Föda med kejsarsnitt – vad är sant & vad är falskt?
Nästan var femte kvinna i Sverige föder med snitt, planerat eller akut. Vi har tittat på den senaste forskningen om kejsarsnitt.
Vill du (eller din partner) föda med snitt? Den vanligaste orsaken att vilja föda med kejsarsnitt är förlossningsrädsla; att man är rädd antingen för smärtan eller för att förlora kontrollen så att barnet skadas.
Den största gruppen som önskar kejsarsnitt är omföderskor som tidigare genomgått kejsarsnitt eller en komplicerad vaginal förlossning – men det finns även en hel del förstföderskor som vill föda med planerat kejsarsnitt.
– Om kvinnan skulle fara illa psykiskt av en vaginal förlossning kan man vara beredd att ta de ökade riskerna med kejsarsnitt. Men det är viktigt att kvinnan bedöms av en van förlossningsläkare. Det är också viktigt att kvinnor som inte har medicinska eller psykologiska skäl för kejsarsnitt får korrekt information om effekter av olika förlossningssätt, säger Ellika Andolf, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet.
Kejsarsnitten har blivit fler
En tydlig trend i siffror från Socialstyrelsen är att andelen kejsarsnitt har ökat från 5 procent av alla förlossningar i början av 1970-talet till nästan 20 procent de senaste åren. Men de regionala skillnaderna är stora. I Stockholm och på Gotland sker omkring 21 procent av förlossningarna med kejsarsnitt. I Östergötlands och Kalmar läns landsting är siffran knappt 13 procent.
Orsaken till att kejsarsnitten blir fler tros hänga ihop med förändringar i befolkningen: Att antalet överviktiga gravida ökar, liksom att fler lider av diabetes och högt blodtryck. Det är sådant som kan leda till komplikationer under graviditeten och under vaginala förlossningar. En annan orsak är, som nämnts, att fler kvinnor är rädda för att föda vaginalt.
– Snitt föder dessutom snitt. Har man snittats akut en gång är det vanligt att man snittas även nästa gång, antingen planerat eller akut. För oss läkare och barnmorskor gäller det att vara noga med att motivera varför ett kejsarsnitt måste göras första gången, säger Charlotta Grunewald, docent och överläkare på kvinnokliniken vid Karolinska universitetssjukhuset (Redaktionens anmärkning: Men man måste inte snittas en andra gång, det beror på vilken orsaken till första snittet var, enligt Sophia Brismar Wendel, se svar under punkt 4 i texten 5 vanliga påståenden om kejsarsnitt längre ner på sidan).
"Viktigt att planerat snitt är det rätta för kvinnan"
I Socialstyrelsens rekommendationer till barnmorskor och läkare säger man: ”Det är viktigt att klargöra under vilka förutsättningar det är motiverat att tillmötesgå en kvinnas önskan om ett planerat kejsarsnitt utan att det finns medicinska skäl. När man överväger att göra ett ingrepp som inte är medicinskt motiverat är det viktigt att väga riskerna med själva ingreppet mot eventuella risker med att inte göra det. De kort- och långsiktiga effekterna av kejsarsnitt för både mor och barn måste lyftas fram.”
– Det viktiga är att vi är säkra på att ett planerat kejsarsnitt är det rätta just för den kvinnan som vi har framför oss. Hon måste få korrekt information och vi måste fatta beslutet i samförstånd med henne, säger Charlotta Grunewald.
Läs också: Kejsarsnitt: så funkar det
Planerat snitt = ökade risker
För barnets del innebär ett planerat snitt en ökad risk för problem med andningen som nyfödd, eftersom vätskan i barnets lungor inte försvinner lika snabbt som efter en vaginal förlossning – och bebisen kan därför behöva övervakning första tiden.
En forskargrupp i Sverige har upptäckt att barn som fötts med planerat kejsarsnitt har en annorlunda uppbyggnad av DNA (arvsmassan) i sina vita blodkroppar jämfört med barn som fötts vaginalt.
– Vi tror att denna DNA-förändring kan ha del i förklaringen till att barn som fötts med kejsarsnitt oftare får sjukdomar som diabetes och astma senare i livet – att den genetiska förändringen uppstår vid själva förlossningen. Vi tror att den positiva stressen att födas vaginalt kan aktivera DNA i barnets immunceller. Det kan ha betydelse för hälsan på kort och på lång sikt, säger Mikael Norman, barnläkare och professor i nyföddhetsmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset, och en av personerna bakom studien (se även svaret under punkt 1 i texten 5 vanliga påståenden om kejsarsnitt längre ner på sidan).
Rädsla för förlossningsskador
Många blivande föräldrar väger riskerna med kejsarsnitt mot att kanske drabbas av förlossningsskador, där svenska kvinnor ligger i topp i Europa (läs mer om det under punkt 2 på nästa sida). Det intygas av Karin Pettersson, förlossningsläkare på kvinnokliniken vid Karolinska universitetssjukhuset, som har samtal med förlossningsrädda kvinnor.
– Då går vi igenom kvinnans eller parets skäl till varför de önskar ett planerat kejsarsnitt. Jag informerar om för- och nackdelar med olika förlossningssätt både för mor och för barn, och vi diskuterar andra alternativ än planerat kejsarsnitt, till exempel igångsättning av förlossningen.
I vissa fall erbjuds kvinnan eller paret psykologstöd eller samtal med barnmorska specialiserad på förlossningsrädsla.
– Om kvinnan fortfarande vill ha ett planerat kejsarsnitt och hon har goda skäl, planerar vi för det, säger Karin Pettersson.
5 vanliga påståenden om kejsarsnitt – sant eller falskt?
Sophia Brismar Wendel, överläkare på kvinnokliniken på Danderyds sjukhus svarar på fem vanliga påståenden om att föda barn med snitt.
1. ”Barn som fötts med kejsarsnitt får oftare astma och/eller allergi eftersom de inte får med sig nyttiga bakterier från mammans tarmflora”
SANT TILL VISS DEL: ”Barn som föds med planerat kejsarsnitt vårdas oftare för astma och mag- och tarminfektion, men orsakssambandet med tarmfloran är inte bevisat. Det finns också studier som har visat på liknande samband med barndiabetes (typ 1), och – fast det är mer osäkra studier – också en ökad risk för ADHD hos barnet.”
2. ”Rädsla för förlossningsskador gör att allt fler i Sverige väljer snitt”
FALSKT: ”Den vanligaste anledningen att önska kejsarsnitt är tidigare förlossningsupplevelser. Det kan handla om tidigare akuta kejsarsnitt eller en tidigare komplicerad förlossning. Risken för underlivsbesvär efter vaginal förlossning är lite större, men fortfarande ganska ovanligt. Att känna smärta vid samlag skiljer sig inte heller åt beroende på förlossningssätt. Vid vaginal förlossning riskerar cirka 3 till 4 procent av mammorna en större bristning i ändtarmens slutmuskel, men när skadan upptäcks och repareras rätt är det dock liten risk för besvär efteråt. Vid vaginal förlossning är också risken för framfall större (Redaktionens kommentar: Framfall är en godartad sjukdom som kan opereras och drabbar cirka 5 procent av äldre kvinnor. Framfall kan också drabba kvinnor som inte har varit gravida), särskilt om förlossningens slutskede är långdraget.”
3. ”Det är mindre risk för syrebrist hos barnet när man gör snitt”
SANT I VISSA SITUATIONER: ”Man utför ett kejsarsnitt när barnet hotas av syrebrist, både innan förlossningen startat och efter att värkarna har kommit igång. När det gäller för tidigt födda barn skyddar kejsarsnitt mot olika utvecklingshandikapp i vissa situationer. För fullgångna barn, där mamman inte är sjuk, är risken väldigt liten för syrebristskador hos barnet.”
4. ”Efter ett första kejsarsnitt måste man snittas också vid nästa förlossning”
FALSKT: ”70-80 procent av de kvinnor som försöker föda vaginalt efter ett kejsarsnitt lyckas, enligt studier från Sverige och Storbritannien. Det är oftast värt att försöka föda vaginalt igen om det blev ett akut eller planerat kejsarsnitt den första gången. Risken för komplikationer med upprepade kejsarsnitt är så mycket större för mamman (läs mer i punkt 5 här nedanför, redaktionens kommentar).”
5. ”Kejsarsnitt är mer riskabelt för mammans kropp än vaginal förlossning”
SANT: ”Kejsarsnitt innebär risk för allvarligare komplikationer i kvinnans kropp än vaginal förlossning, särskilt vid upprepade kejsarsnitt. När det gäller akuta komplikationer är det ungefär en fördubblad risk för allvarliga komplikationer vid snitt jämfört med vid en vaginal förlossning. Risken för en stor blödning är generellt större vid kejsarsnitt. Enligt Medicinska Födelseregistret och slutenvårdsregistret får ungefär 14 procent av mammorna en djup infektion eller blodförgiftning efter kejsarsnitt, jämfört med 4 procent efter en vaginal förlossning.
På lång sikt är det dock risken för livshotande komplikationer i nästa graviditet eller förlossning som är farligast för mamman. Risken för moderkaksavlossning eller att moderkakan sitter fast, så kallad placenta accreta, ökar med antalet kejsarsnitt. Risken att livmodern spricker vid nästa förlossning är cirka 0,5 procent efter ett kejsarsnitt och 2 procent efter två kejsarsnitt. Man kan också få andra följder på sikt efter ett snitt, till exempel svårigheter att operera andra sjukdomstillstånd i buken senare i livet.”
Här hittar du fler artiklar om:
