Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Så har bebisen det i magen

Ljudet av tarmbubbel. Av röster. Av mammas pulserande hjärtslag. Och lite skvalp – eller kanske en kullerbytta – i ljummet fostervatten. Så kan det vara i bebisens ”etta med kokvrå”.

”Hallå, där inne! Hur har du det?” Ja, hur upplever bebisen världen i mammans mage egentligen?
”Hallå, där inne! Hur har du det?” Ja, hur upplever bebisen världen i mammans mage egentligen? Foto: Shutterstock

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Exakt hur fostret har det där inne i magen vet vi inte. Vi kan försöka skapa oss en bild av hur det är att sakta flyta i varmt, mjukt vatten, att slumra eller kanske sova, att då och då sträcka ut kroppen eller göra en undervattenskullerbytta, att lyssna på välkända pulserande och brusande ljud, att kanske suga lite på tummen eller ta en slurk fostervatten – men vi kan inte veta om den bilden stämmer.

Vad vi däremot vet är att medan allt detta pågår tränar fostret på sådant som hör det kommande livet till – sådant som att andas och svälja, känna smaker, gripa och till och med gå. Sakta men säkert utvecklas en fulländad liten människa, redo att möta livet utanför den skyddande livmodern.

Fostret lever i en värld av vatten

Under graviditeten lever barnet i en brusande värld fylld av fostervatten. Fostervattnet är som urhavet, det vatten som de första landdjuren steg upp ur för mycket länge sedan. Precis som urhavet – och alla andra kroppsvätskor, för den delen – innehåller fostervattnet knappt 1 procent salt (men mot slutet av graviditeten minskar salthalten).

Fostervattnet är sterilt. Det skapas delvis av fostret självt när det kissar och andas ut lungvätska. Fostret sväljer också en hel del fostervatten. Omsättningen är stor; på mellan tre och sex timmar har allt fostervatten bytts ut.

Vattnet är 37,5 grader, så tillvaron inne i livmodern är förmodligen varm, mjuk och behaglig. Men man vet inte hur mycket av detta som fostret upplever. Många tänker sig att fostret mest sover, att det bara är vaket korta stunder då och då.

Mot slutet av graviditeten är fostret omgivet av mellan 0,7 och 1,5 liter fostervatten.

LÄS OCKSÅ: Allt det här kan din nyfödda bebis

Bebisens bostad: som en etta med kokvrå

Livmodern är fostrets bostad. Man skulle kunna likna den vid en enrummare, och i så fall är­ moderkakan enrummarens kök, eller kokvrå. Moderkakan tar ju hand om viktiga saker som näringstillförsel och avfallshantering.

Moderkakan tar upp näring från mammans blod och transporterar den vidare till fostret. Den tar också hand om ”sophämtningen”, eftersom den hjälper fostret att göra sig av med slaggprodukter. Samtidigt fungerar moderkakan som fostrets lunga när den transporterar syresatt blod till fostret.

Vad hör, upplever och känner bebisen inuti magen?
Vad hör, upplever och känner bebisen inuti magen? Foto: Unsplash

Bebisen rör på sig

Man vet inte om, och i så fall i hur hög grad, fostret är vaket eller ens medvetet där inne i magen. Ändå tränar det på färdigheter som kommer att behövas senare: att suga, svälja, andas, gå, gripa ...

Fram till tredje, fjärde graviditetsmånaden har fostret fortfarande ganska gott om utrymme. Det rör sina armar, ben, fingrar och tår, det gäspar, sväljer fostervatten och suger kanske på tummen. Man tror att det här är något som fostret gör för att det måste, att alla funktioner behöver aktiveras så att de fungerar som de ska när det är dags att födas – ungefär på samma sätt som man provkör maskiner innan de släpps ut på marknaden.

Efter fjärde graviditetsmånaden börjar fostret provköra mekaniken på ett mer organiserat sätt. Det sträcker på sig, gör gångrörelser med benen och griprörelser med händerna. Ibland för fostret handen mot munnen, som om det ska äta. Men äta, det behöver fostret inte bry sig om. All näring kommer ju via moderkakan, ungefär på samma sätt som man kan få näring via dropp.

Så mycket avföring blir det inte heller. Tarmarna är visserligen fyllda med mekonium, eller barnbeck som det också kallas, men om fostret mår bra stannar det kvar i tarmarna tills efter förlossningen.

Dricker gör fostret desto mer – av sitt eget fostervatten.

LÄS OCKSÅ: Vi Föräldrars gravidkalender – det här händer med fostret och den gravida vecka för vecka

Fostrets sinnen: smak, hörsel, syn

Fostret känner smak och föredrar sådant som är sött. Om fostervattnet sötas med sackarin sväljer fostret mer, har det visat sig.

Någon gång mellan graviditetsvecka 12 och 16 kan fostret börja reagera på ljud. Om någon tutar på en gravid kvinna från en bil kan fostret rycka till och få hjärtklappning. Men fostrets egen värld är långt ifrån tyst. Där hörs mammans tarmbubbel, hennes röst, hjärtats pulsslag och strömningsljud från blodkärl. Normalt ligger ljudnivån på 40 decibel, ungefär som i ett vanligt hem, men den kan vara så hög som 80 decibel. Det motsvarar ljudnivån på en livligt trafikerad gata.

Ibland öppnar fostret ögonen. Mycket tyder på att fostrets ögon är ljuskänsliga. Om en läkare tittar in i livmodern med ett så kallat fetoskop med ljustillsats kan fostret agera som om det försöker skydda ögonen från ljuset med sina händer.

Forskare har inte trott att fostret kan se inne i magen. Man har tänkt att det kanske bildas elektriska vågor i fostrets näthinnor som avbildas som synintryck i hjärnan. Men enligt ny forskning kan fostret se, och till och med känna igen det mänskliga ansiktet: När forskare har lyst med en lampa direkt mot fostrets näthinna vänder sig fostret mot ljuset – om det är format som ett ansikte (med två punkter som ögon och en punkt nedanför, som en mun).

Och kanske, kanske upplever fostret det rödaktiga ljus som vi ser när vi riktar våra slutna ögon mot solen.

Här hittar du artiklar om:

nyfödda bebisar

att vara förälder

Faktagranskat av Hugo Lagercrantz, professor emeritus i pediatrik (särskilt neonatologi) och författare till flera böcker, bland annat om fosterlivet.