Hur lång inskolning är bäst?

Tre dagars inskolning på förskolan? Eller två veckor? Det beror på förskolan.

Den traditionella inskolningen på förskolan, som pågår i två veckor och där föräldrarna är mer eller mindre närvarande hela perioden, har på senare år fått konkurrens av det som kallas föräldraaktiv inskolning (och ibland även tredagarsinskolning eller Knivstamodellen).

Vid den traditionella inskolningen är föräldern med sitt barn på förskolan under två veckor, och lämnar barnet en allt längre stund för varje dag som går – kanske först en halvtimme, sedan en timme, ett par timmar och så vidare, tills man är uppe i tre–fyra timmar. Föräldern är inte alltid med vid till exempelvis måltider eller vila.

Läs också: Börja förskolan – allt du behöver veta om inskolningen

Enligt den föräldraaktiva modellen är föräldern med sitt barn under tre hela dagar – vid lek, vila, måltider och utevistelse. Därefter ska barnet vara självt på förskolan, och föräldern ombeds istället vara standby och kunna hämta sitt barn om han eller hon blir så ledset att pedagogerna inte kan trösta det.

Barn ritar med gatukritor på förskolan

Foto: Unsplash

Kort inskolning kallas ibland ”föräldraaktiv” inskolning.

Kort inskolning har kritiserats

I takt med att den föräldraaktiva inskolningsmodellen blivit vanligare har kritiska röster höjts, bland annat från psykologer som menar att tre dagar är en alldeles för kort tid för att små barn ska kunna knyta an till och känna sig trygga med förskolans personal.

– Jag tycker egentligen att det är ointressant att ställa två metoder mot varandra på det sättet som ibland görs i den här debatten. Men utifrån den kunskap vi har om små barn tänker jag att tre dagar är för kort tid för att ett litet barn ska känna sig tillräckligt tryggt tillsammans med människor det inte träffat tidigare. Men ibland är två veckor också det. Vi borde istället utgå mer ifrån det lilla barnets behov och det vi vet om hur anknytningen fungerar, säger Birthe Hagström, doktor i pedagogik vid Malmö högskola och medförfattare till boken Anknytning i förskolan: Vikten av trygghet för lek och lärande (Natur & Kultur, 2012).

Läs vad barnpsykolog Malin Bergström säger om korta inskolningar!

Barns stressnivåer kan vara höga

Den forskning som har gjorts om inskolning, i miljöer som är jämförbara med den svenska förskolan, är dessvärre varken särskilt omfattande eller ny. Men det man har sett är att barns stressnivåer kan vara höga i upp till 4-5 månader efter att de skolats in på förskolan.

– Det betyder inte att barnet inte trivs på förskolan, eller att inskolningen ska vara i fyra månader. Men det visar att barnet är mer stressat än vanligt och behöver extra hjälp och stöd för att kunna känna sig tryggt. Därför behöver vi jobba mer på att anpassa inskolningen till varje barns behov och låta den ta den tid som behövs för att barnet ska känna sig tryggt med minst en pedagog. Vilket givetvis kräver mindre barngrupper och mer tid för pedagogerna att ägna sig åt inskolningen, säger Birthe Hagström.

Litet barn på förskolan

Foto: Unsplash

Det viktigaste är inte vilken inskolningsmetod som används, utan att barnet får den tid på sig som hon eller han behöver.

”Barnets behov styr”

Polly Kotzamanidou är förskollärare på Råsundagården i Solna. För tre år sedan gick de över från den traditionella inskolningen till den föräldraaktiva.

– Vi fick höra så mycket positivt om den föräldraaktiva metoden i vårt Reggio Emilia-nätverk, så vi och en avdelning till beslöt oss för att pröva den. Och vi tyckte att den fungerade så bra att de andra också införde den, säger hon.

Den största fördelen med den föräldraaktiva metoden tycker hon är att föräldrarna får en större insyn i verksamheten när de är med hela dagarna, något som gör att de känner sig tryggare med att så småningom lämna sitt barn på förskolan. Också barnen blir tryggare när de får ha med sig föräldern första gångerna de exempelvis ska äta och sova, situationer där många barn är extra beroende av sina rutiner.

– Övergången till våra rutiner blir mjukare när föräldern är med de första gångerna. Och när föräldrarna har sett hur vi jobbar vet de att barnet har det bra hos oss, och då har de lättare för att lämna barnet. Trygga föräldrar ger trygga barn, säger Polly Kotzamanidou.

Att metoden ibland kallas tredagarsinskolning tycker hon dock är lite missvisande.

– Även om vi i planeringen utgår från att föräldern är med i tre dagar är tiderna flexibla. Vi har inskolningar där föräldern varit med i två veckor; det som styr är alltid barnets behov.

Prata med personalen

Om man som förälder har frågor om eller kanske inte tycker om den inskolningsmetod som förskolan använder är Polly Kotzamanidous och Birthe Hagströms råd att man pratar med personalen.

– Berätta om dina tveksamheter! Jag tror att de allra flesta förskolor är flexibla med inskolningstiderna, oavsett vilken metod man använder. Även när vi använde tvåveckorsmetoden fick vi ju anpassa oss efter barnen. Vissa behöver mer tid, andra mindre. Och detsamma gäller också föräldrarna, säger Polly Kotzamanidou.

– Det viktigaste är inte vilken metod som används utan att barnet får tillräckligt med tid på sig och på vilket sätt personalen bemöter barnet, tycker jag, säger Birthe Hagström. Är de tillräckligt intresserade av vem den här lilla inidividen är, och hur de kan hjälpa honom eller henne att finna sig tillrätta i den nya miljön? Känner du som förälder att ditt barn inte får det hjälp han eller hon behöver så prata med personalen. Även om de träffar många barn kan de behöva hjälp med att förstå just ditt barns behov.

Klicka här för att komma till fler artiklar om förskolan. 


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren