Gravid och plötsligt sug efter apelsin, risgrynsgröt, lakrits, blomjord ... Cravings säger vi när gravida vill äta mer eller mindre märkliga saker. Men vad är cravings och varför får man det när man är gravid?

Gravidcravings kallar vi det när man plötsligt drabbas av insikten att: om man inte får lakrits eller salt eller en viss frukt NU kommer hela ­tillvaron att kollapsa. Men är cravings under graviditeten ett tecken på att den bebis­bakande kroppen behöver något speciellt?

Vad är cravings?

Även om gravidcravings-upplevelsen är verklig och på­taglig för den gravida som är mitt uppe i den, är cravings ett ganska outforskat territorium när det kommer till vetenskap och hårda fakta. Vi har försökt gå till ­botten med fenomenet cravings och har sökt svar hos såväl läkare som på kvinnokliniker. Samtliga vi talar med konstaterar att det inte är deras område och hänvisar istället till Livs­medelsverket. Livsmedelsverket föreslår i sin tur att vi talar med en dietist med specialkompetens inom graviditet.

Paula Frösell, dietist.

Paula Frösell, dietist.

Och som tur är hittar vi Paula ­Frösell, legitimerad dietist med erfarenhet från kvinnokliniken på Danderyds sjukhus, som nu driver eget som kostrådgivare. Hon har fördjupat sig i kost under graviditeten och skrivit boken Mat i väntans tider.

– Det finns inget vetenskapligt som kan förklara varför man kan känna sug efter vissa saker under graviditet. Det finns överhuvudtaget väldigt lite forskning på cravings, nästintill ingenting. Men i den forskning som gjorts har man ­kommit fram till att det är ett kulturellt ­fenomen ­snarare än ett fysiologiskt, säger Paula Frösell.

Min gissning är att cravings inte finns på platser i världen där det är ont om mat.

Cravings som gravid – är det näringsbrist?

Googlar man cravings får man upp artiklar som ”kändismammornas knäppaste gravid-sug” och listor i stil med ”så tolkar du dina cravings”. Men teorin att cravings uppstår på grund av brist på något näringsämne i kroppen saknar alltså helt vetenskaplig grund.

– Det som talar emot den teorin är bland annat att det som gravida får sug efter relativt ofta är näringsfattiga livsmedel. Dessutom är det osannolikt ur den aspekten att det är väldigt få i vår moderna västvärld som har näringsbrist. Min gissning är att cravings inte finns på platser i världen där det är ont om mat. Det handlar nog mer om att vi har möjlighet att sväva ut lite här i den rika delen av världen, säger Paula Frösell.

Hon fortsätter:

– Det ökade energibehovet för gravida är inte särskilt stort. I början handlar det om någon frukt extra om dagen och senare kan man lägga till någon macka. Men min ­erfarenhet under arbetet med min bok och av möten med gravida i jobbet är att många ser graviditeten som ett slags undantagstillstånd och då passar man kanske på, och tillåter sig att äta mer än vanligt.

Det ökade energibehovet för gravida är inte särskilt stort. I början handlar det om någon frukt extra om dagen.

Gravidhormoner påverkar smak- och doftsinnet

En sak som det, till skillnad från ­cravings, faktiskt finns en fysiologisk förklaring till är att ens smak­preferenser kan bli  annorlunda när man väntar barn. Smak- och doft­sinne påverkas nämligen av hormonella förändringar. Det kan leda till att man plötsligt vill äta sådant man vanligtvis inte ­tycker om, eller att man plötsligt börjar avsky något som man ­älskade innan man blev gravid.

– Kanske kan man tänka sig att det kan tolkas som cravings: att man upptäcker något nytt som man tycker om och gärna vill ha mer av, säger Paula Frösell.

Cravings säger något om ens graviditet

Susanne Nylund Skog.

Susanne Nylund Skog, etnolog.

Susanne Nylund Skog är docent i etnologi och forskar på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala samt i nordisk folkloristik vid Åbo ­Akademi. Hon har intervjuat många gravida ­kvinnor och nyblivna mammor i arbetet med sin avhandling ­Ambivalenta upplevelser och mångtydiga berättelser – en etnologisk studie av ­barnafödande. Hon menar att det finns en tydlig tradition av ­”berättande” kring graviditet och förlossningar.

– Vi tolkar våra erfarenheter i ljuset av andras. Har vi hört andra berätta om cravings så är det något vi läser in när vi själva upplever hunger eller sug efter något särskilt. Cravings är en del av berättandet om graviditet – ett kulturellt och ­socialt uttryck.

Vi talar ofta om biologi som något orubbligt men det som sitter i ­huvudet kan vara minst lika starkt, om inte starkare.

Men att cravings är ett kulturellt ­uttryck snarare än ett fysiologiskt gör det inte på något sätt mindre påtagligt för den som upplever det, menar Susanne Nylund Skog.

– Kultur och sociala konventioner är något väldigt starkt och påtagligt. Vi talar ofta om biologi som något orubbligt men det som sitter i ­huvudet kan vara minst lika starkt, om inte starkare.

Mindre kroppshets som gravid

Upplevelsen av hur viktigt det är att komma över två påsar saltlakrtits klockan 22.45 är alltså inte mindre verklig för att behovet inte har sin grund i rent fysiologiska mekanismer.

Susanne Nylund Skog har under sina intervjuer, precis som dietisten Paula Frösell, märkt att graviditeten för många blir en frizon när det kommer till mat och ätande. Hon menar att det också kan vara en ­reaktion mot rådande kroppsideal och det eviga kroppskontrollerandet som många upplever.

– Äntligen blir man lite avlastad från alla de krav på kroppen som kvinnor ständigt lever med. Under mina intervjuer med gravida såg jag ett tydligt samband mellan att de som tillät sig att äta rätt fritt, och som kanske gick upp mer i vikt, också var de som trivdes bäst med graviditeten.

I arbetet med sin avhandling kunde Susanne Nylund Skog också se hur de gravida kvinnorna ofta tydligt kategoriserade graviditeter som ”lyckade” eller ”misslyckade”.

– Och bilden av en lyckad graviditet är tätt kopplad till dagens kropps­ideal. Det finns en bild av att man inte ska gå upp ”för mycket” under graviditeten. Och det finns en idé om att den perfekta gravidkroppen är den där enbart magen ökar i storlek. Detta påverkar så klart gravidas relation till ätande.

Bilden av en lyckad graviditet ä tätt kopplad till dagens kroppsideal. Det finns en bild av att man inte ska gå upp ”för mycket” under graviditeten.

Susanne Nylund Skog berättar hur det har sett ut historiskt.

– Idealet under första halvan av 1900-talet var att man inte skulle visa att man vara gravid. Man talade om PDV, som står för ”på det viset” istället för att säga rätt ut att man var med barn. Det här ledde också till att normen var att gå upp så lite som möjligt; man kunde skryta om att man bara fick ta ut två knappar i kjolen till exempel, något som säkert påverkade gravida kvinnors relation till mat. Idealen ser ganska lika ut idag, med tillägget att många dessutom är måna om att snabbt ”komma i form” efter förlossningen.

Susanne Nylund Skog menar att dessa kroppsideal, i kombination med myndigheternas listor på vad gravida bör vara försiktiga med att äta, utgör ett så omfattande regelverk kring gravida kvinnors mat­intag att det i sig kan skapa ­cravings.

”Kanske handlar cravings om att man plötsligt börjar lyssna på sin kropp”

– När det är så begränsat vad man får äta – och man hittar något man gillar och som är tillåtet – klart man freakar ut på det, säger hon. Susanne Nylund Skog menar att det är ett väldigt stort ansvar som läggs på kvinnor under graviditeten. Varenda val man gör riskerar att bedömas och dömas.

– Kvinnokroppen är ständigt ­under kontroll och om vi tittar på vilka regler som gäller för ­kvinnokroppen under en viss tid så säger det mycket om hela ­samhället. ­Kanske handlar cravings om att man plötsligt börjar lyssna på sin kropp, man känner efter på riktigt om man är hungrig eller mätt på ett sätt som man inte gör annars ­eftersom man sitter fast i ­föreställningar om hur, vad och när man ska äta. Ur det perspektivet tänker jag att lite cravings bara är bra, säger Susanne Nylund Skog.
Dietisten Paula Frösell håller med:

– Gravida är ofta mer lyhörda för kroppsliga signaler. Man känner av vad som händer i kroppen på ett annat sätt än när man inte är med barn. Ett exempel kan vara att man tidigare ignorerat hunger på eftermiddagen och hållit ut till middagen, men att man som gravid lyssnar på kroppen och ­agerar på signalerna – alltså äter ett ­mellanmål.

6 knasiga cravings från våra läsare

Vi frågade våra läsare på Facebook vilka cravings de hade som gravida och fick massvis med svar:

  1. Dofter: många berättade om att de fastnat för ett viss typ av doft. Kan vara nästan vad som helst: gummi, grönsåpa, bensin, frysen, doften av disksvampar…Vissa går runt med det som doftar gott i fickorna, såsom gummibollar och disksvampar.
  2. Drycker: Att dricka något kallt är vanligt. Många gillar vanligt iskallt vatten medan andra fastnat för lite mer specifika saker såsom O’Boy, iste eller julmust.
  3. Frukt och grönt: Att nojja på något fräscht och fruktigt är väldigt vanligt. Bland de mer udda inslagen nämndes rädisor, gröna äpplen och melon, medan citrusfrukter som ju sägs dämpa illamående var väldigt vanligt.
  4. Godis: saltlakrits såsom djungelvrål och salmiakpulver, medan få nämnde choklad.
  5. Annat udda: oliver, alla saker som är kalla, snabbmat, pizzasallad.
  6. Många tappade också sugen på något de gillat innan, t ex kaffe.

Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån – eller 39 kr/mån för tidningsprenumeranter)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren