Barnet är redo att födas, kvinnans kropp är redo att föda – men förlossningen sätter inte igång. Vad krävs egentligen för att bebisen ska komma ut? Vi har pratat med experter.

F örlossningar börjar oftast på kvällen eller natten, sägs det.

Kanske är det så. Vi på Vi Föräldrars redaktion har totalt 12 barn. 9 av dem föddes i förlossningar som startade på kvällen eller natten (och 11 av dem i förlossningar som började hemma).

Det har fått oss att undra: Varför hör man så sällan om förlossningar som startar i kön i mataffären efter jobbet? Och varför hör man så ofta om förlossningar som börjar hemma, på kvällen eller natten? Beror det på att vi oftast tillbringar större delen av vår tid hemma – eller är det så att det krävs ett visst mått av trygghet för att föda barn?

Förlossningen styrs av hormoner

Rent vetenskapligt är det svårt att veta, säger Lars Ladfors, förlossningsläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och styrelse­ledamot för SFOG, Svensk förening för obstetrik och gynekologi.

– Vi vet faktiskt väldigt lite om varför förlossningen sätter igång. Ibland pratar man om att en för­lossning är ungefär som en symfoni­orkester: det är hundratals olika ­komponenter som ska samverka.

Bland komponenterna finns ­hormon och hormonliknande ämnen som oxytocin, prostaglandin, ­adrenalin och melatonin. Exakt hur de samverkar – och motverkar ­varandra – vet man inte.

– Men vi kan till exempel se att för kvinnor som blir akut sjuka mot slutet av graviditeten är det väldigt sällan som förlossningen sätter igång just då, förmodligen för att det blir ett stresspåslag i kroppen när man är sjuk. Och det är bra att det är så. Det är bra att förlossningen inte kommer igång när det inte är optimalt för kroppen att föda.

Lars Ladfors berättar att han en gång lyssnade på en föreläsning av en fransk förlossningsläkare.

– Han sa att om en lejoninna blir attackerad när hennes förlossningsarbete har kommit igång försvagas värkarbetet, så att hon ska kunna försvara sig. Men om hon attackeras i utdrivningsskedet föder hon snabbt, för att kunna försvara sig och sina ungar.

– Jag vet inte om det stämmer eller om det är överförbart till oss människor, men kanske är det så att förlossningen kan hållas tillbaka även för kvinnor som utsätts för stress, säger Lars Ladfors.

Läs också: Förlossningens olika faser, så funkar det

Trygghet viktigt vid förlossningen

Gudrun Abascal, barnmorska med många års erfarenhet och författare till boken Att föda – en barnmorskas tankar, råd och erfarenheter, är övertygad om att det är så. Stresshormoner hindrar förlossnings­arbetet, menar hon.

– Det är därför det är så viktigt att kvinnan känner sig trygg under förlossningen.

Exempel på det har hon ofta sett på förlossningsmottagningar.

– En kvinna kan ringa och säga att det är tre minuter mellan värkarna, eller att det har kommit tre värkar på tio minuter. ”Välkommen in!”, säger vi – och hon kommer in och värkarna glesar ut och hon blir jätte­ledsen: ”Men jag hade mycket mer värkar när jag var hemma …”

Förklaringen till att det ofta blir så är enkel, enligt Gudrun Abascal:

– Det är en stress att komma till förlossningen och att möta nya människor, och kanske är det ­dessutom personalbyte på förlossningen. Men vi försöker ta det lugnt, vi försöker lära känna varandra, försöker få bort kvinnans icke viljestyrda stressreaktion, för om man lyckas med det får man den önskvärda effekten av oxytocin (ett lugn-och-ro-hormon som också är viktigt för förlossningsarbetet, redaktionens kommentar).

”Födande kvinnor ska ha det lugnt”

Mimansa Madheden, barnmorska på Södertälje sjukhus förlossning och BB, instämmer.

– När nivån av stresshormonet adrenalin är hög hindrar det föda-barn-hormonet oxytocin från att verka. Om man vet det blir det ­begripligt, det vi barnmorskor alltid pratar om: att födande kvinnor ska ha det lugnt omkring sig och känna sig trygga. Det behövs för att ­oxy­tocinet ska kunna jobba, säger hon.

Även på 1177 Vårdguiden (1177.se) finns information om att stress­hormonet adrenalin kan hämma oxytocin och att det kan göra att förlossningen tar längre tid.

Läkaren Kerstin Uvnäs Moberg har forskat om oxytocin. Alla pratar om att adrenalin hämmar oxytocin, skriver hon i ett mejl:

– Det kan vara så, men jag känner inte till den effekten. Bara prat, tror jag.

– Visst, adrenalin kan säkert frisättas om något går på tok under förlossningen, eller om kvinnan är mycket rädd. Men en så måttlig form av stress som utlöses av att vara på en främmande plats (förlossningsmottagningen, redaktionens kommentar) eller av att vara omgiven av människor man inte känner (förlossningspersonalen, redaktionens kommentar) ger inte upphov till ett generellt stresspåslag av den typ som leder till adrenalinfrisättning.

Oxytocin – ”det blyga hormonet”

Höggravid kvinna undersöks: När är det dags för förlossning?

Foto: Shutterstock

Snart förlossning – men när? Om kvinnan är otrygg frisätts inte oxytocin och då blir det inga värkar, förklarar läkaren och forskaren Kerstin Uvnäs Moberg.

Kerstin Uvnäs Moberg argumenterar inte mot att trygghet är viktigt för födande kvinnor, tvärtom. Vi människor är inte gjorda för att föda om vi inte befinner oss i säkerhet, menar hon. Hon anser det högst sannolikt att oxytocinfrisättningen upphör hos en kvinna som snart ska föda när hon byter miljö och åker till förlossningen.

– Men det är inte stress i egentlig bemärkelse utan en otrygg miljö som gör att frisättningen av oxytocin upphör för ett tag, säger hon.

Föda barn-hormonet oxytocin har kallats för ”the shy hormone”, det blyga hormonet.

– Det innebär att oxytocin håller sig undan när hjärnan uppfattar att omgivningen är obekant. Då upphör oxytocinfrisättningen för att ­kvinnan ska kunna försätta sig i trygghet. Det är naturens list. Men en god och trygg sjukhusmiljö kan naturligtvis motverka detta., säger Kerstin Uvnäs Moberg.

Hon sammanfattar: Antingen frisätts inte oxytocin (till exempel på grund av otrygghet), och då blir det inga värkar. Eller så frisätts oxytocin, och då blir det värkar – som kan motverkas av adrenalin (till exempel vid kraftig stress).

”Att vi låter födande kvinnor utsättas för detta”

Eva Wiberg Itzel är överläkare vid kvinnokliniken på Södersjukhuset.

– Såvitt jag vet finns det inga ­studier på människor som visar att adrenalin hämmar oxytocin. Men teoretiskt är det så att stigande stresshormoner minskar effekten av oxytocin. De verkar inom samma område av livmodern, säger hon.

– Och då kan man litegrann undra över vårt sätt att, primärt i Stockholm, flytta kvinnor mellan olika sjukhus när de ska föda: ”Det finns inte plats, du får åka till …” Den stress som kvinnor utsätts för på grund av det är säkert av ondo. Man säger att man inte får flytta en ko 28 dygn innan den ska kalva – lite konstigt då att vi låter födande ­kvinnor utsättas för detta.

Stress är en anledning till att dräktiga kor inte får transporteras 28 dygn före beräknad kalvning, berättar Lotta Andersson på Jordbruks­verket – men det är inte den enda.

– Kons anatomi och fysiologi är en större anledning. Under de sista fyra veckorna av dräktigheten sker ­kalvens kraftigaste tillväxt. Moderdjurets ämnesomsättning förändras, bland annat plockas kalk ur skelettet och precis som hos människan luckras kons bäckenfog upp före födseln. När moderdjuret står på en transport blir det en kraftig belastning på ben, leder och bäckenfog eftersom hon är tung och transporten kräver balansering även om chauffören är för­siktig. Det finns därför en skillnad jämfört med hur det är för oss människor, som kan sitta under transport och har en annan fördelning av belastningspunkterna, skriver hon i ett mejl.

Förlossningar börjar oftare på kvällen och natten

En alldeles nyfödd bebis ligger insvept i en filt på sin mammas bröst efter förlossningen.

Foto: Shutterstock

Förlossningar startar oftare på kvällen och natten, upplever barnmorskor – och det stöds av statistik.

Oavsett om det är en otrygg ­miljö, adrenalin eller något annat som hämmar förlossningsarbetet hos kvinnor: Har föda barn-hormonet oxytocin något att göra med när på dygnet förlossningar startar?

Ja, massor, enligt barnmorskorna Gudrun Abascal och Mimansa Madheden.

– I det enskilda fallet kan förlossningen visserligen starta när som helst, det är det viktig att säga. Men jag upplever att det är vanligt att förlossningar som börjar med värkar startar vid 2- eller 3-tiden på natten – för att då är kvinnan trygg hemma hos sig, då är hon i sin säng och då har hon oftast sovit ett par timmar också, säger Gudrun Abascal.

Mimansa Madhedens erfarenhet är att förlossningar oftast kommer igång på kvällen eller natten, när det är lugnt omkring kvinnan.

– Och det lägger jag på oxytocin– och adrenalinkontot, säger hon.

Enligt Eva Wiberg Itzel har förmodligen även sömnhormonet melatonin betydelse i sammanhanget.

– Melatonin samarbetar med ­oxytocin. Det gör livmodern mer känslig för oxytocin. Födande kvinnor behöver alltså mindre oxytocin nattetid, säger hon.

Föds flest bebisar på natten? Vi har kollat Socialstyrelsen statistik och det vanligaste är att barn föds i vargtimmen, mellan klockan 3 på natten och klockan 6 på morgonen (även om skillnaden över dygnet är liten). Läs mer här.

Lars Ladfors är vid vårt första samtal osäker på om förlossningar ofta kommer igång på kvällen och natten. Hans känsla är att det sker relativt jämnt fördelat över dygnet.

Några veckor senare har han ­analyserat 124 416 förlossningar som startade med spontana värkar i ­Göteborg, från 1997 till oktober 2017.

– Nästan hälften av dem, 47 procent, startade mellan klockan 23 och 07, berättar han.

Siffrorna var nästan lika höga mellan klockan 20 och 22.

Kerstin Uvnäs Moberg har ­personliga erfarenheter av förlossningar som startar efter mörkrets inbrott. Alla hennes fyra barn har fötts i förlossningar där värkarbetet började på kvällen.

– Och är det inte det som är det viktiga, egentligen? frågar hon sig. Är det inte att mörkret gynnar starten av förlossningen som är det viktiga, och att omgivningsfaktorer sedan kan påverka när själva förlossningen sker?

Läs också: När på dygnet föds flest barn?

”Förlossningen stoppas inte hur länge som helst”

Hormoner är inte allt, påpekar ­Gudrun Abascal. För den gravida kvinna som är på flykt undan krig eller förföljelse kan till exempel det där med trygghet vara en utopi – men hennes barn föds ju ändå.

– Stresshormoner kan inte stoppa förlossningen hur länge som helst, men de kan göra så att det blir en mer långdragen och besvärlig ­förlossning, säger hon.

Mimansa Madheden håller med:

– Om kvinnan är lugn och trygg i sitt förlossningsarbete, antingen för att hon omges av lugn eller för att hon är sådan, så blir det färre ­komplikationer.

Men samtidigt, påpekar Mimansa Madheden, har hennes erfarenheter från arbete med organisationen ­Läkare utan gränser i länder som Syrien, Afghanistan, Zambia och Pakistan fått allt det hon tidigare trott på att ställas på ända.

– Jag har sett kvinnor föda under de allra märkligaste förhållanden. Det har helt slagit hål på min världsbild. Det går faktiskt inte att applicera det jag säger om oxytocin- och adrenalinkontot på det jag har ­upplevt där.

Så startar en förlossning Förlossningar börjar ofta med värkar.

– Men för mellan 5 och 10 procent av kvinnorna startar förlossningen med vattenavgång. Det har inte med stress att göra. Fosterhinnorna är olika anlagda hos olika kvinnor. En del har lövtunna fosterhinnor, vilka förmodligen brister lättare. Andra har foster­hinnor som är så tjocka att barnet föds i en intakt fosterhinna – det händer någon gång varje år, säger läkaren Lars Ladfors.

Läs mer om hur en förlossning går till här.

Kanske beror det på att de som lever på krigsdrabbade platser visserligen lever under svår stress, men att den ändå inte är konstant akut, ­funderar hon.

– Kriget och våldet är deras vardag. Vi människor är där vi är, vi lever där vi lever. Och som barn­­morskor är det precis det vi måste tänka på: att möta en människa där hon är. Det är det allt handlar om.

Mimansa Madhedens utlands­erfarenhet har gett henne en mer avslappnad hållning till förlossningssituationen, säger hon.

– Förut kunde jag tycka att det var viktigt att en stol i förlossnings­rummet hade rätt rosa färg, eller att en förlossningssäng var perfekt. Nu tror jag att det är det personliga­ ­mötet, luften kvinnan är omgiven av, som är det viktiga. En barn­morska som kan allt om CTG, ­sladdar och avancerade maskiner är inte särskilt bra om hon inte också pratar med kvinnan. Handen på axeln, leendet – det är sådant, det djupt mänskliga, som gör skillnad.

Här hittar du fler artiklar om:


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
NUVARANDE Vad är det som startar förlossningen?
NÄSTA Fosterrörelser – därför är de viktiga