Så kan du som partner förbereda dig – för förlossning och bebis

Hur är det att vänta barn utan att själv vara gravid? Vi har pratat med psykolog Malin Bergström, pappagruppsledaren Jens Karberg och tre blivande och nyblivna föräldrar som berättar hur det var för dem.

Innehåll:

Malin Bergström, barnpsykolog.

Foto: Stefan Tell

Malin Bergström, Vi Föräldrars psykolog.

Som partner kan man lätt känna sig som en ”stödfigur” under graviditeten. Någon som måste bita ihop och som skäms för känslor av oro och ångest inför föräldraskapet. Det säger Vi Föräldrars psykolog Malin Bergström.

Även pappor kan känna förlossningsrädsla

Ungefär var tionde pappa är rädd för förlossningen – och lika många drabbas av depression när barnet väl har fötts.

– Det är jätteviktigt att dela både sina värsta- och bästascenarier med varandra. Att vara tyst och bära på de här tankarna i ensamhet är dåligt för alla, inte minst för barnet.

Enligt Malin Bergström är det nödvändigt att vara sårbar och känslomässigt öppen när barnet är nyfött, eftersom det enda sättet som barnet kan kommunicera på är genom känslor. Efter många år inom vården är hon noga med att bemöta blivande föräldrar utifrån deras likvärdiga relation till barnet, inte utifrån vem som bär det i livmodern.

– Samma tankar bubblar upp i skallen hos både den gravida och partnern: Vem vill jag vara som förälder? Hur vill jag att min parrelation ska se ut? Vem ska mitt barn bli i framtiden? Allt springer ur en existentiell fundering kring att vara med och skapa ett nytt liv. Det är en fullständigt svindlande tanke för de flesta och ansvaret som det innebär kan väcka rädsla: Hur ska jag fixa det här?

Och de starka känslorna bara fortsätter, även efter förlossningen.

– Att vara nybliven förälder innebär att uppleva miljoner sinnestillstånd – gärna samtidigt, säger Malin Bergström. Från svindlande glädje, via djupaste ångest till känslan av att något helt naturligt har skett.

Olika sätt att förbereda sig

Hon poängterar att alla har olika sätt att hantera den här psykologiska processen. Vissa förbereder sig genom att läsa på om barnets utveckling, andra genom att skruva ihop barnmöbler.

– Är man två i relationen så tror jag att det är viktigt att vara tolerant med varandras sätt att förbereda sig. Det här är ingen intellektuell verksamhet utan en känslomässig omställning. Min erfarenhet är att kvinnor oftare går kurser och läser böcker än vad män gör. Det kan ibland tolkas som att den blivande pappan inte är intresserad. Men det är väl jättebra om man kompletterar varandra?

Måste inte vara på ett visst sätt

Däremot gäller det att vara sann mot sig själv i sina förberedelser. Malin Bergström har märkt att en vanlig föreställning är att föräldraskapet måste vara präglat av präktighet. Man ska äta sunt, ha rutiner, barnsäkra varenda vrå. Men det riskerar att bli en fälla.

– Om man inte är sådan så funkar det inte att spela att man är det, i längden måste man vara sig själv. Men det är naturligt att ha de här föreställningarna om vad det innebär att bli förälder, att barnet behöver viss utrustning och så vidare. De flesta som får sitt första barn har ju aldrig tagit hand om en bebis förut.

Vi vet inte hur det kommer att bli

Att inse att barnet är en egen person kan komma som en chock för många, tror hon.

– Någon sa en gång att ”mamma” och ”pappa” är roller vi tilldelas i en föreställning som får premiär vid förlossningen. Det annorlunda med just den här pjäsen är att regissören kommer först efter premiären. Det är då vi vet vad den ska handla om. Mitt råd är därför: Behåll nyfikenheten på barnet och lär långsamt känna den här nya personen.

Men även om var och en måste få utrymme att förbereda sig på sitt eget sätt är det förstås viktigt att dela vissa upplevelser också.

– Jag tycker att det finns en poäng att gå tillsammans till barnmorskemottagningen. Det är en möjlighet för båda föräldrarna att följa med i vad som händer. Att se eller höra hjärtljuden är ett konkret sätt att möta barnet, säger Malin Bergström.

Viktig roll efter förlossningen

Efter födseln behöver partnern ta plats och vara delaktig i omvårdnaden för att skapa en trygg och naturlig anknytning.

– Det finns oerhört mycket man kan göra förutom att amma. Hålla i bebisen när den sover, byta blöjan, bada den. Barn är inställda på att skapa flera relationer samtidigt, det har ett viktigt överlevnadsvärde som evolutionen inte lyckats radera ut. Men om man tidigt sätter en ojämlik ordning i familjen kan det bildas ett glapp som riskerar att vidgas. De flesta tar väl i så fall igen det under sin föräldraledighet, men det är onödigt att skapa det.

”Många män saknar någon att prata med”

Jens Karberg är projektledare och verksamhetsutvecklare på organisationen MÄN, där han bland annat utbildar ledare för pappagrupper.

Jens Karberg är projektledare och verksamhetsutvecklare på organisationen MÄN, där han bland annat utbildar ledare för pappagrupper.

Pappagruppsledaren Jens Karberg har träffat många blivande och nyblivna pappor. Män saknar ibland naturliga forum för att prata om sådant som hör till föräldraskapet, anser han.

Jens Karberg är projektledare på organisationen Män, där han bland annat utbildar ledare för pappagrupper. Han tror att blivande och nyblivna pappor ofta håller sina känslor och tankar inombords. En anledning, anser han, är att män har få naturliga forum att tala om sådana saker.

– Om man inte är van att prata om känslor med sina vänner kanske man drar sig för att prata om sitt föräldraskap eftersom man inte vet vilket gensvar man kommer att få. De flesta har chanser att starta sådana här samtal i sin vardag men vet kanske inte hur de ska gå till väga.

En metod som används är den som kallas ”Lilla rummet”. Då får en person i gruppen prata ostört i ett antal minuter om ett särskilt ämne, till exempel tankar om relationen till sin egen pappa eller hur man själv upplever sitt föräldraskap.

– Det har visat sig vara värdefullt eftersom man får sätta ord på sina egna tankar utan att någon ställer frågor, har synpunkter eller ifrågasätter ens perspektiv. Min erfarenhet är att ”Lilla rummet” skapar förutsättningar för fördjupade samtal som inte nödvändigtvis leder till lösningar utan där man kan visa sig sårbar och inte behöver sitta inne med några svar, säger Jens Karberg.

Som gruppledare har han tagit del av många tankar om den tidiga papparollen. Ett vanligt samtalsämne är tiden: att hinna med barnet, partnern, jobbet, fritidsintressena, kompisarna. Det kan skapa en känsla av otillräcklighet som är stressig att bära i längden. Jens Karberg försöker ibland påminna om att småbarnsåren pågår ganska kort tid.

– Men man tenderar att ha väldigt korta perspektiv som nybliven förälder. Har jag inte sovit på en vecka är det liksom ingen tröst att jag kanske får sova imorgon.

Han har också mött män som upplevt förlossningen som jobbig men inte vågar berätta om det.

– De som mår dåligt efteråt resonerar ibland att ”det var ju mycket jobbigare för henne, varför ska jag gå runt och prata om det?”. Dessutom kan det vara svårt att hitta tid att samtala eftersom båda är så upptagna av barnet.

Jens Karberg uppmanar därför nyblivna föräldrar att fokusera på varandra.

– Det är fakta att många skiljer sig efter att de fått barn. Även om man är tillfreds med närheten till barnet är det viktigt att även prata om närheten i relationen och visa uppskattning för sin partner, säger han.

Trygg anknytning – hur kan jag ge
mitt barn det?

9 tips till blivande pappor och medföräldrar

Psykolog Malin Bergströms tips till dig som partner:

Under graviditeten

  • Förbered dig på ditt eget sätt och ha tolerans om din partner väljer andra sätt. Gå en kurs, träna löpning eller skruva ihop barnmöbler – allt är bra så länge det känns rätt för dig.
  • Gå till barnmorskemottagningen.
  • Läs gärna på om vad som händer under en förlossning och vilka skeenden din partner kommer att gå igenom. Ta också reda på vilket stöd hon vill ha av dig under själva förlossningen, och vilken roll du tror att du kan ta.
  • Prata om dina känslor, även de svåra och mörka. Att vara sårbar och känslomässigt öppen är en tillgång för föräldrarna, eftersom det nyfödda barnet enbart kommunicerar genom känslor. Om du är rädd att belasta din partner för mycket, prata med någon annan också. Till exempel en kompis, släkting eller kurator via barnmorskemottagningen/vårdcentralen.

På förlossningen

  • Tänk på att förlossningen är en dramatisk kroppslig process. Det går inte att vara helt förberedd på vad som ska hända och hur din gravida partner reagerar. Var ödmjuk inför att hon kan ändra sina tidigare önskemål och anpassa dig så gott du kan.

Efter födseln

  • Du kommer kanske att uppleva en lycka som du aldrig känt förut – men också en mängd andra, motstridiga känslor. Runt 10 procent av alla pappor drabbas av förlossningsdepression. Tecken på det är minskad energi, att du tappar lusten för sådant som du brukade tycka om, negativa tankar om dig själv, irritation och sämre tålamod. Det finns hjälp att få på barnmorskemottagningen och på vårdcentralen.
  • Du väntade dig ett barn – och fick en person. Lär känna den nya människan långsamt och behåll nyfikenheten. Var öppen för om rutiner, kosthållning, utrustning och annat som du förberett inte passar er familj just som du planerat.
  • Amningen är bara ett sätt att knyta an till barnet. Det finns många fler sätt att ta hand om en bebis: bada den, mata den, håll i den när den sover och så vidare.
  • Ta ut föräldraledighet.

Mer läsning:

Blivande förälder?
Här är vår bästa artiklar för dig <3

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Genom att klicka på "prenumerera" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån – eller 39 kr/mån för tidningsprenumeranter)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren