När föräldrar bråkar – hur påverkas barn?

När man får barn sätts relationen på prov, sägs det. Men hur påverkas barn av föräldrars bråk och tjafs? Barnpsykolog Malin Bergström svarar.

Fråga: Hur påverkas barn när föräldrar bråkar och tjafsar?

Hejhallå!

Man har ju hört att det är lätt att relationen mellan föräldrar sätts på prov när man får barn. Om det då är tjafs och sura miner, gnälliga toner i rösterna och bittra meningar som utbyts i närheten av barnet (runt 10-12 månader), hur påverkas barnet då?

Anna

Barnpsykolog Malin Bergström: Bebisar påverkas av föräldrarnas relation

Barnpsykolog Malin Bergström svarar en mamma som är nedstämd.

Foto: Stefan Tell

Barnpsykolog Malin Bergström

Hej Anna! Visst sjutton sätts relationen på prov. I min värld finns ingen större livsomställning än att få barn. Då händer så mycket samtidigt – inom en själv, i relationen, gentemot ens familjer. Det som händer är framför allt känslomässigt och psykologiskt och inte särskilt intellektuellt. Innan man liksom har landat på andra sidan kan det kännas som att befinna sig på ett gungfly.

Däremot är det en myt att risken för separation är mycket större bland nyblivna föräldrar än senare. Det är ungefär samma risk för separation under varje år av barndomen.

Vad som däremot inte är en myt är att bebisar påverkas av föräldrarelationen. Jag tänker att bebisar kanske påverkas mer än äldre barn. Små barn kan ju inte skilja på den ilska som riktas mot dem själva och den som riktas mot den andra föräldern. De förstår inte vad de hårda orden handlar om utan känner bara av stämningen. Och när stämningen är grinig förpestar den deras livsluft och psykologiska miljö.

Eftersom bråk och tjafs äter energi påverkas barn också av att man som förälder får mindre lust och kraft över till dem – man blir ju inte precis sitt bästa jag av att bråka.

Men hur man har det som par skiljer sig till viss del från hur man har det ihop som föräldrar. Och forskningen visar att det framför allt är hur man funkar som föräldrar som påverkar barn. Man brukar lyfta fram följande aspekter:

  1. Att man har förtroende och tillit till varandra som föräldrar
  2. att man gör överenskommelser kring ansvar för barn och hem
  3. Om man lyfter eller sänker varandra som föräldrar
  4. Att man har överenskommelser kring barnuppfostran och föräldraroller
  5. Hur man hanterar bråk

Att bygga tillit till varandra som föräldrar är fundamentalt. Om det i botten finns förtroende för att ens medförälder månar om barnet och är kompetent att ta hand om det, lägger det en optimal grund för familjelivet. Det tycker jag alltså man ska värna om.

Att inte sänka varandra som föräldrar hänger ihop med det. Det blir förstås förvirrande och jobbigt för ett barn om man sabbar varandras rutiner eller gränssättning och himlar med ögonen och bondar med barnet mot den andra föräldern som ju barnet älskar och är beroende av.

Hur man fördelar ansvaret hemma är mindre viktigt ur barnets perspektiv än hur nöjda föräldrarna är med fördelningen. Är jag grinig på grund av att jag tycker föräldraledighet är trist och går och osar över att medföräldern tar för lite ansvar är det en helt annan sak för barnet än om jag tar hundra procent ansvar och älskar det. Förstås!

Hur man hanterar bråk är kanske den viktigaste aspekten för er. Men jag vill påminna om vad en kollega till mig sa när hon hade jobbat i en internationell forskargrupp där de filmade föräldrar och barn som lekte ihop. När hon visade sina filmer trodde de andra forskarna att hon hade spelat in dem i psykiatrin, eftersom föräldrarna verkade så deprimerade. Vi svenskar var nämligen, jämfört föräldrar från de andra länderna, så lugna och försiktiga. Med det vill jag säga att det är relativt vad vi uppfattar som livligt och bråkigt. Att vara osams, bråka, bli sams, skratta och kramas är självklarheter i alla nära relationer. Kolla bara på hur barn beter sig, mer känslosamma varelser finns ju inte.

Men om familjelivet består till 65 procent bråk och sura miner är det en annan femma. Så, Anna, hur är det hos er? Finns det kärlek, skratt, förtroende och tillit mellan bråken? Eller går du och din medförälder runt med växande svarta hål av bitterhet? Boka i så fall tid hos familjerådgivningen pronto. Det är billigt, lättillgängligt och man får tid snabbt. De skriver inte ens journaler.

Och kanske kan det vara läge att styra upp kommunikationen även om ni också har det bra ihop? Fantastiskt nog kan kunskap om hur man kan hantera bråk faktiskt hjälpa en att bråka mindre. Psykologi är nämligen användbart i praktiken. Även gentemot någon man är genuint sur på!

Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.

Här kan du ställa en fråga till barnpsykolog Malin Bergström.

Nyheter & fördjupningar om barn, föräldraskap & graviditet

Mer information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren