Blodbrist i tidig graviditet kopplas till autism och adhd
Blodbrist tidigt i graviditet kopplas till intellektuell funktionsnedsättning, autism och ADHD hos barnet. Men gravida behöver inte vara oroliga, enligt experter vi har pratat med.
Detta är en artikel från Vi Föräldrar.
Gravida som tidigt – före graviditetsvecka 31 – drabbas av blodbrist, eller anemi som det heter på läkarspråk, har en ökad risk att få barn med intellektuell funktionsnedsättning, adhd och autism, enligt en studie från Karolinska institutet, KI.
Nära 300 000 mammor och drygt en halv miljon barn födda i Sverige mellan 1987 och 2010 har ingått i studien.
5,8 procent av mammorna diagnostiserades med blodbrist någon gång under graviditeten – men tidig blodbrist var ovanligt.
Färre än 1 procent av mammorna fick diagnosen blodbrist före graviditetsvecka 31. Barn till dessa mammor hade en något högre risk att utveckla autism och adhd och en markant högre risk för intellektuell funktionsnedsättning:
• 4,9 procent av barnen till mammor med tidig blodbrist fick autism (hos barn till mammor utan blodbrist var siffran 3,5 procent).
• 9,3 procent av barnen till mammor med tidig blodbrist fick adhd (hos barn till mammor utan blodbrist var siffran 7,1 procent).
• 3,1 procent av barnen till mammor med tidig blodbrist fick intellektuell funktionsnedsättning (hos barn till mammor utan blodbrist var siffran 1,3 procent).
Risken för neuropsykiatriska störningar var dock som allra högst för barn till de mammor som diagnostiserades med blodbrist före graviditeten, särskilt under tre till fyra månader före graviditeten.
– Men det var inte många som fick diagnosen före graviditeten eller under den allra första veckan av graviditeten, så vi kan inte vara lika säkra på den riskuppskattningen, säger Renee Gardner, projektsamordnare vid institutionen för folkhälsovetenskap, KI, och studiens huvudförfattare.
Ingen anledning till oro
Den som är gravid behöver inte oroa sig med anledning av studien, säger Renee Gardner:
– Man ska komma ihåg att det här är en epidemiologisk studie, och i en sådan kan man bara se mönster på gruppnivå. I det här fallet har vi tittat på hundratusentals kvinnor och deras barn, och man kan inte använda resultatet för att förutspå vad som ska hända en enskild kvinna.
– Och även om vi såg en märkbar riskökning betyder inte det att varje barn till en mamma som får blodbrist tidigt i graviditeten kommer att drabbas. Det är fortfarande relativt ovanligt.
Sophia Brismar Wendel, förlossningsöverläkare vid Danderyds sjukhus, instämmer.
– I absoluta tal är risken inte stor, så det är viktigt att inte dra för stora växlar på det här. Även om studiens resultat är tydligt även efter noggrann justering för bakgrundsfaktorer som mammans ålder, psykiska hälsa och inkomstnivå, så är sambanden små.
Oklart om behandling med järn hjälper
Studien har inte undersökt om behandling med järn har fungerat. Det är en brist, anser Sophia Brismar Wendel.
– I och med att man inte har tittat på kvinnor som har fått en tidig blodbristdiagnos och behandlats för det, så vet man egentligen inte om järnbehandling fungerar. Och då vet man faktiskt inte heller om det är just järnbrist som orsakar det här sambandet. Blodbristen kanske bara är en markör. Det kanske är en annan näringsbrist, eller något annat, som är orsaken.
I studien fanns varken möjlighet att se när, och hur mycket järntillskott vinnorna fick, eller hur de svarade på järntillskottet, berättar Renee Gardner.
– Informationen fanns inte tillgänglig i det hälsoregister vi använde. Och ja, det innebär definitivt att det kan vara något annat än järnbrist som är orsaken.
Låga järnvärden är den vanligaste orsaken till blodbrist, så det är kanske det mest troliga, säger hon.
– Men det kan finnas andra förklaringar. Låga nivåer av B-vitamin, särskilt vitamin B12, kan till exempel också orsaka blodbrist.
Renee Gardner och hennes forskarkollega Aline Wiegersma noterar att ytterligare forskning behövs för att ta reda på om järntillskott tidigt i graviditeten kan hjälpa till att minska risken för intellektuell funktionsnedsättning för barn.
Läs också: 10 bra matvanor under graviditeten
Tidig blodbrist kopplat till fler graviditetskomplikationer
Blodbrist innebär att nivåerna av hemoglobin i blodet är låga. Hemoglobin är ett protein som bildas i de röda blodkropparna. Det är viktigt för transporten av syre i kroppen, och det mäts med ett så kallat Hb-prov.
Hjärnan behöver mycket syre för att fungera. Särskilt viktigt är det för en hjärna som är under utveckling. Forskarnas hypotes är därför att fostrets hjärna kan få för lite syre om mamman tidigt i graviditeten har en allvarlig blodbrist.
– Vi har visserligen inte haft möjlighet att titta på järn- eller syrenivåer, så vi kan bara resonera kring sådana här förklaringar baserat på vad man vet från andra studier. Men vi vet att blodbrist tidigt i graviditeten också är associerat med andra graviditetskomplikationer som preeklampsi (havandeskapsförgiftning, redaktionens kommentar) och för tidig födsel. Sådant har också samband med ökad risk för neuropsykiatriska störningar, och i vår studie såg vi att för tidig födsel kunde förklara en del – men inte all – effekt som blodbrist hade på risken för neuropsykiatriska störningar, säger Renee Gardner.
Blodbrist sent i graviditet vanligt – och utan risk
Senare i graviditeten är det vanligt med blodbrist. Blodbrist efter graviditetsvecka 30 innebär dock inte någon ökad risk för intellektuell funktionsnedsättning, autism eller adhd, enligt studien.
– Olika delar av hjärnan och nervsystemet utvecklas på olika sätt under graviditeten, så en tidig blodbristexponering kan påverka hjärnan helt annorlunda än om man exponeras vid ett senare tillfälle, säger Renee Gardner.
Läs också: Blodbrist och järnbrist under graviditet – allt du behöver veta
Gravid och orolig för blodbrist? Så här kan du minska risken
Om man som gravid är orolig för blodbrist – vad kan man göra? Vi frågade läkaren Sophia Brismar Wendel och forskaren Renee Gardner. Så här svarade de.
Sophia Brismar Wendel resonerar utifrån det faktum att risken för neuropsykiatriska störningar tycks vara som störst för dem som drabbas av blodbrist redan före graviditeten.
– Man kan ju tänka sig att det beror på dåligt hälsotillstånd, och det får mig att tänka på ”före-graviditeten-konsultationer ”. I Sverige är det inte så vanligt, men i en del andra västeuropeiska länder förekommer det att man träffar en läkare eller barnmorska innan man blir gravid. Kanske behöver man inte konsultera vården, men man kan i alla fall ta reda på hur man kan optimera sina möjligheter, det vill säga se över sin livsstil utifrån de råd som finns, leva så sunt som möjligt, gå till barnmorskemottagningen, ta de prover som erbjuds och följa de råd man får.
– Och man ska förstås kontakta vården om man inte mår bra. Man kanske är trött, håglös och hängig, och det bör kollas oavsett om det är före eller under en graviditet. Det kan bero på blodbrist, men det kan också vara annat, till exempel problem med sköldkörtelfunktionen som också kan påverka graviditet och foster, säger Sophia Brismar Wendel.
Man ska med andra ord söka vård om man inte mår bra?
– Ja. Och följa de rekommendationer man får.
Stora mängder av järn kan vara giftigt, så man ska inte ta mer järntillskott än nödvändigt.
– Man ska följa instruktionerna från läkaren eller barnmorskan. Om man köper järntillskott själv tycker jag att man ska köpa kontrollerade produkter från välkända leverantörer som finns hos godkända apotek och följa instruktionen på förpackningen, säger Sophia Brismar Wendel.
Renee Gardner utgår från det omöjliga i att översätta den epidemiologiska studien till en individs situation.
– För det första ska man komma ihåg att en sådan här studie, som baserar sig på en stor grupp kvinnor, inte kan förutspå vad som kommer att hända med en enskild kvinnas graviditet. Så även om en gravid får diagnosen blodbrist tidigt i graviditeten betyder inte det att hennes barn med säkerhet kommer att få en neuropsykiatrisk störning. Risken att det ska hända är lite högre, men ändå fortfarande låg.
Är man orolig ska man prata med sin barnmorska eller läkare, tycker Renee Gardner.
– Mödravården i Sverige har en väldigt hög standard. Det tas regelbundet prover på gravidas Hb-nivåer, med början redan vid inskrivningsbesöket.
Äter man en varierad kost ger det i regel allt järn och alla näringsämnen som krävs för att förebygga blodbrist, säger hon.
– Att redan från början av graviditeten äta en kost som är rik på järn är det bästa sättet att undvika järnbrist och blodbrist. Och om en kvinnas Hb-värde börjar sjunka kan barnmorskan ge råd om vilket tillskott som är det bästa för just henne.
Studien Association of Prenatal Maternal Anemia With Neurodevelopmental Disorders har publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry.
Läs också: Vad är okej att äta när man är gravid?
