Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

11 saker barn behöver för att må bra

Vad bör man tänka på och göra för att barnets hjärna och sociala och psykiska hälsa ska fungera optimalt? Barnpsykolog Malin Bergström svarar.

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Vi fick en läsarfråga:

Vad behöver barn för att utvecklas?

Jag undrar vilka faktorer som är viktiga för hjärnan och den psykiska och sociala hälsan? Alltså vad man bör tänka på och göra för att hjärnan och den sociala och psykiska hälsan ska fungera optimalt?

Anders

Barnpsykolog Malin Bergström svarade:

Barn behöver trygghet, lyhörd vägledning, lek & utforskande

Barnpsykolog Malin Bergström
Barnpsykolog Malin Bergström Foto: Stefan Tell

”Svaret på din fråga kunde bli ett bokverk i 20 band, men jag ska försöka suga ut essensen. Mitt svar utgår från de första åren i livet:

1. Barn behöver omges av människor som tror på deras kapacitet, som utgår från att de är goda små personer som vill väl, strävar efter att göra gott och vill vara till nytta och glädje för andra. Barn behöver känna att de fyller en viktig plats i världen. De tror på det vi vuxna förmedlar. De tidiga erfarenheterna påverkar nämligen inte deras hjärnor. De skapar deras hjärnor, bokstavligen.

2. Om barns tillvaro är hyfsat stabil och förutsägbar kan de ägna energi åt sin utveckling i stället för att förhålla sig till och parera en oförutsägbar eller skrämmande tillvaro. Missbruk, psykisk sjukdom och ohälsa eller intensiva konflikter i omgivningen är exempel på sådant som skrämmer barn.

3. Barn behöver trygghet i form av en eller några kontinuerliga relationer till människor som älskar dem och vill anpassa sitt omhändertagande till dem och deras behov. Barn behöver skyddas och få hjälp att lugna sig när de är stressade, skrämda eller upprörda. Det är gynnsamt att de som tar hand om barnet ibland njuter av det, är nyfiket på dess känslor, tankar, avsikter och beteenden, har lust att leva sig in i det och vill förstå hur det upplever världen. Att det finns humor, glädje och att barnet ibland möts av ansikten och gester som bekräftar det som en härlig och rolig person är grädde på moset och utgångspunkt för en god självkänsla.

4. Barnet behöver också få visa empati och omsorg om andra.

5. Det gynnar barnet om de (eller den) som tar hand om det själva mår hyfsat bra och har det rimligt bra omkring sig – så att de har lust, tid och energi att ägna sig åt barnet. Fattigdom, våld, sjukdom och social utsatthet är belastande om det hindrar föräldraskapet. Om de som tar hand om barnet på det stora hela gillar sina liv och sina roller i samhället fungerar de som positiva förebilder för barnet.

6. Om barnet har två föräldrar gynnas det av att föräldrarna har en varm och tillitsfull relation till varandra. Särskilt relevant är samarbete, förtroende och att föräldrarna både stöttar varandra i föräldraskapet och barnets relation till den andra föräldern. Att båda föräldrarna etablerar egna trygga relationer till barnet gör det mindre sårbart än om enbart en av dem är nära barnet. Föräldrarnas olika personligheter, och olikheterna i deras sätt att ta hand om barnet, ger barnet en bredare erfarenhet av närhet. Att de nära relationerna är just till biologiska föräldrar är dock inte viktigt. Sådan trygghet kan även andra erbjuda.

7. Utöver den innersta cirkeln av relationer behöver barnet också hjälp att skolas in i det samhälle där hen ska leva och fungera. Det behöver lära sig grundläggande sociala koder för att bli en uppskattad social varelse. Det kan till exempel innebära att lära sig att söka kontakt på ett sätt som gör en populär, att lära sig att inte vara hårdhänt mot andra eller att lära sig sätt att reparera en lek som har gått överstyr. För att lära sig det behöver barnet vara med andra barn, till en början med vuxna i närheten som visar och underlättar det sociala samspelet. Kanske lyfter den vuxne bort någon eller plockar fram en ny spännande grej för att avstyra ett bråk.

8. Lek är grundläggande för hjärnan, den sociala utvecklingen, den psykiska hälsan och välbefinnandet. Barn behöver få leka på egen hand, tillsammans med en och tillsammans med flera andra. Leken behöver vara både fysisk, rörig, utmanande, intensiv, koncentrerad och stillsam. Variationen är viktig över tid. Att leken lite längre fram också tangerar sådant som är fult och dumt är viktigt för att barn på djupet ska lära sig vad som är rätt och fel och vilka konsekvenser olika beteenden och förhållningssätt kan få. Barn behöver lära sig de moraliska koder som gäller människor emellan. Lekarna där någon är dum är tidig träning i moraliskt tänkande. Barn behöver få reaktioner, de behöver resonera och förstå de värderingar som är viktiga i samhället. Många behöver också få ifrågasätta dem för att landa i vad som känns rätt för dem själva – men det kommer förstås senare under barndomen.

9. Barn behöver också dagsljus, frisk luft och miljöer ute och inne som är utmanande, spännande och ger utlopp för rörelse och kreativitet (ja, det är viktigt även för hjärnan och den psykiska och sociala hälsan). Men de behöver också varva ner, vara i lugn och ro, pyssla, rita, bygga och syssla med små pilliga lekar.

10. Behovet av lugnet och det vilda varierar mellan olika barn och åldrar. Det är viktigt att barnet får utlopp för just det som passar den egna personligheten eller utvecklingsfasen – men barn behöver förstås också träna på sådant som inte ligger för dem, i en takt som är anpassad efter deras förmåga.

11. Barn behöver också kognitiv (tankemässig) stimulans. De behöver få undersöka, lösa problem, använda sin kreativitet och känna att de bemästrar utmaningar och uppgifter. Utmaningarna kan gärna ligga i övre spannet för vad de klarar av, då känns de extra spännande och häftiga att bemästra.

Summa summarum är alltså känslomässig trygghet, lyhörd vägledning och möjligheter till lek och utforskande viktigare än regler, optimal stimulans och strukturerad inlärning. Idag är en sådan grund antagligen viktigare än någonsin för den avancerade och komplexa inlärning som krävs för att vi ska funka i samhället. Hjärnan gillar lust, spänning och tillfredsställelsen i att bemästra utmaningar. Ju mer vi vågar vila i barnets egen drivkraft och lita på dess förmåga och välvilja, desto bättre förutsättningar är det för att utvecklingen ska slå gnistor och att barnet ska blomma. Amen.”

Läs också:

3 saker föräldrar behöver veta när det är trots och bråk

Hur är man en bra förälder? 5 kloka råd

En god relation till dig som förälder – det hjälper ditt barn allra mest

Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.

Vill du ställa en fråga till vår barnpsykolog?

Mejla till fragamalin@vf.bonnier.se. När du ställer din fråga är du medveten om att publicering kan ske i tidningarna Vi Föräldrar och mama, samt på mama.nu och expressen.se. Du är också medveten om att din fråga kan komma att bearbetas (till exempel kortas). Glöm inte att ange den signatur du vill ha under din fråga om den publiceras.