Järnbrist, blodbrist och graviditet – allt du behöver veta
Alla gravida får lägre blodvärde – och det behöver inte vara dåligt. Tvärtom kan det vara bra för barnet i magen. Förlossningsöverläkaren berättar allt du behöver veta om blodvärde, järnbrist och järntillskott under graviditet.
Järnbrist, blodbrist, anemi
Järnbrist, blodbrist, anemi – vad är det? Är det olika ord för samma sak? Sophia Brismar Wendel, förlossningsöverläkare, förklarar:
– Ordet järnbrist används ofta förenklat när man menar blodbrist, men järnbrist är egentligen en av orsakerna till blodbrist, som också kallas anemi. Andra orsaker till blodbrist kan till exempel vara brist på folsyra, låga nivåer av vitamin B12 och vissa sjukdomar.
– Och blodbrist innebär att man har ett för lågt hemoglobinvärde, eller Hb-värde, som det också kallas.
Blodbrist – symtom när man är gravid
Hur vet man om man som gravid har blodbrist?
– Det vet man inte. Det måste tas blodprov för att man ska kunna avgöra det. Men det finns symtom som man kan vara uppmärksam på, säger Sophia Brismar Wendel.
De vanligaste symtomen på blodbrist är:
• Att man är trött, ibland väldigt trött (men som gravid är man ofta trött även utan blodbrist, särskilt i början av graviditeten)
• Att man känner sig håglös
• Att man känner sig orkeslös
• Att man känner sig andfådd
• Att man är blek i ansiktet
• Att man har bleka slemhinnor, till exempel i munnen, på läpparna, i ögonen (innanför nedre ögonlocket) och i underlivet
– Upplever man några av dessa symtom kan man be barnmorskan kolla Hb-värdet en extra gång – och järnvärde, säger Sophia Brismar Wendel.
Läs också: Graviditet och vikt – hur mycket ska man gå upp?
Ordlista
Anemi – ett annat ord för blodbrist (se Blodbrist nedan).
Blodbrist – när man har för lite hemoglobin i blodet (Se Hemoglobin nedan).
Hemoglobin – ett protein som bildas i de röda blodkropparna och är viktigt för transporten av syre i kroppen.
Hb – en förkortning av hemoglobin.
Hb-prov – ett blodprov som ofta tas via ett stick i fingret. Mäter nivån av hemoglobin i blodet.
Blodvärde – resultatet av ett Hb-prov. Kallas också Hb-värde.
Hb-värde – ett annat ord för blodvärde (se Blodvärde ovan).
Järnbrist – när man har för lite järn i sina järndepåer (se Järndepå nedan). Järnbrist är den vanligaste orsaken till blodbrist, särskilt hos gravida.
Järndepå – kroppens lager av järn.
Järnvärde kan syfta på resultaten av flera prover som mäter järn i kroppen på olika sätt, bland annat ett prov som mäter järndepåerna (ferritin). Ordet används ibland istället för blodvärde, men det är inte helt rätt.
Hb-värde
Hemoglobin är ett protein som bildas i de röda blodkropparna. Det har till uppgift att transportera syre från lungorna till kroppens övriga organ. Järnmolekylen är den syrebindande delen i hemoglobinet.
Man brukar säga att kvinnor ”bör” ha ett hemoglobinvärde, det vill säga Hb-värde, på mellan 120 och 155 gram per liter (och att män ”bör” ha ett Hb-värde på mellan 130 och 170).
För den som är gravid ökar behovet av järn.
– Det är dels för att fostrets blodbildning kräver järn och dels för att den gravida kroppen producerar mer blod. Den gravida kroppen behöver alltså mer järn för att kunna bära runt mer syre, säger Sophia Brismar Wendel.
Det gör att järnbrist är vanligt hos gravida.
– Ungefär 10 procent av alla gravida har lågt Hb, i bemärkelsen under 110 i mitten av graviditeten. Det beror på att blodet ökar i volym mer än vad antalet blodkroppar med hemoglobin gör. Alltså blir blodet lite utspätt.
Blodprov vid inskrivningsbesöket hos barnmorskan
Vid inskrivningsbesöket hos barnmorskan brukar det tas ett blodprov. I det ingår Hb-prov, så att det ska finnas ett Hb-värde att utgå från senare i graviditeten, berättar Sophia Brismar Wendel.
– Vid mitten av graviditeten brukar Hb-värdet sjunka. Har man 130 som ingångsvärde kanske det sjunker till 115. Om man ligger lägre från början riskerar man att nå ner under 110.
Lågt järnvärde
Att blodvärdet sjunker under graviditeten kanske kan verka lite konstigt, med tanke på att man som gravid egentligen tar upp järn ur kosten lite bättre än annars.
– Men många kvinnor i fertil ålder har inte så bra järnlager i kroppen. Det beror ofta på ett sparsamt intag av järn via kosten, rikliga menstruationer eller täta graviditeter. Många har därför ett lågt järnvärde när de blir gravida, och då börjar Hb sjunka mer än normalt. Därför kontrolleras Hb-värdet flera gånger – och, om det behövs, även järnvärdet. Om järnvärdet är lågt kan kvinnan behöva järntillskott. Järnbehovet brukar också öka ytterligare för dem som väntar tvillingar.
Läs också: Vad händer hos barnmorskan?
Järndepåer
Om Hb-värdet är lågt brukar det tas fler prover för att undersöka varför. Bland annat mäts kroppens järnlager, den så kallade järndepån.
För att avgöra hur stora järndepåer den gravida har tas ett blodprov i armvecket som mäter ämnet ferritin.
Om ferritinvärdet är lågt eller i en gråzon brukar den gravida rekommenderas järntillskott, oftast från mitten av graviditeten. Om ferritinvärdet är normalt behövs inget järntillskott, men ofta tas fler prover för att fortsätta undersöka orsaken till det låga blodvärdet.
Järntillskott
Järntillskott ges oftast via järntabletter, men ibland även via dropp.
– Nivån på järndepån och Hb avgör. På Danderyds sjukhus, där jag arbetar, är det en eller två gravida i veckan som får järndropp över dagen. Det är bra när man vill ha snabbare effekt. Med järntabletter kan det kanske ta en månad innan man kommer upp i nivå, med järndropp tar det kanske två veckor, säger Sophia Brismar Wendel.
Biverkningar av järntillskott
Biverkningar är vanligt när man tar järntillskott.
– Förstoppning och ont i magen är vanligast. Diarré förekommer också, det är olika hur man reagerar. Men biverkningarna är dosberoende. Det betyder att om man vill undvika biverkningar så kan man börja försiktigt. Man kan till exempel bara ta en tablett till att börja med, eller, om det är möjligt, en halv tablett eller hälften av innehållet i en kapsel. Sedan kan man sakta, med några dagars mellanrum, öka dosen tills den är så stor som man behöver, säger Sophia Brismar Wendel.
Läs också: Vitaminer och tillskott man behöver som gravid
Järn i maten
Kan man öka järnintaget på annat sätt än genom att ta tillskott?
– Ja, man kan ganska enkelt få upp järnvärdena litegrann via kosten, säger Sophia Brismar Wendel.
Järn finns till exempel i kött, leverpastej, blodpudding, fullkornsprodukter, paltbröd, berikade frukostflingor, linser, ärter, gröna bladgrönsaker och nötter.
Järn som inte kommer från djur tas lättare upp av kroppen om man till måltiden äter något med mycket C-vitamin, till exempel frukt, grönsaker och bär.
Minska risken för järnbrist?
Kan man på något sätt minska risken för järnbrist som gravid?
– Ja, långt innan man blir gravid kan man, om man har rikliga menstruationer, söka hjälp för det och kanske få behandling med p-piller, hormonspiral eller annat. Om man försöker bli gravid kan man ta järntillskott och ett läkemedel som minskar blödningsmängden, till exempel Cyklokapron. Då slipper man gå in i en graviditet med lågt blodvärde och järnvärde, säger Sophia Brismar Wendel.
– Man kan också göra en hälsokontroll innan man försöker bli gravid. Utomlands förekommer så kallad preconception consultation, att man kollar sina värden före en planerad graviditet. Det är inte så vanligt i Sverige, och det bekostas inte av landstinget eftersom det är mer av en hälsokontroll. Men man kan alltid boka en tid hos en gynekolog för att göra en undersökning och bedöma behovet av en utredning före en planerad graviditet, särskilt om man har andra sjukdomar. Gynekologen avgör vilka prover som ska tas, och det kan då täckas av högkostnadsskyddet.
Läs också: Gravid och trött – kan man äta sig pigg?
Järnbrist – farligt för fostret?
Kan lågt järnvärde under graviditeten vara farligt för barnet i magen?
– Det är en ganska vanlig fråga, men det spelar mindre roll än man skulle kunna tro, säger Magnus Domellöf, barnläkare.
– Många gravida behöver visserligen ta järntillskott, men det är mest för deras egen skull, för att de själva inte ska få blodbrist. Moderkakan är jätteduktig på att transportera över järn till barnet, så barnet får normalt sett det järn det behöver. Detta kan det vara ett problem i Afrika och andra delar av världen där kvinnor ibland kan ha mycket allvarligare järnbrist, men knappast här i Sverige.
Läs också: Blodbrist tidigt i graviditeten kan öka risken för autism och adhd hos barnet
Farligt när man är gravid?
Läs också: Järnbrist och blodbrist hos barn
Är järnbrist farligt när man är gravid?
– Nej. Tvärtom finns det faktiskt studier som visar att kvinnor med fysiologiskt lite lägre blodvärde under graviditet föder friskare och mer normalviktiga barn. Man antar att det är en fysiologiskt viktig process att kroppen kan späda ut blodet och därmed få en större blodvolym – och lägre blodvärde, säger Sophia Brismar Wendel.
Så det kan till och med finnas en mening med lägre blodvärde under graviditeten?
– Ja, det kan det göra. Ett lite lägre blodvärde är ju ett tecken på att blodet har blivit utspätt, eftersom kroppen har skapat mer blodplasma, det vill säga vätska, än blodkroppar. Då har man också ”råd” att förlora lite blod under förlossningen, om det skulle bli så.
Ska man tolka det som att det är bra att avstå från järntillskott om man har låga järnvärden?
– Nej, det tycker jag inte. Man ska uppmuntra gravida med järnbrist att ta tillskott. Ibland kan det räcka att ta en multivitamintablett, men många gånger är det viktigt med tillskott – och kanske särskilt om man väntar barn nummer 2 eller 3, för som småbarnsförälder hinner man kanske inte alltid tänka på att äta så bra.
– Dessutom finns det forskning som visar att svår blodbrist efter förlossningen ökar risken för depression och infektioner, säger Sophia Brismar Wendel.
Går inte det på tvärs mot den forskning som visar att kvinnor med lägre blodvärde föder friskare barn?
– Jo, kanske går det lite på tvärs, men jag menar att man ska försöka komma upp på en okej nivå. En viss fysiologisk sänkning av blodvärdet är normalt, men det ska inte sjunka hur mycket som helst.
Sophia Brismar Wendel är förlossningsöverläkare vid Danderyds sjukhus i Stockholm och medicine doktor.
Magnus Domellöf är överläkare vid barn- och ungdomskliniken vid Norrlands universitetssjukhus och arbetar på en neonatalavdelning med sjuka, nyfödda barn. Han är också professor i pediatrik (barnmedicin) vid Umeå universitet.
