Vår dotter slår sig själv – varför gör hon så? Vad kan vi göra för att hon ska sluta? Barnpsykolog Malin Bergström svarar.

 Fråga:

Vår dotter på 22 månader är för det mesta en mycket glad, sprallig, nyfiken och nöjd tjej. Hon sjunger ofta för sig själv och är busig på ett charmigt sätt, tycker både jag och hennes pappa. Jämfört med sina jämnåriga kompisar är hon rätt lugn och harmonisk. Hon blir sällan gnällig och grinig på samma sätt som de när vi är på kalas och liknande. Det är först nu, de senaste veckorna, som hon har börjat bli riktigt trotsig.

Min fråga gäller något som har pågått i kanske 2–4 månader: När vi säger till henne, till exempel när hon kastar saker eller mat på golvet eller hoppar i sin spjälsäng, blir hon lite arg (känns normalt) och börjar slå sig själv (känns inte normalt).

Vi har alltid varit noga med att förklara varför hon inte får kasta saker på golvet eller hoppa i sängen. Vi försöker vara pedagogiska, men det hjälper inte. Vi skriker nästan aldrig, utan säger till lugnt och bestämt, ibland med något höjd röst. Men hon börjar alltså, oavsett vår ton och våra ord, att slå sig på magen, dra sig själv i håret, slå mot sitt ansikte …

Denna reaktion får mig ofta att reagera starkt. Jag säger till henne (på ett bestämt och kärleksfullt sätt) att inte slå sig själv, att man ska klappa fint och vara snäll mot sig själv, och så ser jag till att lyfta upp henne eller krama om henne. Då slutar hon oftast. Ibland får jag hålla i hennes hand så att hon slutar slå sig själv, vilket brukar gå snabbt.

Hennes beteende gör mig orolig! Min mamma säger att det säkert bara är en fas som hon går igenom, men jag är rädd att det är ett beteende som kommer att fortsätta i högre åldrar, och vad det i så fall skulle innebära vågar jag knappt tänka på.

Vad kan vi göra för att få henne att sluta slå sig själv? Varför tror du att hon gör så?

Orolig mamma

Barnpsykolog Malin Bergström svarar:

Vilken underbar beskrivning av en underbar liten person! Precis som din mamma tänker jag att det här är en fas som hon går igenom. Att inte kunna behärska sig och då ta till lite irrationella beteenden är typiskt för barn i din dotters ålder. Det beteendet ska inte tillskrivas så mycket avsikt. Jag ser ingen annan anledning än att hon är liten och inte vet vad hon ska göra av sig när ni säger till henne. Jag kopplar absolut inte det här till senare självskade­beteende, inte heller till ert tonläge eller eventuella bråk ni har haft. Det handlar snarare om en väldigt liten människas reaktion i en situation som hon upplever som svår – när hon helt enkelt inte vet vad hon ska göra.

Fortsätt bara att stoppa henne så där mjukt som ni gör nu. Fånga hennes små händer, avled henne. Sluta inte att säga till henne, var bara uppmärksamma på om hon börjar slå på sig själv och stoppa det i så fall på ett kärleksfullt sätt.

Vill du också ställa en fråga till vår barnpsykolog Malin Bergström? Klicka här!


Digital prenumeration
Digital prenumeration för endast 79kr/mån

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren