I maj föds flest barn – varför är det så?

När föds flest barn? Är vi mer sugna på att ligga under semestern eller är det bara en myt? Vi har djupdykt i födelsestatistiken och hittat spännande trender.

I Sverige finns två högtider som har varit viktiga i generationer – midsommar och jul. Då är många lediga från arbetet, och förutom att äta smörgåsbord och dansa eller öppna klappar tycks sex ha varit en populär aktivitet, om vi tittar på födelsestatistiken. I alla fall om vi ser 100 till 150 år tillbaka i tiden.

Under andra halvan av 1800-talet och en bit in på 1900-talet föddes väldigt många barn nio månader efter midsommar och jul, alltså i mars och september.

Sedan dess verkar julledigheten av någon anledning ha tappat i betydelse. September dalar i statistiken. Mars fortsätter att ligga långt upp på listan över flest födda barn under hela första halvan av 1900-talet, för att sedan få stark konkurrens av april.

Påståendet att många barn skulle ha blivit till någon gång under midsommar stämmer alltså ganska bra. Räknar man nio månader framåt från midsommar hamnar man i slutet av mars eller början av april, beroende om barnet kommer lite tidigt eller lite sent.

Semester och preventivmedel kan påverka

Mönstret över när på året barn föds förändras långsamt, enligt befolkningsexperterna på Statistiska centralbyrån (SCB). Det förändras inte så mycket från år till år. Det som kan påverka och bli mer bestående trender är större samhällsförändringar, som när vi fick lagstadgad sommarsemester eller när preventivmedel blev tillgängligt för kvinnor.

Få barn blev till när spanska sjukan härjade som värst

Däremot kan kriser av olika slag synas i födelsestatistiken. Ett exempel är spanska sjukan, en dödlig influensa, som spreds i Sverige under hösten 1918.

– Här kan man se att det troligen finns en koppling mellan omvärldshändelser och födelsemånad. 1919 föddes det väldigt många barn i december. Nio månader innan började spanska sjukan-epidemin att avta i Sverige. Det året var det också väldigt få som föddes under sommaren. Få barn blev till när spanska sjukan härjade som värst, säger Tomas Johansson, expert på befolkningsstatistik vid SCB.  

LÄS MER: När kommer bebisen? Vi har kollat statistiken

Många barn föddes på 1940-talet

Andra världskriget är en annan sådan händelse. Även om Sverige inte aktivt deltog i kriget påverkade det barnafödandet i Sverige. I april 1940 invaderades Norge och Danmark av Tyskland och svenska soldater låg i beredskap. Alltså fanns det inte lika många män som vanligt på hemmaplan, och det syns i statistiken. Nio månader senare, i januari och februari 1941, föddes det få barn jämfört åren före och åren därefter.

Bortsett från den dippen var 1940-talet en period då det föddes väldigt många barn. 1945 toppar decenniet med 135 373 nyfödda. Det kan jämföras med 2018 då det föddes 115 832 barn i Sverige. Så även om vi är fler som bor i landet, så föds det inte fler barn nu än för 70 år sedan.

Nyfödd bebis med nakna fötter.

Foto: Unsplash

Kriser som drabbar Sverige kan synas i födelsestatistiken.

Färre barn föddes efter stormen Gudrun

Nio månader efter att Island slagit England med 2–1 i fotbolls-EM 2016, twittrade den isländske läkaren Ásgeir Pétur att förlossningsläkarna hade fått ge ovanligt många epiduralbedövningar. Alltså, att ovanligt många kvinnor låg inne för att föda just den dagen. Detta fick dock sjukhuset genast dementera i och med att tweeten blev viral och togs upp av media. Det hade inte fötts fler barn än vanligt. Segeryran på Island gjorde säkert många väldigt glada – men inte mer sugna på att ligga än en normal sommar utan fotbollsframgångar.

Snarare verkar det vara så att det inte blir många barn gjorda under stora sporthändelser. I alla fall om man får tro SCB, som efter Islandshistorien gjorde vissa undersökningar av födelsetalen nio månader efter internationella sportevenemang där Sverige gått vidare.

– Min bedömning är att sporthändelser inte har tillräckligt stort genomslag för att synas i statistiken, säger Tomas Johansson.

En annan myt är att det föddes många barn nio månader efter stormen Gudrun, som drabbade Götaland hårt 2005. Var det ovanligt många som blev gravida då?

– Nej, om man tittar på länsnivå var det i flera fall färre barn som föddes nio månader efter stormen, säger Tomas Johansson.

LÄS OCKSÅ: Så beräknar du ditt förlossningsdatum

Flest födda i maj

Kanske är det så att det krävs händelser som påverkar en majoritet av befolkningen för att det ska synas i statistiken. Industrisemestern i juli var länge den största semesterperioden och därför är väldigt många svenskar födda i april. Men att alla är lediga under industrisemestern är inte längre lika självklart.

– Många svenskar har semester senare på sommaren nu, och de senaste tre åren har har flest barn fötts i maj, följt av juli. Man kan tycka att det är konstigt att juni inte är med i statistiken, men det har att göra med antalet dagar. Juni har bara 30 dagar, säger Tomas Johansson.

En annan ganska ny semestertrend är att åka på sol- och badsemester till Thailand under jul och nyår.  Men har Thailandssemestrarna gett upphov till något mer än fina minnen? Nej, några semesterbebisar verkar inte ha blivit till då. Förra året låg september (nio månader efter december) på sjunde plats på listan över när det föddes flest barn.

– Om det finns någon typ av planering försöker man kanske planera att få barn under sommaren, säger Tomas Johansson.

Här föddes barnen 2018

  1. maj (10 498)
  2. juli (10 431)
  3. augusti (10 418)
  4. april (10 227)
  5. juni (10 154)
  6. mars (10 077)
  7. september (9 624)
  8. oktober (9 401)
  9. januari (9 378)
  10. februari (8 722)
  11. november (8 549)
  12. december (8 353)

Källa: SCB

Få IVF-barn födda under våren

Alla blir inte gravida spontant och assisterad befruktning räknas självklart med i statistiken. Men där är trenden snarare den motsatta. Mars och april ligger lägst bland IVF-barnen, eftersom många kliniker för assisterad befruktning stänger under sommaren.

– De barnen är inte tillräckligt många för att påverka det stora mönstret men de kan påverka marginalerna, säger Tomas Johansson.

De maj- och julibebisar som föds nu kommer att få gå på många försommarkalas hos sina jämnåriga, men den vanligaste födelsedagen, sett till hela befolkningen, finns i april. Närmare bestämt den 10 april, då nästan 26 000 personer fyller år. Faktum är att april fullständigt dominerar födelsedagslistan. Först på åttonde plats hittar vi en annan månad, och det är mars.

Det kommer att dröja lång tid innan sommarbarnen syns på topplistan över födelsedagar.

– Räkna med 20–30 år innan juli och maj slår igenom, säger Tomas Johansson.

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Mer information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren