Vår 2-åring bråkar och slåss, och lyssnar inte till ordet nej utan bara skrattar. Vad ska vi göra? Barnpsykolog Malin Bergström svarar.

Fråga:

Vår nyblivna 2-åring, som är världens gladaste och goaste, har vid flera tillfällen slagit andra barn, våra katter och även slagit på till exempel bilar. Detta händer utan att han är arg för något. Det känns som om han bara måste hitta på något han vet att han inte får göra. När vi säger ”NEJ, man får inte slåss” skrattar han bara och springer vidare.

Måltiderna är alltid en katastrof. Sedan ett år tillbaka kastar han mat, tallrik, bestick eller mugg vid nästan varje måltid. Han brukar äta fint några tuggor, men sedan börjar tramset. Vi har testat att ignorera det vi inte vill att han gör och istället berömma när han har ätit duktigt. Vi har testat att ta tallriken när vi tror att han är mätt, men då sparkar han på bordet och sträcker sig efter annat att kasta. Det känns så frustrerande att aldrig få lugna måltider! Jag tror dock att han får i sig tillräckligt med mat, så det är jag inte orolig för.

Han är väldigt aktiv; det finns inget annat än att köra på till 110 procent för honom. Så har det varit sedan han var riktigt liten.

På förskolan verkar allt gå bra. Personalen säger att han alltid lyssnar på dem och de äldre barnen, men för några dagar sedan var de bekymrade eftersom han hade försökt bita en i personalen när hon satt i soffan med ett annat barn i knäet. De tror att han kände sig avundsjuk på det mindre barnet.

Hur kan vi bäst hjälpa vår son och resten av familjen till lugn och harmoni?

Orolig mamma

Barnpsykolog Malin Bergström svarar:

Glad, go och ständigt spring i benen låter precis som det ska vara hos en 2-åring! Men förstås är det påfrestande med någon som ska testa allt hundra gånger om. Och som försöker bitas på föris.

Bitande väcker ofta starka känslor, kanske för att det gör så himla ont. Och just reaktionerna är speciellt intressanta för små 2-åringar: ”Åh, vad mycket som hände när jag bet/kastade/sparkade/sprang/klättrade eller slabbade!” För att hindra honom från att slåss eller bitas är det allra bästa om det går att förekomma honom. Ibland kan man se tecken på att något är på gång och hinna avleda eller lyfta undan. Händer det ändå får ni göra precis som nu: säga till och sedan passa ännu mer noga. När man blir frustrerad och bestämmer sig för att ”ta tag” i uppfostran är det lätt att bli superambitiös och starta en allmän uppfostringsvåg där allt ska styras upp samtidigt. Jag förespråkar att ni istället bestämmer er för en situation som ni fokuserar på. Dels orkar ni då lättare hålla uppe era ambitioner, dels får ni mer koll på vad som funkar. Kanske är det måltiderna ni vill ta tag i? I så fall föreslår jag att ni pratar ihop er om vilka regler och rutiner ni vill ha och sedan håller stenhårt på dem under några veckor. Som ni antagligen har märkt är det lättast att få en liten rastlös typ att sitta stilla om han får äta själv, så se till att det finns plockmat som han kan koncentrera sig på. När han börjar krångla lyfter ni ner honom och säger att vid bordet ska man sitta fint och äta. Kanske kan han titta på barn­program medan ni äter klart, kanske kan han pyssla med en leksak. Det är viktigt att ni fortsätter att fokusera på att äta och samtala och inte ger honom en massa uppmärksamhet. Det är ju i grunden det trivsamma och mysiga i att äta tillsammans som får barn att skärpa till sig och sitta stilla, eftersom de inte vill missa gemenskap och mysigheter. När ni tycker att måltiderna känns lugnare och bättre kan ni se om det fortfarande känns aktuellt att ta tag i något annat. Eller så vilar ni bara i ett tillfälligt lugn tills nästa utvecklingsfas kommer.

Vill du också ställa en fråga till vår barnpsykolog Malin Bergström? Klicka här!


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
NUVARANDE Vårt barn bara skrattar när vi säger nej – vad göra?
NÄSTA Varför slår vår dotter sig själv?