Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Vår sociala 2-åring är plötsligt rädd för släkt och vänner

Vår 2-åring har alltid varit glad, social och orädd, men nu är han jätteblyg och livrädd för min lillebror på 15 år. Varför? Barnpsykolog Malin Bergström svarar – och så här gick det sedan!

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Varför är 2-åringen plötsligt rädd för släkt och vänner?

Vår 2-åring har alltid varit väldigt pigg, glad, social och orädd, men sedan två veckor tillbaka är han jätteblyg för vissa människor, även nära släktingar som han känner väl och träffar ofta. Min lillebror på 15 år är han plötsligt livrädd för, han gömmer sig och vill inte vistas i samma rum som min lillebror, och när jag pratar om honom gråter han och gömmer sitt ansikte i händerna. Det är likadant med flera andra, främst unga män i tonåren men även vissa kvinnor som han har träffat tidigare och är bekant med.

Min bror har han träffat regelbundet sedan han föddes och det har aldrig varit problem tidigare.

Vad beror detta på? Går det över? Hur ska vi som föräldrar hantera det?

Orolig

Psst från redaktionen! Missa inte uppföljningen längre ner i artikeln där signaturen Orolig berättar hur det gick sedan med 2-åringens plötsliga rädsla! 

Låt honom komma upp i famnen när han blir ängslig

Barnpsykolog Malin Bergström
Barnpsykolog Malin Bergström Foto: Stefan Tell

Barnpsykolog Malin Bergström: När ett litet barn plötsligt förändras kan det förstås bero på att något särskilt har hänt. Både enstaka händelser och ett pågående bemötande som barnet uppfattar som skrämmande eller svårt att förstå kan utlösa rädsla. För en liten 2-åring kan det vara helt andra saker än sådant som vi vuxna uppfattar som skrämmande. Kanske har din bror eller någon av hans kompisar till exempel skojat eller busat med er son på ett sätt som skrämt honom.

När små barn upplever något mycket svårt eller skrämmande kan hela deras beteende förändras. Deras matlust, sömn och lekar kan påverkas, de kan få utbrott och ha ett väldigt starkt behov av att vara nära. Men eftersom du inte beskriver något sådant tror jag att det här helt enkelt är en fas i din sons utveckling.

Att göra skillnad mellan dem man är trygg med och dem som är ”främmande” är ett led i att öka sin förståelse av hur världen funkar. När man förstår mer kan man också, innan man har ”vuxit i” sina nya tankemönster, känna sig mer liten och utsatt. Oron innebär också att han fördjupar sin trygghet med dig och sin andra förälder – för det är er han söker sig till när han blir rädd för andra.

LÄS OCKSÅ: Vår dotter blir ledsen när vi skrattar 

Bästa sättet att hantera den här perioden (som kommer att gå över) är att vara tålmodig och låta honom komma upp i famnen när han blir ängslig. Förklara gärna för din lillebror att barn går igenom sådana här perioder och att det inte beror på honom. Det bästa är att din bror (och andra som nobbas) låter din son närma sig dem i sin egen takt. Ofta kan det gå bra efter en stund om din son sitter i ditt knä, du pratar lugnande och han långsamt får vänja sig.

Så gick det sedan

Vi kontaktade signaturen Orolig och frågade: Hur gick det sedan? Här är svaret:

"Idag är vår son nästan 6 år och en social och glad liten grabb som älskar sin morbror och de andra han tidigare var ängslig inför. Hans blyghet och ängslighet är som bortblåst.

Jag minns att vi lät allt vara ett tag, utan att stressa fram något. Malins svar stillade vår oro. Vi tog till oss hennes råd att låta vår son bestämma själv och närma sig de personer han var ängslig inför i sin egen takt. Det gick bra. Det dröjde inte särskilt länge innan hans ängslighet gick över."

Läs fler frågor till barnpsykologen med berättelser om hur det gick sedan!

Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström. 

Vill du ställa en fråga till vår barnpsykolog?

Mejla till fragamalin@vf.bonnier.se. När du ställer din fråga är du medveten om att publicering kan ske i tidningarna Vi Föräldrar och mama, samt på mama.nu och expressen.se. Du är också medveten om att din fråga kan komma att bearbetas (till exempel kortas). Glöm inte att ange den signatur du vill ha under din fråga om den publiceras.