du, förra året firade vi jul tillsammans allihop, men nu kommer du att fira jul här hos mig, och sedan, dagen efter, kommer du att fira jul hos pappa”. Sådant är väldigt smärtsamt, men barnet behöver den hjälpen för att få ihop sin historia.

Att få ihop sin historia

Att få ihop ”sin historia” är något som vi alla behöver göra för att må bra.

– Vi som är vuxna har oftast en förmåga att ha perspektiv på saker och ting, bortsett från i akuta kriser – och det är det som gör att vi mår så jäkla dåligt i kriser: vi tappar den här historien om oss själva. Men efter krisen ägnar vi ganska mycket tid åt att få ihop våra historier, bland annat med hjälp av samtal med andra.

Vikten av att få ihop historien om sig själv är giltig även för barn.

– Det är en del av barnets identitetsbyggande, och det är viktigt att vi hjälper barnet med det. Mycket handlar om att barnet inte ska behöva bära sina tankar själv utan att det får hjälp med det av vuxna – för att istället kunna koncentrera sig på att leka, utvecklas och tränas i sociala relationer med andra barn. Genom att prata med barn om svåra saker lyfter man det svåra från deras axlar. Det är viktigt.

Om barnet inte vill prata?
– Jag tror att man ändå ska krafsa lite i såret i så fall. Att man gör sina försök, visar att ”jag finns här”. Man kan kan lägga det utanför barnet, göra det till en saga om hur det var förut när alla bodde tillsammans, kanske berätta om hur det är nu när lilla kaninen bor på två ställen, är ledsen ibland och saknar någon men sedan blir glad och leker. Eller man kan prata om sig själv, säga: ”Nu kommer jag inte att gå på ditt luciatåg för pappa ska gå, och det blir så stelt om vi går båda två. Jag tycker att det är jättetråkigt, men du och jag kan baka pepparkakor efteråt” . Man behöver hitta sätt att prata om det – utan att lägga sina vuxenproblem på barnet, det är också viktigt.

Om den ena föräldern försvinner för barnet i och med separationen?
– Då ligger det mycket på den förälder som är kvar att prata om det, och det är jäkligt tungt. Man kan ju själv vara väldigt ledsen och besviken, men man måste prata om det med barnet ändå – inte baktala, men det får inte bli tyst runt barnet.

Barn behöver förstå, på sin nivå, varför de inte träffar den andra föräldern. De behöver bland annat förstå det för att inte få fantasier om att det är på grund av dem som det har blivit så.

– Men man måste utgå från vad som är viktigt för barnet att förstå. Man ska inte berätta bara för att det känns skönt för en själv att berätta.

Att berätta ärligt, även om vad man själv känner, är svårt. Det kan kännas som att man måste vara lojal mot den andra föräldern.

– Men om barnet far illa av hur någon beter sig tycker jag att man främst ska vara lojal med barnet, säger Malin Bergström.

Bra att veta om skilsmässa och barn 3–6 år

Finns det annat som är viktigt att tänka på?
– Ja, att det kan vara bra att pröva sig fram när det gäller hur barnet ska bo. Ofta är det mycket praktiska omständigheter som avgör. Kanske behöver man ta hänsyn till syskon, jobb eller andra åtaganden, men det är ändå bra att pröva sig fram. En del barn mår bäst av att byta boende ofta, för andra blir det mindre hattigt att bo hela veckor hos en och samma förälder, så det är bra att vara öppen för att pröva olika modeller.

När man funderar på barnets boende handlar mycket också om hur det har sett ut tidigare.

– Om man har haft en uppdelning där mest den ena föräldern har varit föräldraledig och skolat in i förskolan, och den andra har varit mycket mindre engagerad, behöver barnets trygghet etableras upp även med den andra föräldern.

I den processen brukar ofta den ena föräldern gasa och den andra bromsa, är Malin Bergströms erfarenhet.

– Och det kan vara bra, ur barnets perspektiv. Det kan leda till kompromisser, även om det ibland blir jäkligt bråkiga kompromisser.

Den som inte är van vid att, till exempel, ta hand om barnet på nätterna måste få göra det för att lära sig, poängterar Malin Bergström. Om den andra föräldern är orolig för hur det ska gå har hon ett tips:

– Be den andra föräldern att skicka bilder! Om jag som förälder är jätteorolig för att släppa mitt barn till min medförälder som inte har tagit hand om barnet så mycket, kan medföräldern messa mig bilder där jag ser att barnet sover lugnt eller äter glatt. Det kan betyda jättemycket att få se sådant.

Att flytta till den andra föräldern

Ibland reagerar barnet starkt vid övergången mellan föräldrarna. Då tycker inte Malin Bergström att man i första hand ska börja justera i schemat över hur länge barnet ska bo på hos varje förälder.

– Man ska hellre se till att man skapar trygghet och rutiner vid överlämningarna mellan föräldrarna. Överlämningen kanske till exempel kan ske utan stress via förskolan, att den förälder som barnet flyttar ifrån lämnar och att den förälder som barnet ska flytta till hämtar, eller i samband med att barnet har lekt hos kompisar.

– Det är också bra att se till att ha en lugn första kväll hos den förälder barnet kommer till, utan sociala åtaganden.

För en del barn är det en bra hjälp att via Facetime eller Skype få ha digital kontakt med den förälder som barnet inte bor hos för stunden.

Läs också: Min son längtar efter sin mamma, vad ska jag göra? Barnpsykologen svarar

Barn 7–12 år

En flicka och hennes pappa är på utflykt i gröngräset. Pappan håller om flickan som sitter i pappans knä och får en puss på huvudet.

Foto: Shutterstock

För barn mellan 7 och 12 år kan det ha stor betydelse att vid en skilsmässa få behålla sådant som är viktigt i deras liv.

Det här behöver barn 7–12 år vid en skilsmässa

När föräldrarna skiljer sig, vad behöver barn som är 7–12 år?
– I den här åldern är barn fortfarande väldigt beroende av sina familjer, säger Malin Bergström.

Jämfört med föräldrar i andra länder har svenska föräldrar stor insikt i vikten av att till exempel försöka ordna det så att man som föräldrar bor hyfsat nära varandra, berättar hon.

– Och det är bra, för när vi ska separera är det ut barnets perspektiv väldigt viktigt hur det blir med sådant som skola och kompisar. Det kommer att uppstå många frågor kring hur barnet ska kunna vara med sina kompisar, komma till sin träning och så vidare. Sådant behöver man tänka igenom som förälder, så att barnen kan behålla det som är viktigt för dem i deras liv. Att man som förälder orkar hjälpa barnet med logistiken kring det spelar stor roll.

Det här kan man förvänta sig hos barn 7–12 år vid skilsmässa

På ett generellt plan kan man förvänta sig mer reaktioner hos barn i den här åldern, säger Malin Bergström.

– Nu har familjen en annan betydelse för barnet än tidigare, men hur barnet reagerar kan vara olika. För en del kan det vara en lättnad att föräldrarna ska skilja sig. För andra kan det kännas som om en epok går i graven, och det kan barnet sörja.

Med lite större barn kan man nästan räkna med att få frågor som är jobbiga på ett annat sätt än de frågor man kan få från yngre barn.

– Man kan få frågor som: ”Vems fel var det?” ”Har mamma träffat en annan?” Som förälder kan man känna: ”Ska jag svara på det här eller inte?”eller ” Ska jag lägga band på mig för att inte visa barnen hur besviken jag är över min partner har träffat en annan?” – och man skiljer sig ju faktiskt inte på grund av att någon har träffat en annan, man skiljer sig på grund av vad som hände i relationen innan dess, vad som föregick att en av oss träffade en annan.

Ibland kan barn i den här åldern, särskilt i den övre delen av åldersspannet, vända sig mot en förälder.

– Barnet kanske bestämmer sig för att ”det här är mammas fel”, att det är mamman som är skurken. I så fall är det viktigt att man som föräldrar säger att: ”Det här är vårt gemensamma beslut. Det kanske var mamma som ville, men vi bestämde båda två att göra så här”.

– Det är väldigt viktigt att inte göra barnet till en del av vuxenrelationen utan att istället jobba på sin lojalitet med medföräldern; en lojalitet där man samtidigt är ärlig och ser saker ur barnets perspektiv – och det är något annat än att upprätthålla en fasad.

Prata med barn 7–12 år om skilsmässa

Hur pratar man med barn 7-12 år om separationen?
– Man behöver vara beredd på att barnet kommer att reagera, säger Malin Bergström.

– Om barnet drar sig undan och kanske blir ledset eller argt: Håll dig nära även om du blir avvisad. Visa att du finns tillgänglig, fiska och krafsa lite i såret även om barnet inte vill.

För barn i den här åldern är det en större risk att de lämnas mer åt sig själva; att man som förälder inte riktigt är nära och pratar med dem om förändringen.

– Men det behöver man bita ihop och göra, på samma sätt som man behöver göra det med de yngre.

Man behöver också lyssna på sitt barn, betonar Malin Bergström.

– Och att lyssna på barn är något helt annat än att låta barn bära ansvar för sina liv. Det ska de inte göra. Men de har rätt att vara delaktiga och att bli lyssnade till i hur de vill ha det, och de har rätt till att deras åsikter får vara med och påverka de beslut som tas.

Föräldrar bestämmer, men om man som förälder inte tar hänsyn till vad barnet tycker behöver man förklara varför man inte har gjort det, säger Malin Bergström.

– Man ska inte låtsas som om man inte hörde utan faktiskt se till att ha argument för varför man inte gör som barnet vill – och det gäller även yngre barn som själva vill påverka hur de ska bo.

Bra att veta om skilsmässa och barn 7–12 år

Finns det annat som är viktigt att tänka på?
– Ja, nu är det ännu mer relevant än tidigare att fejstajma och skajpa. För barnet kan det underlätta otroligt mycket att kunna säga god natt varje kväll även till den förälder man inte bor hos just då, säger Malin Bergström.

För föräldrarna är skajpandet eller fejstajmandet kanske inte alltid enbart positivt.

– Det kan kännas jäkligt rörigt om ens medförälder hör av sig till barnet hela tiden, och om barnet kanske dessutom ständigt vänder sig till den andra föräldern i första hand. Det bästa är därför om man kan komma överens om hur sådant ska hanteras. Det blir inte bra för barnet annars.

När medföräldern inte funkar i föräldraskapet

Ibland har man en medförälder som av någon anledning inte funkar i sitt föräldraskap.

– Medföräldern kanske är allmänt opålitlig eller förmår inte att ha ett barnperspektiv. I så fall är det en jäkla utmaning att bekräfta barnet i det, men man måste. Om man låtsas som om det regnar gör man barnet en otjänst. Då är det bättre att säga till exempel: ”Mamma har väldigt jobbigt med att hålla överenskommelser: Hon vill träffa er, men så dyker hon inte upp” – och gärna lägga till: ”Och det gör både dig och mig oroliga och ledsna. Vill du att vi ska hitta på något tillsammans, så att det känns mindre jobbigt?”eller något liknande.

Läs också: ”Vi behöver prata med våra barn om det som är svårt i livet”

Tonåring

Närbild på tonåring i hoodie som sitter med en kompis på varje sida. Han vänder ansiktet mot fotografen och tittar in i kameran.

Foto: Shutterstock

Föräldrar till tonåringar behöver, även efter en separation, skapa som ett gemensamt ”skyddsnät” kring tonåringen, tycker psykolog Malin Bergström.

Det här behöver en tonåring vid skilsmässa

Om föräldrarna separerar, vad behöver tonåringar?
– Tonåringar håller ju på med en hel del riskbeteenden, säger Malin Bergström. De överskrider gränser åt alla håll, så det är väldig bra om tonåringen kan fortsätta ha ett slags skyddsnät kring sig även när föräldrarna har separerat – ett skyddsnät som föräldrarna tillsammans kan hålla runt tonåringen.

I och med att föräldrarna separerar kan tonåringar passa på att glida genom hålen i det där skyddsnätet, har man sett i studier.

– Därför krävs det ett samarbete mellan föräldrarna kring det här – ramar och kramar, som man ibland brukar säga. Eller kärlek och gränser.

Även tonåringar behöver vuxenstöd

Vi som är föräldrar kan ibland uppfatta tonåringar som äldre än de är.

– Men vi ska komma ihåg att inte heller en tonåring är färdigutvecklad, att även en tonåring har behov av vuxenstöd, och att det inte bara är hos mindre barn som man som förälder behöver fånga upp tankar och känslor.

Malin Bergström har ett tips: Att man som tonårsförälder flyttar sig närmare tonåringen:

– Erbjud dig att skjutsa. Gör efterrätt en vardagskväll, gärna tillsammans med tonåringen om det är möjligt. Om barnet är riktigt grinigt: Ställ dig utanför den låsta dörren och prata. Och hjälp tonåringen att flytta till den andra föräldern när det är dags: skjutsa eller åk med på bussen, visa att ”Jag hjälper dig om du behöver det, jag prata med någon i skolan om det är svårt att koncentrera sig”. Det är det som är kärlek.

– Och glöm inte att också se till att det finns logistik kring sådant som datorladdare, idrottsutrustningar, läger som tonåringen kanske ska på … Hjälp till med det, för det är sådant som tonårshjärnor inte klarar av.

Det här kan man förvänta sig hos en tonåring vid skilsmässa

Det kan hända att föräldrarnas separation inte ser ut att betyda någonting för tonåringen – kanske för att hen är så upptagen med andra saker, eller/och för att vi föräldrar löser allt så smidigt. Men tonåringar kan också få starka reaktioner, ibland väldigt starka.

– Ofta kan man faktiskt nästan räkna med att det blir problem, säger Malin Bergström. Det kan bli problem i skolan, sömnstrul, koncentrationsproblem eller humörsvängningar – och i så fall är det jätteviktigt att inte tänka att: ”Det här hör till åldern” eller att :”Ja ja, det är normalt att tonåringar har aggressionsutbrott”.

För tonåringar kan föräldrarnas separation innebära en mycket större omställning än den gör för mindre barn.

– För tonåringen kan det också vara äckligt att tänka på sin förälder med en ny partner, äckligt att se en förälder piffa till sig och börja köpa motorcyklar eller klackskor och försöka verka attraktiv.

Prata med tonåringar om skilsmässa

I tonåren kan man räkna med en högre grad av obehagliga frågor som man behöver förbereda sig att svara på, säger Malin Bergström.

– Man får också räkna med att tonåringen själv kommer att ha känslor och kanske reagera genom att storma mot en åt olika håll. Det gör lojaliteten mellan föräldrarna viktigare än någonsin. Det är väsentligt att man är ett föräldrateam, att man är två som backar varandra och jobbar på tilliten till varandra.

Bra att veta om skilsmässa och tonåringar

Finns det annat som är viktigt att tänka på?
– Jag tycker att man som förälder ska tänka: ”Det här kan leda till en riktig kris för mitt barn. Jag har varit otrogen och orsakat skilsmässa, det kommer att fresta på just nu – men det här tar vi oss igenom”, säger Malin Bergström.

En av föräldraskapets viktigaste uppgifter är att hantera svårigheter och sedan komma igen, menar hon.

– Det är inte kul medan det pågår, innan man har nått fram dit man ska. Men vi föräldrar ska ge barn hopp. Och tonåringar har kort livserfarenhet jämfört med oss vuxna. De behöver få höra att ”Just nu vet vi inte, men det kommer att ordna sig. Vi kommer att komma ut på andra sidan och jag och pappa kommer att visa att det är okej”. Även om man inte känner sig kapabel till det behöver man säga det , för det är vårt ansvar som vuxna att ordna upp sådant.

Öppet hem

Det brukar också vara bra att ha ett öppet hem där kompisar är välkomna, enligt Malin Bergströms erfarenhet.

– Det underlättar om jag som förälder lär mig kompisarnas namn, kanske till och med lär känna kompisarnas föräldrar, och på det viset kan vara en förälder i tonåringens vardag.

Läs också: Ditt barns utveckling 0–6 år

Malin Bergström är barnpsykolog och docent med lång erfarenhet inom barnhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin. Hon är verksam vid Karolinska institutet och Stockholms universitet, och är författare till ”Att skiljas med barn – föräldrar i två hem”, ”Lyhört föräldraskap” och ”Fråga barnpsykologen – 142 frågor och svar om att vara förälder”.

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Mer information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren