Så utvecklas din nyfödda bebis

Barns utvecklingstakt är individuell. Vid vilken tidpunkt ett barn första gången lyfter på huvudet, rullar runt eller börjar gå har inte särskilt mycket att göra med vad vi föräldrar gör.

Det handlar mest om en genetiskt styrd mognadsprocess hos bland annat hjärna, ryggmärg och muskler. Det enda vi föräldrar kan göra är att ge barnet tillfälle att använda sig av sin medfödda drift att utvecklas – att vi är tillsammans med barnet och ger det möjlighet att röra sig, utforska och undersöka.

LÄS OCKSÅ: Nyfödd – så utvecklas bebisen

Bebisens rörelser – motorik

En stor del av det nyfödda barnets rörelser består av något som forskare kallar ”general movements”. Barnet fäktar med armarna, sprattlar med benen och rör hela kroppen på ett till synes okontrollerat, sprittande sätt. Rörelserna hjälper till att skapa kopplingar i nervsystemet som gör att barnet så småningom kan utföra välkontrollerade viljemässiga rörelser, utan att hela kroppen blir engagerad i dem.

Man kan också se barnets sprattlande som ett sätt att kommunicera. När någon pratar med barnet kan det svara genom att ivrigt sprattla med armar och ben.

I takt med att barnet erövrar den viljemässiga kontrollen över kroppens rörelser försvinner dessa ”general movements”.

Händer och armar

Barn kan inte styra sina armrörelser förrän tidigast när de är två, tre månader gamla. Fram till dess har barnen bara reflexrörelser och sprattlar slumpmässigt, sa man för inte alls så länge sedan. Och så stod föräldrarna där och betraktade häpet sitt bara några veckor gamla barn som målmedvetet måttade med handen för att försöka nå mobilen ovanför skötbordet.

Nu har forskningen hunnit ikapp. Nu vet man att redan nyfödda barn kan ha riktade rörelser. I sina riktigt vakna stunder, som under den första tiden kanske bara inträffar högst tio minuter per dygn, kan de till exempel sträcka ut handen mot mammas eller pappas ansikte eller rikta armen mot leksaken i baby­gymmet eller mobilen som hänger ovanför skötbordet.

Barn som i riktigt vakna stunder ”samtalar” och umgås i mammas eller pappas famn kan öppna och sluta händerna på ett sätt som de aldrig gör annars, visar modern forskning också. Det är som om barnet får en speciell rytm i sina fingrar, och den följer förmodligen samtalets, eller samspelets, rytm.

LÄS OCKSÅ: Vad kan man göra med en nyfödd bebis?

Barns språkutveckling

Att uppfatta och förstå hur andra människor använder talet är en förutsättning för att barn ska lära sig ett språk. Denna process börjar redan i livmodern, eftersom fostret kan uppfatta mammans tal, eller åtminstone talets rytm och melodisvängningar.

Processen fortsätter sedan när det är fött i och med att mamma och pappa samtalar med det, härmar dess ljud och leker med det på skötbordet. Nyfödda barn kan skilja sitt modersmål från andra språk, har forskning visat.

De har också en förmåga att skilja nästan alla språkljud från varandra. Nyfödda japanska barn kan till exempel skilja på ljuden r och l, trots att det i det japanska språket inte görs någon egentlig skillnad mellan dessa ljud. Och när det japanska barnet blir nio, tio månader har det, precis som vuxna japaner, förlorat förmågan att skilja de båda ljuden åt – för att det, helt ändamålsenligt, har fokuserat sin språkliga uppmärksamhet på det som är relevant.

Under den sjätte levnadsveckan börjar en del barn gurgla förnöjt, ofta som ett uttryck för tillfredsställelse. Det sker ofta under stunder när det umgås med sina föräldrar.

LÄS OCKSÅ: Att vara nyfödd – så kan det vara

Längd hos nyfödda barn

De flesta nyfödda pojkar (95 procent) är mellan 47,5 och 55,5 centimeter långa. De flesta nyfödda flickor är mellan 47 och 55 centimeter långa.

Vikt hos nyfödda barn

De flesta nyfödda pojkar väger mellan ­2 900 och 4 700 gram. De flesta nyfödda flickor väger mellan 2 800 och 4 600 gram. Den genomsnittliga födelsevikten var 3 527,5 gram år 2003.

Läs också: Barns utveckling 0-6 år

Texten är ett utdrag ur boken I huvudet på din bebis av Maria Zamore

Artikeln publicerades 2010.