Jag har tre barn som är familjehemsplacerade. Att mina barn måste kalla familjehemmets vuxna för mamma och pappa stör mig. Är det verkligen för barnens bästa? Barnpsykolog Malin Bergström svarar.

Fråga:

Jag har tre barn som är familjehemsplacerade. Anledningen är mitt tidigare drogmissbruk på grund av psykisk ohälsa. Jag har aldrig misskött barnen, men det är klart att mitt psykiska mående har påverkat dem negativt.

Tanken är att barnen så småningom ska flytta hem till mig.

Jag undrar om barnen måste kalla familjehemmets vuxna för mamma och pappa? Tar de små (den yngsta är 20 månader) skada av att veta att de inte är deras föräldrar?

Jag vill att alla tre ska veta att jag är deras mamma och att de vuxna i familjehemmet bara tar hand om dem tills vidare. Men familjehems­föräldrarna verkar vilja ”skydda” barnen från mig istället för att uppmuntra dem att ha en bra relation till mig. Det skär i hjärtat att barnen uppmuntras att kalla familjehemsföräldrarna för mamma och pappa.

Jag har försökt ta upp det med det sociala som sköter placeringarna men får ingen respons alls. Hjälp mig! Är det för barnens bästa måste jag såklart tänka om, men frågan är om det är det?

Enligt planerna ska den yngsta flytta tillbaka till mig om ett halvår. De andra barnen kommer det ta tid att skapa en återanknytning till, och det har jag full förståelse för och accepterar. Men att de måste kalla de vuxna i familjehemmet för föräldrar stör mig.

Mvh en orolig, uppgiven mamma

Barnpsykolog Malin Bergström svarar:

Du lever i en väldigt utsatt situation. Du kämpar med psykisk ohälsa, tar dig ur ditt missbruk och du berättar i ditt brev att du känner dig motarbetad av både socialtjänsten och familjehemmet. Jag förstår att det är tungt och att det skär i hjärtat när du hör dina barn säga mamma till någon annan.

Men dina barn är ännu mer utsatta – just för att de är barn. Och det skadar dem när det är motsättningar mellan dig och familjehemsföräldrarna. Barnen slits mellan sin kärlek till dig och sin lojalitet till dem som tar hand om dem. Sådana känslor är oerhört svåra för barn att hantera, även om de är stora.

Jag vill därför be dig om något väldigt tungt och svårt: att acceptera att dina barn kallar de vuxna i familjehemmet för mamma och pappa. Barnen, även den yngsta, vet att du och deras pappa är deras föräldrar. Det lovar jag dig. Men de har sin vardag i en annan familj, och de har vant sig vid att prata så här.

Så hur mycket det än smärtar dig – ta ett steg tillbaka och tänk efter varje gång det uppstår en konflikt eller motsättning mellan dig och familjehemsföräldrarna. Dra ett djupt andetag och fråga dig själv: Kan jag acceptera det här för barnens skull?

Varje gång du skonar dem från en konflikt växer du som förälder. Och samtidigt gör du något värdefullt för dina barn.

Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.

Vill du också ställa en fråga till vår barnpsykolog Malin Bergström? Klicka här!


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
NUVARANDE Måste mina barn kalla familjehemmets ­vuxna för mamma och pappa?
NÄSTA Dåligt sexliv efter barnen? Prata om det!