Abort – tre sätt att avbryta en graviditet

I Sverige har vi fri abort enligt abortlagen. Det finns olika sätt att göra en abort på. Graviditeten kan avbrytas antingen med tabletter eller med ett kirurgiskt ingrepp.

Kvinnor i Sverige har rätt till fri abort. Den gravida bestämmer om hon vill avbryta graviditeten, även om hon är ung och ännu inte myndig. Att göra en abort kan vara ett mycket svårt beslut att ta och den som ska göra aborten har rätt att ändra sig fram till det datum den ska genomföras. Det kan ibland vara svårt att komma överens med den som man blivit gravid med om man ska behålla barnet eller inte. Är man oense har kvinnan rätt att ta beslutet.

En graviditet räknas inte från när barnet blev till, utan från senaste mensens första dag. Fram till den 18:e graviditetsveckan bestämmer den gravida helt själv om aborten. Hon behöver inte ange några som helst skäl till varför hon vill avbryta graviditeten.

Läs också: Lisen var gravid utan att veta om det – fick tvillingar

Efter vecka 18+1 krävs tillstånd från Socialstyrelsens rättsliga råd för att få göra en abort. Då måste det finnas särskilda skäl att genomföra den. Det kan vara att fostret har en allvarlig skada eller missbildning, att det finns risk för mammans hälsa – psykiskt eller fysiskt – eller att mamman är väldigt ung. Socialstyrelsen får inte ge tillstånd till en abort om man anser att fostret kan överleva utanför kvinnans kropp. Vecka 21+6 räknas som sista dagen för abort.

En avbruten graviditet kan väcka många känslor och tankar som det är viktigt att prata om. Det ska finnas stöd och möjlighet till samtal på abortmottagningen eller sjukhuset som utför aborten. Även den eventuella partnern kan erbjudas sådant stöd.  

Tre metoder att avbryta en graviditet

Det finns tre olika metoder att göra en abort, beroende på hur länge kvinnan varit gravid. Medicinsk abort, kirurgisk abort och abort i andra trimestern.

Sandra Rubio är barnmorska och arbetar bland annat med aborter.

Sandra Rubio, legitimerad barnmorska.

– Patienten väljer vilken metod hon vill ha. Idag väljer de flesta att göra en medicinsk abort. Är det en tidig abort så är det vanligt att göra den i hemmet, en så kallad hemabort. Att kvinnan väljer en kirurgisk abort kan bero på att hon tidigare haft en negativ upplevelse vid medicinsk abort eller att hon inte vill ”vara med” om aborten, säger Sandra Rubio, barnmorska och verksam inom abortvården i Stockholm.

Det finns få medicinska skäl till att göra en kirurgisk abort, menar Sandra Rubio.

– En ökad blödningstendens hos patienten är ett sådant skäl. Man har mer blödningskontroll vid en kirurgisk abort och kvinnan blöder generellt mindre vid kirurgisk abort än vid medicinsk abort. Kvinnan kan också ha en känd allergi mot läkemedlet som inleder den medicinska aborten, säger hon.

Medicinsk abort

Medicinsk abort görs före vecka 9+0 efter senaste mensens första dag. Den är uppdelad i två delar.

I det som kallas förbehandling får kvinnan en tablett, ett antihormon, som gör att livmodern har lättare att dra ihop sig. Den gör helt enkelt att tabletterna man tar senare har bättre effekt på sammandragningarna.     

Flest aborter tidigt i graviditeten

Sverige utförs årligen mellan 35 000 och 38 000 aborter. År 2018 utfördes knappt 36 000 aborter.

De flesta aborter utförs tidigt i graviditeten. Under 2018 utfördes 84 procent av aborterna före vecka 9 och 57 procent före vecka 7.

Bland yngre kvinnor har tonårsaborterna minskat under den senaste tioårsperioden. År 2018 rapporterades cirka 11 aborter per 1 000 kvinnor i åldersgruppen 15–19 år och det motsvarar mer än en halvering från år 2009.

Medicinsk metod är vanligast och användes vid 93 procent av alla aborter år 2018.

Abort är vanligast bland kvinnor i åldern 20–29 år.

Källa: Socialstyrelsen

Efter ungefär två dagar får kvinnan komma tillbaka till mottagningen och slutföra aborten genom att ett läkemedel förs in i slidan. Läkemedlet gör att livmodern får sammandragningar och framkallar ett missfall. Efter några timmar kommer blod och klumpar och graviditeten stöts ut. Man kan välja att göra den här delen hemma, en så kallas hemabort, men då är det viktigt att den kvinnan har någon annan vuxen som stöd hemma. Aborten kan kännas som kraftig mensvärk och ofta ges smärtlindring.

Medicinska aborter senare än vecka 9 görs alltid på abortmottagningen, inte i hemmet.

Efter aborten får kvinnan en blödning som liknar mens. Den kan vara något rikligare och hålla i sig i några veckor. Två veckor efter aborten kan kvinnan göra ett graviditetstest. Om det visar positivt eller är ogiltigt bör hon höra av sig till abortmottagningen.

Kirurgisk abort

Kirurgisk abort kallas också skrapning och kan göras från vecka 7+0 till vecka 12+0.

– Vid tidig graviditet är medicinsk abort att föredra, då den är mer effektiv än den kirurgiska. Det är anledningen till att man inte utför kirurgisk abort innan vecka 7+0, säger Sandra Rubio.

Vid en kirurgisk abort blir kvinnan sövd eller får lokalbedövning, ibland också en hormonbehandling några timmar före ingreppet. Läkaren för in ett instrument i slidan som suger ut fostret och moderkakan ur livmodern. Ingreppet tar ungefär 20 minuter. Efteråt kan kvinnan få en blödning men den är vanligtvis inte lika kraftig som vid en medicinsk abort. Efter aborten får kvinnan stanna kvar på mottagningen i några timmar.

Abort i andra trimestern

Aborter efter vecka 12+1 görs alltid medicinskt i två steg. Skillnaden mot en tidig medicinsk abort är att den kan ta längre tid, men den görs på samma sätt. Eventuellt kan en läkare behöva göra en skrapning (kirurgiskt abort) om det finns rester kvar av moderkakan i livmodern.

Vad händer efter aborten?

De första dagarna efter aborten kan det göra lite ont, ungefär som mensvärk, och det är vanligt att blöda ungefär som under mens, eller lite mer. Den första ägglossningen kan ske så tidigt som åtta dagar efter aborten. Det är alltså möjligt att bli gravid vid oskyddat samlag trots att blödningen pågår. Mensen brukar komma tillbaka efter ungefär 4–6 veckor. Ofta ges råden att undvika vaginalt samlag, bad och tampong efter en abort. Det finns dock inga bevis för att det skulle öka risken för infektioner. Det blir inte svårare att bli gravid igen efter en abort.

Läs också: Kan man lita på graviditetstest?

Källor: 1177 vårdguiden, RFSU och Socialstyrelsen. Artikeln är faktagranskad av legitimerade barnmorskan Sandra Rubio. 

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Genom att klicka på "prenumerera" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Digital prenumeration
Digital prenumeration för endast 79kr/mån

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren