Varför blir jag sur på min bebis? Barnpsykologen svarar

Detta är en artikel från Vi Föräldrar. 

Fråga: Varför blir jag frustrerad på min bebis?

Jag älskar min dotter på drygt 6 månader över allt annat. Men varje gång hon skriker för att hon inte vill åka vagn blir jag så frustrerad. Jag blir nästan sur på henne och måste räkna ner eller bara gå hem och sätta mig i ett rum och andas.

Hur kommer det sig? Jag fattar inte varför jag reagerar så, och jag skäms. Jag vet ju att det inte är hennes fel och att hon inte kan rå för det, att det är hennes sätt att kommunicera.

Ledsen

Barnpsykolog Malin Bergström svarar:

Det här låter säkert bakvänt, men det är faktiskt för barnens skull man reagerar så starkt känslomässigt som förälder. För att vara lyhörd och kunna tolka sin bebis blir man mer känslosam, eftersom det bara är med känselpröten ute som vi kan lära känna våra barn och deras behov.

Den ”fina” delen av det här – den gränslösa kärleken, vår ork och förmåga att låta barnet stå i fokus – brukar kännas härlig. Men baksidan finns också där: att vi blir arga, frustrerade och sura trots att vi vet att de är små och inte kan rå för hur de är.

Att vi reagerar känslomässigt kan och ska vi inte göra något åt. Det är hur vi agerar på våra känslor som vi måste hantera – precis som du gör när du sätter dig och räknar och andas (två av mina favorittekniker!).

Läs också: Arg på sin bebis – får man bli det?

Testa att använda knepet med självprat

Ett annat trick är ”självprat” som kan låta ungefär så här i huvudet: ”Nu blir jag visst irriterad när hon skriker på stan. Mina känslor håller på att ta över trots att jag vet att hon inte kan rå för att hon skriker. Därför anstränger jag mig nu för att coola ner. Jag andas lugnt och metodiskt medan jag går här och kånkar på min lilla skrikprinsessa. Även om det fortfarande bubblar i mig vet jag att jag snart kommer att lugna ner mig, eftersom jag andas lugnt och tänker så här klokt.”

Självpratet aktiverar delar av hjärnan som annars stängs av när man blir riktigt frustrerad. Det dämpar frustration och panik eftersom det hjälper en att ta kommandot över känslostormen. Det lugnar också ner rent fysiskt eftersom man påminner sig själv om att slappna av i axlar och andas lugnt.