Sen avnavling är numera mera regel än undantag i Sverige – och att vänta en stund innan navelsträngen klipps är jättebra för barnet. Men kan man vara säker på att barnmorskorna gör så?

Nytt: Kan hjärnskador hos barn minska om man väntar med att klippa navelsträngen? Klicka här för att läsa mer!

För bara några år sedan klippte man navelsträngen nästan direkt efter att barnet var fött.

Nu klipper man den oftast sent, det vill säga minst två eller tre minuter efter födelsen. Och det är bra för bebisen. Så bra att upp till 8 miljoner barn skulle kunna slippa blodbrist om man övergick till att göra så i utvecklingsländer, enligt svenska forskare.

Sen avnavling innebär att barnet får en blodtransfusion från moderkakan. Ett barn som väger tre kilo får omkring 1 deciliter blod (vilket för en vuxen skulle motsvara mellan 1,5 och 2 liter blod). Det betyder att risken för järnbrist minskar. Med navelsträngsblodet får barnet också stamceller, vilket kan ha en skyddande effekt.

Dessutom har barn – och särskilt pojkar – som avnavlats sent bättre finmotorik och ett mer socialt beteende vid 4 års ålder, enligt en svensk studie som förra året publicerades i den medicinska tidskriften Jama Pediatrics.

Ingela Wiklund, barnmorska, forskare och VD på BB Stockholm skrev för några år sedan, tillsammans med en barnläkare och en gynekolog, en artikel om avnavling i Läkartidningen.

Porträttbild på Ingela Wiklund, barnmorska, forskare och VD på BB Stockholm.

Ingela Wiklund, barnmorska och forskare.

– Jag tror att många kliniker följde vår rekommendation (se sammanfattning i ruta längst ner) om att avnavla sent, säger hon.

Sen avnavling – gammal kunskap som försvunnit

Egentligen har man förstått länge att barnet behöver blod från navelsträngen efter förlossningen. För 20 år sedan ansåg man att barnet skulle avnavlas efter tre ­minuter, varken mer eller mindre, berättar Ingela Wiklund.

– Men när man för 15 år sedan började ta rutinmässiga blodprov från navelsträngen började man också många gånger att ­avnavla barnet tidigt.

Tidig avnavling brukar ske inom 10 eller 20 sekunder efter födelsen. Sen avnavling bör ske tidigast tre minuter efter födelsen, enligt Ingela Wiklund.

LÄS OCKSÅ: Järnbrist och blodbrist hos barn – hur vet man?

Behöver inte ha bråttom att avnavla

Två tredjedelar av blodet från moderkakan når bebisen redan under den första minuten efter födelsen.

– Efter tre minuter har det mesta av blodet nått barnet, även om det fortsätter pulsera i navelsträngen – men man behöver inte ha bråttom med att avnavla. Det är inte farligt eller negativt för barnet att ­vänta ännu längre, säger Ingela Wiklund.

Har det några fördelar för barnet att vänta mer än tre minuter?
– Så länge det pulserar i navelsträngen kan barnet ha nytta av att inte avnavlas. Och eftersom avnavlingsproceduren kan störa barnets anpassning och hud-mot-hud-kontakt med sin mamma så kan det vara bra att inte ha någon brådska.

Har sen avnavling några nackdelar?
– Nej. Förut trodde man att barnet skulle kunna få för mycket blod från moderkakan, och att det skulle kunna leda till nyföddhetsgulsot – men den teorin har man omprövat.

Inom vården är man numera mycket medveten om att man inte bör avnavla tidigt, enligt Ingela Wiklund.

– Vanligen väntar man minst 3–5 ­minuter och ibland ännu längre. Om man tar blodprov på navelsträngen görs det utan att avnavla permanent. Man kan ”klampa”, det vill säga klämma, navelsträngen tillfälligt för att ta provet och därefter låta resterande blod från moderkakan föras över till barnet.

Sen avnavling inte alltid möjligt

Mia Ahlberg, barnmorska och ordförande i Svenska barnmorskeförbundet, delar Ingela Wiklunds uppfattning. Idag finns det en kunskap vid ­svenska förlossningskliniker om för­delarna med sen avnavling, säger hon.

Mia Ahlberg, barnmorska och ordförande i Svenska barnmorskeförbundet.

Mia Ahlberg, ordförande i Svenska barnmorskeförbundet.

– Vi kan visserligen inte säga hur det ser ut på varje enskild klinik, och vi har ingen kontroll över hur varje enskild barnmorska gör – men generellt vet man det här. Jag skulle bli väldigt förvånad om jag fick veta att det finns kliniker där man inte avnavlar sent. Det skulle kännas förlegat.

Trots fördelarna med sen avnavling är det inte alltid möjligt att göra så. En del nyfödda barn behöver till exempel hjälp med andningen eller särskild tillsyn på annat sätt.

– De flesta barn hämtar sig snabbt, men man kan ändå behöva ta dem till ett så kallat barnbord med särskilt utrustning – och tyvärr är det sällan barnborden finns så nära att man inte måste klippa navelsträngen för att ta barnet dit, säger Mia Ahlberg.

Om man som blivande förälder vill vara säker på att barnet, om det är möjligt, ska få en sen avnavling – vad kan man göra då?
– Blivande föräldrar ska kunna vara trygga med att det är så man gör på svenska förlossningskliniker idag. Men om man tycker det är viktigt att navelsträngen ska ha hunnit sluta pulsera helt, då tycker jag att man ska berätta det för barnmorskan när man kommer in till förlossningen – och, om det behövs, påminna vid ett eventuellt barnmorskebyte. Det är ju bra om barnmorskan som är där när barnets föds vet att för just de här föräldrarna är det viktigt att navelsträngen har slutat pulsera innan man avnavlar.

Avnavling – detta rekommenderas

  • Friska, fullgångna barn bör avnavlas tidigast 2–3 minuter efter födelsen.
  • För tidigt födda barn bör avnavlas tidigast 30–120 sekunder efter födelsen.
  • Barn med syrebrist ska avnavlas direkt, för dem väger behovet av hjärt-lungräddning tyngst.
  • Om det ska tas prov på navelsträngsblod bör det göras på ett sätt som inte innebär att barnet går miste om blod och stamceller via navelsträngen.
  • De första 30 sekunderna efter ­födelsen bör barnet hållas under ­”placentanivå”, det vill säga på lägre nivå än moderkakan. Då anses blodtillförseln från moderkakan till barnet underlättas.

– Jag måste dock påpeka att hur effektivt transfusionen påverkas av moderkakans läge är lite ifrågasatt nu, säger forskaren Ingela Wiklund.


Edit: Ny forskning om sen avnavling

Denna del av texten publicerades i oktober 2019

Kan hjärnskador hos barn minskas om man väntar tre minuter med att klippa navelsträngen? Det ska nu undersökas.

När barn föds andningspåverkade brukar navelsträngen klippas direkt. Barnet förs därefter till ett bord där man försöker få igång barnets andning.

Nu ska läkare och forskare i Skåne undersöka vad som händer om navelsträngen klipps först efter tre minuter.

– Andningsåtgärderna utförs av samma team och med samma utrustning, men i mammans säng istället för vid ett bord en bit bort. Under denna tid får barnet extra tillförsel av blod från navelsträngen, säger Ola Andersson, neonatolog på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Förhoppningen är att barnen återhämtar sig snabbare, slipper hamna på neonatalavdelning – och att de få barn som annars skulle ha fått skador senare i livet slipper få det.

Blivande föräldrar till 8 000 barn kommer att få frågan om de kan tänka sig att ingå i studien.

– Vi bedömer att ungefär 600 av dessa kommer att bli aktuella, säger Ola Andersson.

Hypotesen är att barnen får mer syre och mer blod i kroppen. Det har många positiva effekter, men det finns också en oro för att det extra blodet kan göra att barnen får mer gulsot och svårare att andas, något som ska undersökas extra noga.

Ett team av barnläkare, barnmorskor, förlossningsläkare och undersköterskor har under ett år förberett sig genom att gå igenom alla moment i studien.

Metoden baseras på positiva resultat i tidigare och mindre studier, bland annat en studie om tidig avnavling som Ola Andersson har gjort i Nepal.

Källa: Lunds universitet

Fotnot: Rekommendationen om sen avnavling publicerades i sin helhet i en artikel i Läkartidningen 2008.

FRI TILLGÅNG TILL ALLT
PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE!

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Genom att klicka på "prenumerera" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån – eller 39 kr/mån för tidningsprenumeranter)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren