Hur påverkas barn när en förälder pratar illa om den andra?
Hur länge minns små barn? Och hur påverkas de om en förälder pratar illa om den andra föräldern? Barnpsykolog Malin Bergström svarar.
Detta är en artikel från Vi Föräldrar.
Hur mycket minns små barn av det man säger?
Jag har några frågor om barns minne:
Hur länge, generellt, kan barn i 2–3-årsåldern minnas något som har sagts vid två tillfällen?
Kan de ett år senare, alltså när de är 4 år, komma ihåg något som sades vid ett tillfälle när de var 3 år?
Jag undrar också hur små barn, 0–4 år, påverkas om en av deras föräldrar under en tvåårsperiod har ett flertal nya partners? Och hur barn i samma ålder påverkas av att den ena föräldern pratar mycket illa om den andra föräldern?
Tacksam för svar!
Kit
Att baktala den andra föräldern är ett sätt att skada sitt barn
Barnpsykolog Malin Bergström: 2- och 3-åringar kan mycket väl, under en lång tid efteråt, minnas vad som har sagts vid speciella tillfällen. Samma sak gäller för vad en 4-åring minns från 3-årsåldern. Men barn minns förstås inte allt som någonsin har sagts till dem.
Om jag spekulerar lite utifrån dina frågor gissar jag att det är ett par särskilt laddade tillfällen du har i åtanke. Kanske tillfällen när upprörda känslor har flödat. I så fall skulle jag säga att sannolikheten för att barnet ska minnas är högre. Tillfällen när barn blir rädda eller illa berörda minns de nämligen särskilt väl.
En viktig faktor för att de ska minnas är också vilken hjälp de får av en som förälder. Om du berättar om händelserna för dem, sätter dem i ett sammanhang, förklarar och väver ihop historien mellan då, nu och sedan så underlättar det för dem att förstå och minnas. När det gäller skrämmande händelser kan det vara extra viktigt. Att man pratar om de händelserna hjälper nämligen barn att ”smälta” saker, att bearbeta dem och lägga dem bakom sig. Om skrämmande händelser inte får en sådan inramning är risken högre att de ligger kvar och stör och skaver, som taggiga pusselbitar i barnets medvetande.
Hur barn påverkas av att en förälder har nya partners går inte att säga generellt. Om de förlorar människor de börjat ty sig till är det förstås tungt för dem, men om de får mycket hjälp av sin förälder att hantera förlusterna betyder det mindre. Blir föräldern uppslukad av olika förälskelser (vilket man brukar bli i början av nya relationer) finns det kanske mindre energi och kraft kvar till föräldraskapet, vilket ju är jobbigt för barn. Men allt detta beror som sagt på hur man som förälder hanterar det.
Att baktala barnets andra förälder är ett säkert sätt att skada sitt barn, i alla fall om man gör det ut sitt eget perspektiv, alltså säger till exempel ”din mamma är verkligen inte klok” för att man själv är sur på henne. Om baktalandet istället handlar om att man bekräftar en upplevelse som varit jobbig för barnet, är det inte att baktala utan tvärtom bra. Att säga ”Nu dök mamma inte upp som hon lovat och jag förstår att du är ledsen. Kom så får jag trösta dig” är alltså bra, eftersom man då är lojal med barnet.
Om jag plockar ihop delarna i ditt brev så vill jag säga att det är bättre att tänka övergripande på hur barn har det än på enskilda händelser. Barnets hjärna skapas av erfarenheterna i den här åldern, och den hjärna som skapas ska de leva med resten av livet. Om de har en varm, trygg och förutsägbar tillvaro 95% av tiden är enskilda svåra händelser ingen fara. Särskilt inte om du finns där för att trösta och förklara. Präglas tillvaron däremot av bråk, baktalande och nya partners blir jag orolig.
Summa summarum är mitt råd till dig: Underskatta aldrig ditt barn. Det minns, förstår, skadas och lider när livet är stökigt och föräldrarna inte håller sams. Ett av de absolut bästa sätten att förpesta ett litet barns tillvaro och skapa dåliga förutsättningar för dess förmåga att hantera stress och känslor är att baktala folk det älskar. Om ni har det så rekommenderar jag omedelbart samarbetssamtal och terapi. För barnets skull.
Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.
Vill du ställa en fråga till vår barnpsykolog?
Mejla till fragamalin@vf.bonnier.se. När du ställer din fråga är du medveten om att publicering kan ske i tidningarna Vi Föräldrar och mama, samt på mama.nu och expressen.se. Du är också medveten om att din fråga kan komma att bearbetas (till exempel kortas). Glöm inte att ange den signatur du vill ha under din fråga om den publiceras.
