Igångsättning i vecka 41 eller vecka 42, vad är bäst?
Sätta igång förlossningen i vecka 41 eller vecka 42? Snart kommer nya råd – och barnmorskan Gudrun Abascal berättar hur igångsättning funkar och om olika metoder att få igång värkarna.
Detta är en artikel från Vi Föräldrar
Vill du hoppa direkt till texten ”Igångsättning – så funkar det”? Klicka här!
När är det bäst att sätta igång en förlossning på grund av att mamman har gått över tiden – i vecka 41 eller i vecka 42?
Det skulle den stora, svenska förlossningsstudien Swepis undersöka, men i oktober 2018 avbröts studien i förtid efter att sex barn i vecka 42-gruppen avlidit, och inget av barnen i vecka 41-gruppen.
I slutet av november 2019 publicerades studien i den vetenskapliga tidskriften British Medical Journal under rubriken: ”41 veckor verkar vara det säkraste alternativet för kvinnor och deras bebisar”.
Idag är det vanligt att förlossningar sätts igång vid 42 veckor i Sverige, även om skillnaderna kan vara stora mellan olika sjukhus och regioner.
Vi ställde fem frågor till Anna Hagman, förlossningsöverläkare vid kvinnokliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra sjukhuset i Göteborg och ordförande i den arbetsgrupp inom SFOG, en specialistförening för obstetrik (förlossningsvård) och gynekologi inom Sveriges läkarförbund, som ska ta fram nya råd om igångsättning:
1. Vad händer nu, efter att förlossningsstudien om igångsättning har avbrutits och publicerats?
– Alla som arbetar med förlossning är idag medvetna om den nya studien och resultatet, vilket har gjort att alla ser över sina rutiner och funderar över hur man ska gå vidare. Det finns en önskan hos de flesta om att vi inom SFOG samordnar vården kring detta så att det blir så lika som möjligt för kvinnor som går över tiden i Sverige. Vi hoppas att vi kan komma med skriftliga råd i början av 2020.
2. Kommer sjukvården klara av att arbeta efter ändrade riktlinjer?
– Det är något som varje enhet/verksamhet får se över. Att förlösa alla kvinnor före 42 veckor kommer att innebära ett något ökat behov av resurser eftersom igångsättning av förlossning tar något längre tid än en förlossning som startar spontant. Därför kommer det att behövas ytterligare rum på förlossningarna och även mer förlossningspersonal, för att det ska bli så bra som möjligt.
3. Om man är gravid – ska man vara orolig?
– Nej, det tycker jag inte. Svensk förlossningsvård är redan idag en av världens bästa, med mycket fina resultat både för mor och barn.
4. Kan man som gravid be om igångsättning i vecka 41 redan nu?
– Om man är orolig på grund av att man går över tiden ska man tala med sin barnmorska. Barnmorskan vet hur man gör på varje förlossningsklinik. På de flesta förlossningssjukhus idag tar man emot kvinnor med oro från och med vecka 41+0 och diskuterar fördelar och nackdelar med att sätta igång förlossningen. En del sjukhus sätter redan idag igång förlossningen för dessa kvinnor i vecka 41.
5. Om man har gått över tiden – kan man känna sig trygg med att kanske inte bli igångsatt förrän i vecka 42?
– Ja, bara man följer de råd man får från vården, går på de kontroller som erbjuds via mödravården och diskuterar eventuell oro med sin barnmorska. Det är viktigt att poängtera att det fortfarande är mycket ovanligt att barn dör i magen. Tyvärr är intrauterin fosterdöd (när fostret dör i magen, redaktionens kommentar) något som drabbar kvinnor oavsett graviditetslängd och trots kontroller är det mycket svårt att förutsäga. Intrauterin fosterdöd är en av de stora utmaningarna vi har inom förlossningsvården.
10 000 fler förlossningar – men få regioner är redo
Om förlossningsvården börjar med igångsättning i vecka 41 behöver omkring 10000 fler förlossningar sättas igång, räknar man med.
Två regioner, Uppsala och Dalarna, har redan ställt om till igångsättning i vecka 41, enligt en enkät som Vårdförbundets tidning Vårdfokus har skickat ut till samtliga regioner.
Två regioner, Gotland och Värmland, är säkra på att de kommer att klara av fler igångsättningar med befintlig personal och befintliga lokaler. Sju regioner är osäkra eller håller just nu på att se över sin organisation, och tio svarar att de saknar tillräckliga resurser för att klara av fler igångsättningar.
Sahlgrenska universitetssjukhuset behöver, enligt Vårdfokus, öppna en helt ny avdelning och omorganisera förlossningskliniken för att klara av de ytterligare 1200 igångsättningar man räknar med. Ett par regioner överväger att införa heminduktion (att kvinnan får hjälp med att sätta igång förlossningen och kan stanna hemma tills värkarbetet har etablerats).
Vårdfokus enkät skickades ut och besvarades i november och december 2019.
Texten ovan är skriven av Maria Zamore. Den publicerades i december 2019 och uppdaterades 10 januari 2020. Nedan följer en text om igångsättning som senast uppdaterades i januari 2020.
Igångsättning – så funkar det
När förlossningen inte kommer igång av sig själv – så här går en igångsättning till. Barnmorskan Gudrun Abascal berättar.
Det är inte alltid en förlossning startar av sig själv, och ibland kan det även finnas anledning att sätta igång en förlossning före beräknat datum. Då behöver kroppen hjälp för att värkarbetet ska komma igång.
– Det finns många anledningar till att man väljer att sätta igång en förlossning. Man brukar skilja på igångsättning av medicinska och av känslomässiga skäl, säger Gudrun Abascal, som är barnmorska och författare till böckerna Att föda och Att möta förlossningssmärtan, där hon bland annat skriver om igångsättning, som på fackspråk heter induktion. (De två böckerna har nyligen omarbetats och uppdaterats och blivit en bok som heter Att föda).
Flera anledningar till igångsättning/induktion
Känslomässiga skäl till en igångsättning kan vara besvärlig foglossning, en tidigare traumatisk förlossning, att man bär på ett stort barn, har en stark förlossningsrädsla, eller att man tidigare har fött ett dött barn.
– Om ångest och rädsla inför förlossningen är det enda kvinnan går och tänker på kan det underlätta för henne att ha ett datum då hon vet att förlossningen ska sättas igång, säger Gudrun Abascal.
Medicinska anledningar till att man sätter igång en förlossning kan vara havandeskapsförgiftning, att barnet inte växer som det ska eller att man har gått över tiden.
– Det ser lite olika ut i landet för hur länge kvinnan får gå över tiden innan förlossningen sätts igång. Men ofta är det 14 dagar efter beräknat förlossningsdatum, säger Gudrun Abascal.
Hur länge man väntar med att sätta igång en förlossning efter att vattnet har gått skiljer sig också över landet.
Ytterligare medicinska anledningar till igångsättning kan vara om den blivande mamman har diabetes eller är en äldre förstföderska som har blivit gravid genom IVF, liksom om man väntar tvillingar.
Olika metoder för igångsättning
Det finns olika metoder för att sätta igång en förlossning.
– Vilken metod som används beror helt på hur mogen livmoderhalsen är, säger Gudrun Abascal.
Mognadsgraden bedöms utifrån ett poängsystem kallat Bishops score, som är en skala mellan noll och tio. Höga poäng innebär en mer mogen livmoderhals (och har inget att göra med hur många centimeter man eventuellt är öppen).
Gudrun Abascals erfarenhet är att ju mer omogen livmoderhalsen är när man sätter igång en förlossning, desto större är risken för komplikationer.
Inte lika positiv upplevelse efter
När en förlossning sätts igång är risken alltid något större för att det slutar med kejsarsnitt eller sugklocka, särskilt om det är första barnet. Att man ändå väljer att starta en förlossning beror på att man har bedömt det som en större risk att låta graviditeten fortsätta.
– Man vet också att kvinnor som blir igångsatta inte har en lika positiv bild av förlossningen som kvinnor vars förlossning startar av sig själv. Igångsatta kvinnor upplever också smärta i högre grad, säger Gudrun Abascal.
Man vet inte riktigt vad det beror på.
– Jag tror att det finns en känslomässig bakgrund, att det innebär en annan anspänning att bli igångsatt. Dessutom kan det vara så att kroppen rent fysiskt inte riktigt är med på noterna.
Att en förlossning sätts igång innebär inte att den går fortare än en förlossning som startar naturligt.
– Min erfarenhet är att det snarare är tvärtom, säger Gudrun Abascal. Allt är beroende av hur mogen livmoderhalsen är.
Hon tycker att man ska räkna med att det kan ta två dygn, och kanske ytterligare något längre om man är förstföderska, innan den aktiva delen av förlossningsarbetet börjar.
Jobbigt att gå över tiden
– Det kan bli jobbigt om man har förväntningen att en igångsättning ska leda till att barnet föds med en gång. Det är bra om man har strategier för hur man ska hantera att det kan dra ut på tiden, säger hon.
Gudrun Abascal tycker att A och O är att kvinnan och hennes partner förstår anledningen till att man väljer att sätta igång förlossningen.
– Grunden till att det ska gå bra är att kvinnan, men också hennes partner, får bra information och känner delaktighet i vad som händer, säger hon.
Igångsättning – så vanligt är det
18,1 procent (år 2018) av alla vaginala förlossningar i Sverige startar genom igångsättning.
Källa: Socialstyrelsen
Och det är viktigt även i en omvänd situation – när man väntar med att sätta igång en förlossning. Att gå över tiden kan kännas tungt, både fysiskt och emotionellt.
– Då är det bättre att jag som barn-morska kan ge stöd och strategier för att stå ut lite till, istället för att sätta igång förlossningen när livmoderhalsen inte är mogen för det, säger Gudrun Abascal.
5 sätt att sätta igång en förlossning
Det finns flera sätt att starta en förlossning om det är läge för igångsättning. Inte sällan blir det en kombination av metoder. Några vanliga metoder är:
"Utmognadshormon"
Metoden innebär att man får hormontabletter eller ett vaginalinlägg med olika hormoner. Vanligast är att man använder en prostaglandinliknande substans, Cytotek, som gör att livmoderhalsen mjuknar, tunnar ut sig och vidgar sig, men ibland gör det också att värkarna startar. Metoden används om livmoderhalsen är omogen.
Ballongmetoden
En slang, kateter, förs in genom livmoderhalsen och upp i livmodern. Längst upp på katetern finns en ballong som fylls med koksaltlösning. Den fyllda ballongen trycker mot livmodermunnen och får då igång kroppens förlossningshormoner. När värkarna börjar öppnar sig livmodermunnen, katetern ramlar ut och man tar hål på fosterhinnorna för ett effektivare värkarbete.
Ta hål på fosterhinnorna
Syftet är att starta förlossningen eller att påskynda förloppet. Livmoderhalsen ska vara något så när mogen och livmodermunnen ska ha börjat öppna sig. När man tar hål på fosterhinnorna går vattnet och bebisens huvud trycker direkt mot vävnaderna i livmoderhalsen när fosterhinnorna inte längre fungerar som ”stötdämpare”. När bebisens kropp kommer i direkt kontakt med livmoderns insida påverkar det sannolikt att kroppens eget oxytocin och andra hormoner frisätts. Värkarbetet blir intensivare och smärtsammare.
Värkstimulerande hormondropp
Ett värkstimulerande hormondropp, oxytocin, ges via en nål i armen. Man kan reagera olika på hormonet, och det kan vara svårt att få till rätt dosering. För vissa sätter värkarna igång direkt, för andra händer inget. Droppet ges om livmoderhalsen är mogen.
Hinnsvepning
Barnmorskan lossar, med sina fingrar, hinnsäcken som barnet ligger i från livmoderväggens nedre del. Kan göra att förlossningshormonerna kommer igång. Det finns studier som visar att hinnsvepning 1–2 gånger i veckan från vecka 38 minskar risken att gå över tiden, och att kvinnan i genomsnitt föder tre dagar tidigare.
