Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Jag vill inte vara hos min pappa

Min pappa är elak. Han skriker och är aggressiv mot mig, jag vill absolut inte vara hos honom, skriver ett barn till Vi Föräldrar. Barnpsykolog Malin Bergström svarar.

Barnpsykolog Malin Bergström svarar på läsarfrågor.
Barnpsykolog Malin Bergström svarar på läsarfrågor. Foto: Stefan Tell

Detta är en artikel från Vi Föräldrar.

Jag vill inte vara hos min pappa

Jag är ett barn. Jag vill absolut inte vara hos min pappa. Min pappa är elak, skriker och är aggressiv mot mig och han kan inte acceptera mina åsikter. Jag är tvingad att vara hos honom sedan skilsmässan mellan honom och min mamma, eftersom de båda har lika mycket vårdnad. 

Jag lider. Det gör min syster också. Hon är glutenallergisk. När vi är på restaurang eller café bryr han sig inte om att kolla om maten är glutenfri vilket i nio fall av tio resulterar i att hon får ont i magen. Jag hatar att se min syster lida. 

Jag tror inte att vår pappa någonsin kommer ändra sig. Jag ser bara att han tar mindre och mindre ansvar och bryr sig mindre och mindre. Jag klarar inte heller av att han konstant klagar på min vikt och säger att jag borde äta mindre, när han varannan dag ger mig glass, godis och kakor. 

Jag går sönder. Bit för bit. 

Hjälp mig!

Barnpsykolog Malin Bergström svarar:

Hej! Tack för ditt brev.

Sverige har skrivit under FN:s barnkonvention och har en skyldighet att följa den. Den säger att barn ska behandlas med respekt, att barn har rätt att komma till tals, få sina behov tillgodosedda och sina intressen skyddade. Trots det är det tyvärr vanligt att man inte lyssnar på vad barn vill och känner. Därför är jag glad att du kan uttrycka dig så bra som du gör i ditt brev till mig.

Den du behöver prata med arbetar på familjerätten eller på socialtjänsten där du bor. De som arbetar där har skyldighet att lyssna på dig och ta dig på allvar. Men att hitta rätt person att prata med kan vara svårt när man är ett barn. Därför vore det bra om det finns en annan vuxen som kunde hjälpa dig att ta kontakt med familjerätten eller socialtjänsten.

Finns det någon du kan prata med? Kanske en skolsköterska, lärare eller kurator på din skola? Någon släkting eller en kompis förälder som du känner förtroende för?

Du kan behöva vara stark och modig för att hitta den personen. Kanske prövar du först hos någon det inte känns bra med. Ge inte upp i så fall utan försök orka ta kontakt med någon annan. Om du tycker att det är lättare att skriva eller ringa än att prata direkt med någon kan du pröva det.

När du har fått hjälp att träffa någon på familjerätten eller socialtjänsten får du berätta hur du har det. Deras jobb är att ta det du säger på allvar, att prata med dina föräldrar om det och att hitta ett sätt att bo för dig som du trivs med. De måste lyda FN:s barnkonvention, som jag skrev om i början.

Du skriver att du inte tror att din pappa någonsin kommer att ändra sig. Så kan det vara, vissa människor förändrar sig aldrig. Men ibland händer det faktiskt. Men oavsett om din pappa ändrar sig eller inte så har du rätt att bli lyssnad på och att bli behandlad med respekt i din vardag.

Skriv gärna tillbaka till mig och berätta hur det går. Jag kan inte hjälpa dig att få kontakt på familjerätten eller socialtjänsten eftersom jag inte vet var du bor. Jag hoppas därför att det finns någon som kan hjälpa dig dit. Men hör gärna av dig igen så jag vet om det löser sig för dig eller om det är något jag kan hjälpa dig med.

Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.

Vill du ställa en fråga till vår barnpsykolog?

Mejla till fragamalin@vf.bonnier.se. När du ställer din fråga är du medveten om att publicering kan ske i tidningarna Vi Föräldrar och mama, samt på mama.nu och expressen.se. Du är också medveten om att din fråga kan komma att bearbetas (till exempel kortas). Glöm inte att ange den signatur du vill ha under din fråga om den publiceras.