Vad händer hos barnmorskan?

Gravid! Vad gör man nu? Barnmorskan Jane Fogelström berättar vad som (oftast) händer, från inskrivningen på barnmorskemottagningen (mvc*) till provtagningar, ultraljud och efterkontroll.

Hjälp, jag har plussat! Vad ska jag göra nu?

Barnmorskan Jane Fogelström: Grattis! Oavsett om du har kissat på en eller flera graviditetsstickor: Nu är det verkligt, du är gravid!

Sök på internet efter en barnmorskemottagning (BMM) eller mödravårdsmottagning (MVC)* nära dig eller ditt arbete. I stora städer finns det flera mottagningar att välja mellan, men om du inte bor i en stor stad kanske det bara finns en barnmorskemottagning nära dig.

Du kan ringa på direkten! Förutom att boka en första tid får du chansen att ställa eventuella frågor du har redan nu.

När brukar man göra ett första besök på barnmorskemottagningen?

Jane Fogelström: De flesta barnmorskemottagningar erbjuder ett så kallat hälsosamtal tidigt i graviditeten, oftast mellan graviditetsvecka 5 och 9. På vissa mottagningar sker hälsosamtalet i grupp.

Vid andra mottagningar får man vänta på sitt första besök tills man är i graviditetsvecka 10 eller senare. Om man har varit på ett hälsosamtal dessförinnan brukar man ofta få komma tillbaka någon gång efter graviditetsvecka 10 för inskrivning och provtagning.

Om man är två blivande föräldrar, ska båda vara med på barnmorskemottagningen?

Jane Fogelström: Det är jättebra om båda är med! Att vara med hos barnmorskan är ett perfekt sätt att få veta mer, ställa frågor och skolas in i föräldraskapet. 

Två förväntansfulla kvinnor håller om varandra - om vad som händer hos barnmorskan.

Foto: Shutterstock

Om man är två som väntar barn tillsammans är det bra om båda är med hos barnmorskan – det är ett smart sätt att förbereda sig för föräldraskapet.

Vad händer vid inskrivningen hos barnmorskan?

Jane Fogelström: Det första enskilda besöket är till för att lära känna varandra. Barnmorskan ska förstå vad just du/ni har med er i in i denna graviditet. Är det till exempel ditt/ert första eller femte barn? Är ni friska? Hur ser det ut på era jobb, är det stressigt? Och har du som är gravid ett arbete som det kan bli svårt att utföra senare i graviditeten?

Den gravida har ofta blivit ombedd att fylla i en så kallad anamnes, en sammanställning av tidigare hälsa och sjukdomshistoria, att ta med till besöket.

Barnmorskan brukar ge råd om hur man kan tänka om alkohol och viss mat som kan påverka fostret, och också ge allmän information om hur besöken på barnmorskemottagningen går till, vad man kan förvänta sig av dem, hur man kan ha kontakt med barnmorskan och vart man ska vända sig om det händer något akut.

Läs också: Vad kan man äta när man är gravid?

Läs också: Alla råd till blivande föräldrar – vem kan man lita på?

Är det något man behöver veta före inskrivningen?

Jane Fogelström: Egentligen räcker det med att ha kissat på en sticka– eller möjligen två; inte för att det behövs utan för att många inte vågar tro på resultatet annars – och plussat. Men några saker kan vara bra att veta:

– Att ungefär hälften har tidiga graviditetssymtom som till exempel:

  • ömma och svullna bröst
  • ont i bröstvårtorna på ett sätt som man inte har haft förut
  • en känsla av att det ”drar” lite i ljumskarna
  • ont i magen som om man ska få mens
  • en liten blödning (som man kanske tror är mens, men den är mycket mindre)
  • en stark, näst intill förlamande trötthet på eftermiddagar och kvällar
  • doftkänslighet (kanske så mycket att till och med partnern plötsligt luktar illa)
  • smakförändringar som gör att mat och dryck plötsligt kan smaka annorlunda

… och att andra hälften inte märker någonting, eller nästan ingenting.

– Att många får en liten blödning utan att det är farligt för själva graviditeten.

– Att det inte är ovanligt att helt plötsligt känna tvivel över graviditeten och undra ”Är det här rätt?”

– Att det är toppen om man som gravid redan nu kan avstå från alkohol och droger, och – om man röker –sluta. Om man inte kan sluta helt kan man dra ner på antalet cigaretter så mycket man klarar av.

– Att ett bra sätt att fortsätta må bra under resten av graviditeten är att lyssna på kroppen. Är den trött? Lägg dig tidigare på kvällen. Vill du inte vara lika social som annars? Stanna hemma. Är du inte ett dugg sugen på sex? Berätta det för din partner.

Hur ofta ska man gå till barnmorskemottagningen?

Jane Fogelström: De som väntar första barnet brukar erbjudas lite tätare besök hos barnmorskan. Besöken är oftast enskilda man kan också ske i grupp. Efter att inskrivningsbesöken är avklarade erbjuds man oftast att komma i graviditetsvecka 20, 25, 28, 31, 33, 35, 37, 39 och, om den gravida går över tiden, vecka 41.

Om man har barn sedan tidigare kan man i regel mer och känner igen det som händer under graviditeten, då besöker man ofta barnmorskan lite mer sällan. I regel sker besöken då i graviditetsvecka 25, 28, 32, 35, 38 och, om den gravida går över tiden, vecka 41.

Vid behov får man komma oftare.

Vilka undersökningar och provtagningar görs hos barnmorskan?

Jane Fogelström: Vid första eller andra besöket hos barnmorskan mäts den gravidas vikt och blodtryck. Blodtrycket brukar sedan mätas vid varje besök, och vikten brukar följas vid flera besök.

Vid första eller andra besöket tas också ett blodprov (via stick i fingret) för att mäta blodsocker och blodvärde (Hb).

Den gravida får också lämna ett urinprov så att man kan se om det finns protein/äggvita i urinen. Det gör man framför allt för att ha ett värde att utgå från om man senare i graviditeten behöver ta ett urinprov för att se om kvinnan har preeklampsi, eller havandeskapsförgiftning som det ibland kallas.

Om kvinnan har haft många urinvägsinfektioner kan ett sådant prov också tas, eftersom risken för urinvägsinfektion kan öka när man är gravid.

Utöver detta tas blodprov i armvecket för att kolla om den gravida har hiv, hepatit eller syfilis – om hon har det kan hon få behandling som skyddar barnet. Provet visar också om den gravida är immun mot röda hund, en sjukdom som kan orsaka fosterskador – om hon inte är det erbjuds vaccination efter förlossningen. Sedan 1970- och 1980-talen, när barn i Sverige började vaccineras mot bland annat röda hund, är sjukdomen dock ovanlig.

Blodprovet visar dessutom vilken blodgrupp den gravida har. Man vill framför allt veta om blodgruppen är Rh-positiv eller Rh-negativ. De flesta är Rh-positiva, men om kvinnan är Rh-negativ och fostret har ärvt pappans positiva blodgrupp, kan kvinnans kropp börja producera antikroppar mot fostrets blod – så kallad immunisering. För att undvika det får den gravida ibland en spruta med läkemedel som förhindrar immunisering senare i graviditeten. På en del barnmorskemottagningar kan man numera se barnets blodgrupp i kvinnans blodprov.

Journalen på barnmorskemottagningen – vad är den till för?

Jane Fogelström: I journalen för barnmorskan in information om hur du som väntar barn mår och olika provsvar. Där antecknas också vad som har hänt vid eventuella läkarbesök.

Journalen är datoriserad, så om du ringer till sjukhuset kan de, med din tillåtelse, läsa i din journal och föra in uppgifter som din barnmorska sedan kan läsa.

I slutet av graviditeten skriver barnmorskan en sammanfattning så att personalen på förlossningen snabbt ska få en överblick över det viktigaste.

Om man väntar tvillingar eller trillingar – när får man veta, och hur?

Jane Fogelström: Det sker nog på flera olika sätt. Vissa upptäcker det när de söker hjälp på grund av extremt starka graviditetssymtom. Andra får veta att de väntar tvillingar eller trillingar när de blir undersökta med ultraljud av annan anledning, till exempel vid KUB-ultraljud (KUB är en undersökning med ultraljud och blodprov som visar sannolikheten för att fostret har en kromosomavvikelse, vilka som erbjuds undersökningen varierar mellan olika regioner och landsting) eller det rutinmässiga ultraljudet.

Blivande föräldrars händer bildar ett hjärta på kvinnans gravida mage - om ultraljud och vad som händer hos barnmorskan

Foto: Shutterstock

En eller två där inne? Ibland är det ultraljudet som avslöjar. Men man måste inte göra en ultraljudsundersökning, all fosterdiagnostik är frivillig.

När erbjuds man att göra fosterdiagnostik – och måste man?

Jane Fogelström: Man måste inte. All fosterdiagnostik är frivillig och det varierar mellan olika landsting och regioner vilka som erbjuds vad, och när.

De flesta landsting och regioner erbjuder ultraljudsundersökning någon gång mellan graviditetsvecka 18 och 20. Huvudsyftet är att fastställa en tid för barnets födelse men man kan också se vissa missbildningar och skador.

Vid KUB-undersökning brukar blodprov tas efter vecka 10 och ultraljudsundersökning göras mellan vecka 11 och 14.

Undersökningen NIPT är relativt ny och består av ett blodprov som kan mäta vissa kromosomavvikelser. Provtagningen erbjuds inte överallt och inte till alla. Ibland kan den göras på en privat mottagning mot en kostnad.

Moderkaksprov för att bekräfta kromosomavvikelser kan tas från vecka 11. Fostervattenprov kan tas från vecka 15. Båda innebär en ökad risk för missfall.

Jag tror det är bra om blivande föräldrar, innan de väljer att genomgå fosterdiagnostik, funderar på vad de ska göra med resultatet. Om det känns helt orimligt att göra abort kanske man inte ska göra fosterdiagnostik överhuvudtaget. Många tänker att det är bra att veta innan förlossningen, att vara förberedd, men forskning har visat att det inte alltid är fallet. Och som blivande förälder känner man ofta oro och tvivel inför att ta hand om ett barn, alldeles oavsett eventuella skador eller kromosomavvikelser.

Läs också: Snopp eller navelsträng – så tolkar du ultraljudsbilderna

Läs också: Ultraljud under graviditeten – kan det vara farligt?

Behöver alla gravida järntillskott?

Jane Fogelström: Gravida kroppar tillverkar extra mycket blod. Det gör att järnet i kroppen späds ut. Det är därför inte ovanligt att man, i mitten av graviditeten, blir trött eller andfådd och kanske känner sig lite ”dimmig i hjärnan”. Då kan man diskutera med sin barnmorska om man behöver börja äta järntillskott och se om man mår bättre efter några veckor.

Vi är alla olika. Jag kan vara van att ligga på 110 i blodvärde, du kan vara van att ligga på 140. Om ditt blodvärde sedan sjunker till 110 mår du inte så bra – men jag, som kanske sjunker till 95, inte behöver må dåligt. Så det viktigaste är att gå på symtom, hur man mår.

Kvinnans blodvärde (Hb, kallas ibland också järnvärde) mäts vid det första eller andra besöket på barnmorskemottagningen.

Om det behövs järntillskott eller inte beror också på hur stora järndepåer man har och det brukar också mätas vid något av de första besöken på barnmorskemottagningen.

Det kan variera hur detta hanteras i olika regioner och landsting, men barnmorskan ska ha koll på den gravidas värden och berätta om järntillskott i förebyggande syfte kan vara bra.

Man kan också få i sig extra järn genom att äta järnrik mat, som till exempel torkade aprikoser och blodpudding, och genom att laga mat i järngryta.

Vad är ett moderskapsintyg?

Jane Fogelström: Moderskapsintyg kallas ibland det intyg om graviditet som den gravida brukar få från barnmorskemottagningen i vecka 20 eller 25. Intyget ska skickas till Försäkringskassan för att förbereda för den kommande föräldraledigheten.

Moderskapsintyget används också om man söker graviditetspenning (som förr kallades havandeskapspenning), det vill säga om man har ett jobb som inte är lämpligt att utföra efter en viss graviditetsvecka. Det kan också användas som intyg för graviditetslängd vid exempelvis flygresor.

När börjar barnmorskan känna på magen?

Jane Fogelström: Barnmorskan börjar känna på magen i vecka 20 eller vecka 25, för att se att livmodern är så stor som den förväntas vara.

Senare, någon gång efter vecka 32, brukar barnmorskan känna på magen för att kontrollera hur barnet ligger. Om barnet ligger med rumpan neråt, i säte, erbjuds man ett vändningsförsök.

Läs också: Vändningsförsök, sätesläge och föda i säte – så funkar det

När börjar barnmorskan mäta magen?

Jane Fogelström: Magen börjar mätas efter graviditetsvecka 25, och därefter mäts magen vid varje besök. Barnmorskan mäter från blygdbenet och upp till livmoderns topp. Måttet säger egentligen inte så mycket om barnets storlek – man kan ha en stor mage med en liten bebis i och tvärtom. Det är mer att vi barnmorskor vill följa att magen stadigt växer i ”sin” takt.

Måttet förs in på en kurva i journalen. Kurvan bör följa sin linje, men ibland ändrar barnet läge i magen och då kan måtten bli annorlunda. Måttet kan också avvika från linjen om det är olika barnmorskor som mäter, eftersom alla inte mäter på exakt samma sätt.

När kan man lyssna på bebisens hjärtljud?

Jane Fogelström: Det beror bland annat på hur livmodern är placerad i den gravidas kropp, och om moderkakan ligger ”i vägen” mot magen. Vi barnmorskor har som regel att inte börja lyssna efter hjärtljud för tidigt, eftersom det av dessa skäl kan skapa onödig stress och oro om man ännu inte hör dem.

Min erfarenhet är att man ofta börjar lyssna efter hjärtljud i graviditetsvecka 25, antingen med en tratt eller en doptone (ett slags ultraljudsapparat) – eller bara genom att lägga örat mot magen. Be barnmorskan visa hur man kan göra det!

Gravid kvinna tittar och känner på magen - om bebisens sparkar och vad som händer hos barnmorskan

Foto: Jordan Bauer/Unsplash

Bebisens sparkar känns ofta någon gång mellan graviditetsvecka 17 och 20 eller tidigare – men inte förrän i vecka 25 finns det förutsättningar för alla gravida att känna sparkarna.

När kan man känna bebisens sparkar och andra fosterrörelser?

Jane Fogelström: Vi barnmorskor brukar fråga och prata om fosterrörelser vid varje besök efter vecka 25, men många gravida har känt fosterrörelser innan dess.

De flesta börjar känna dem någon gång mellan graviditetsvecka 17 och 20 eller tidigare, men det är först i vecka 25 som ”alla” gravida har förutsättningar att känna barnet. Innan dess kan barnet till exempel ha legat och sparkat in mot ryggen, eller moderkakan kan ha legat mot magen och bildat en dämpande ”kudde”, eller den gravida kan ha fett på magen som gjort att fosterrörelserna inte har känts så tydligt.

I början känns fosterrörelserna inte som sparkar utan mer som bubbel i tarmarna, och det känns inte utanpå magen utan långt där inne. Då kan det vara frustrerande för en partner att inte kunna känna något.

Någon gång efter vecka 25 kan man ibland märka enligt vilket mönster ens egen bebis är vaken.

Omkring graviditetsvecka 28–30 kan en del bebisar röra på sig som om det är en nästan konstant fotbollsmatch i magen. Senare får barnet längre sömnperioder. Då kan man lära sig känna igen, och lugnas av, bebisens alldeles egna rytm.

Läs också: Fosterrörelser – därför är de viktiga

När får man träffa läkare?

Jane Fogelström: Om man är frisk och om det inte uppstår några komplikationer behöver man inte träffa läkare, varken under graviditeten, förlossningen eller efteråt.

Den enda gång läkare är obligatorisk är vid barnläkarundersökningen som sker innan hemgången från BB. Men hur det ser ut i verkligheten varierar. På en del barnmorskemottagningar får alla gravida träffa läkare. På andra får man träffa läkare om man har en sjukdom eller om andra omständigheter gör att det behövs. I så fall bokar barnmorskan in ett läkarbesök.

Ibland räcker det med ett besök hos läkaren, ibland behöver man träffa läkaren mer regelbundet.

Får man byta barnmorska om man inte trivs med den man har?

Jane Fogelström: Absolut! Jag skulle önska att fler vågade göra det, för det är så viktigt att man känner sig sedd av och trygg med sin barnmorska.

Om man vill byta barnmorska kan man ringa till sin barnmorskemottagning och be om det. Man behöver inte prata med ”sin” barnmorska. Man behöver inte heller ange något skäl, man kan bara säga att det skulle kännas bättre att byta till en annan barnmorska.

På de mottagningar där det bara arbetar en barnmorska är det förstås svårt att byta. Då önskar jag att man ändå vågar lyfta sina tankar och känslor och berätta vad man behöver av barnmorskan för att känna sig trygg.

Vad är specialistmödravård och när behövs det?

Jane Fogelström: Specialistmödravården är mottagningar för dem som behöver extra vård och behandling under graviditeten. Barnmorskan kan också skicka en remiss till specialistmödravården om den gravida har haft komplicerade graviditeter eller förlossningar tidigare.

Specialistmödravården finns oftast på sjukhus, och där arbetar både barnmorskor och läkare. Ibland är det vid specialistmödravården som man gör ultraljudsundersökningar och annan fosterdiagnostik.

Kvinna sitter på bänk och tittar ut över havet – om att vara deprimerad under graviditeten

Foto: Krists Luhaers/Unsplash

Det är inte ovanligt att vara nedstämd eller deprimerad under graviditeten. Barnmorskan kan hjälpa.

Att vara deprimerad när man väntar barn – är det normalt?

Jane Fogelström: Det är normalt att inte alltid känna sig på topp när man väntar barn. Man har också högre risk för depression under graviditet och/eller efter förlossning om man tidigare har haft två eller flera depressioner. Tyvärr lider många i det tysta. Man tänker kanske att det inte är något att prata om, eller har tankar om att man inte är en tillräckligt bra blivande förälder som mår som man gör, men det är bra att berätta för barnmorskan. Barnmorskan frågar den gravida och eventuell partner om psykisk hälsa. Barnmorskan kan också ge stöd och, vid behov, skicka en remiss till psykolog.

Läs också: Gravid och deppig – är det en depression?

Rädd för förlossningen – vad händer om man är det?

Jane Fogelström: Barnmorskans uppgift är att se till att du/ni mår bra under graviditeten och förlossningen.

Om man som gravid känner rädsla inför förlossningen får man ofta en remiss för samtal på sjukhus, där det brukar finnas specialutbildad personal och ibland speciella mottagningar för förlossningsrädsla.

Läs också: Föda utan rädsla – jo, det går 

Om man känner ”Hjälp, jag kan ingenting om förlossning, bebisar och föräldraskap” – vad kan man göra?

Jane Fogelström: Barnmorskemottagningen brukar erbjuda förstagångsföräldrar en förberedande kurs. Den kan ske tillsammans med andra som ska ha barn ungefär samtidigt. Ibland ges kursen i form av en föreläsning i en aula.

På en del barnmorskemottagningar erbjuds även föräldrar som väntar sitt andra barn att delta i en grupp med andra som väntar syskon till sina barn. 

Får man bestämma hur man vill ha det under förlossningen?

Jane Fogelström: Vi är alla olika och har olika behov. Därför är det toppen om du/ni, tillsammans med barnmorskan, mot slutet av graviditeten skriver ner vad just du/ni behöver för att må bra i journalens sammanfattning. Man kan också skriva en förlossningsplan, som ibland kallas förlossningsbrev, på egen hand.

Ibland kan önskemålen inte uppfyllas, men det kan ändå vara bra att fundera på sådant som om du som ska föda är en person som blir lugn av prat, beröring eller en lugnande blick, om du vill bli stöttad i att hitta din andning och din avslappning, om du som ska föda vaginalt vill ha förslag på förlossningsställningar och annat som kan lindra och om du vill använda dig av alternativa smärtlindringsmetoder eller om du vill få all bedövning som finns att få. Skriv gärna ner sådant och annat som är viktigt för dig i en förlossningsplan, och var gärna övertydlig. Det gör det enklare, både för personalen och eventuell partner, att stötta dig.

Läs också: Smärtlindring vid förlossningen – fördelar och nackdelar 

Läs också: Får man välja kejsarsnitt?

Vad händer om man går över tiden?

Jane Fogelström: Det är bara knappt 5 procent som föder på beräknat förlossningsdatum, BF. De flesta föder sitt barn två veckor innan eller två veckor efter BF.

De flesta som föder sitt första barn föder senare än BF. Därför brukar man ha en tid inbokad hos barnmorskan veckan efter BF för att göra de vanliga kontrollerna och prata kring eventuell igångsättning. Om det behövs brukarbarnmorskan boka en tid för igångsättning, men eftersom förlossningen många gånger hinner komma igång innan dess behöver tiden inte alltid utnyttjas.

Läs också: När kommer bebisen? Kanske inte när du tror

Läs också: Igångsättning – 5 sätt att starta förlossningen

När ska man gå på efterkontroll?

Jane Fogelström: På vissa barnmorskemottagningar ses man vid en efterkontroll mellan sex och åtta veckor efter förlossningen, på andra väntar man tills det har gått tolv veckor sedan barnet föddes.

Syftet med efterkontrollen är att knyta ihop säcken efter graviditeten och barnets födelse. Man pratar om förlossningen, tiden på BB, första tiden hemma och din/er upplevelse av att ha blivit förälder/föräldrar.

Vid efterkontrollen brukar barnmorskan erbjuda en gynekologisk undersökning där det kontrolleras att underlivet har läkt ordentligt efter förlossningen. Barnmorskan brukar också be dig som har fött barn att knipa, så att din knipförmåga kan undersökas, och ge råd om knipövningar som kan förhindra senare problem med läckande urin.

Vid efterkontrollen kan man också diskutera preventivmedel.

Läs också: Efter förlossningen – så mår din kropp

Jane Fogelström är barnmorska med erfarenhet inom bland annat mödravård, förlossning och BB. 

* Barnmorskemottagning (BMM) kallades förr, och ibland fortfarande, mödravårdscentral (MVC).

Här hittar du fler artiklar om graviditet och förlossning.


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Exklusiva artiklar om graviditet, barn & föräldraskap (+ ljudartiklar!)

Konsumentguider för föräldrar: Barnvagnar, bilbarnstolar med mera

Unikt fråga-svar-material med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
NUVARANDE Vad händer hos barnmorskan?
NÄSTA Smärtlindring vid förlossning – fördelar och nackdelar