Kan man plugga när man har nyfödd bebis?

Detta är en artikel från Vi Föräldrar. 

Hur påverkas min bebis om jag pluggar?

Jag och min sambo väntar vårt första barn i september – och jag har kommit in på min drömutbildning, en vidareutbildning på 1,5 år som jag får betald via mitt jobb. Det är dock så att utbildningen börjar ungefär samtidigt som vårt barn är beräknat att födas. Och jag har pratat med skolan och fått veta att man förväntas vara där i alla fall tre dagar i veckan (från cirka 9 till cirka 16).

Min sambo pluggar upp sina betyg på distans och är hemma hela tiden.

Det fungerar inte att jag tar mammaledigt ett år, dels på grund av ekonomin, dels på grund av att min sambo vill studera på annan ort och flytta från där vi bor – och här och nu har jag möjlighet till betald utbildning.

Hur påverkar det barnet om jag är borta så många timmar tre dagar i veckan den första tiden? Är det bra för anknytningen till pappan eller förstör jag mitt barn?

Jag är så orolig och tänker så mycket på detta samtidigt som vi verkligen måste lösa det …

Jn

Ur barnets perspektiv är det inget som oroar

Barnpsykolog Malin Bergström Foto: Stefan Tell

Barnpsykolog Malin Bergström: Ibland krockar livet verkligen! Och extra känsliga är vi för sådana krockar när vi får vårt första barn.

Din fråga gäller hur dina studier påverkar ert barn. Det ska jag försöka svara på. Men egentligen tror jag att ditt eget mindset inför detta är viktigast. Känns det som att det kan bli okej? Kostar det för mycket i form av oro? Ibland krockar ju förnuft med känsla och särskilt i föräldraskapet kan det vara svårt att köra över det man känner, för föräldraskapet utgår ju till så stor del från känslorna.

Ur barnets perspektiv finns det inget i er situation som oroar mig. Den enda skillnaden mot de flesta andra familjer är ju könet på den förälder som är mest hemma med barnet. Er situation är snarast mer gynnsam än de flesta andras eftersom du är hemma fyra dagar i veckan och pappan är hemma jämt. Det låter också som att ni kan spara föräldradagar eftersom ni båda kommer plugga under barnet första år, vilket kan gagna barnet på sikt.

När vi tänker på vad som är bra för barn utgår vi från den verklighet vi ser omkring oss. I Sverige har vi nu en fantastisk norm av föräldraledighet ett drygt år. Men för ett par generationer sedan, när daghemmen växte fram, började föräldralediga mammor oroa sig när barnen var 6 månader för att barnen skulle få tråkigt och bli understimulerade om de inte började på dagis. I Storbritannien finns dagis för 3 månaders bebisar och i Asien kan de flesta inte stava till föräldraledighet. Så vår syn på vad som är bra för barn är väldigt kulturbunden.

Jag tänker att barn som föds till kärlek och som har föräldrar som tar hand om dem har en utmärkt start i livet, oavsett vilket kön det är på den förälder som är hemma mest i början.

För barnets del tänker jag alltså att ni kan skapa en tillvaro som blir hur bra som helst.

För din del tänker jag att det förstås är synd om din första erfarenhet som förälder blir lite splittrad. Men det delar du med merparten av alla pappor och icke-födande mammor och de verkar ju fixa det, även om de är borta fem dagar i veckan. Och kom ihåg, Jn, att du alltid kan pröva. Gillar du det inte, eller om ni får ett barn som inte verkar finna sig till rätta, så ändrar ni er bara.

En uppenbar skillnad mellan mammor och pappor är förstås amningen. Vill du amma er bebis föreslår jag att du redan nu tar ett samtal med en amningsmottagning för att höra hur du kan planera för att amma på deltid. Hör också med försäkringskassan och ditt fackförbund (om du är medlem i något) vad som gäller om du vill amma ditt barn när du studerar.

Avslutningsvis: Slut dina öron om folk har åsikter som dissar istället för hissar dig, och läs gärna Marie Björks bok Vi ska ha barn: Handbok i jämställt föräldraskap så blir du kanske lite peppad.

Läs också: Kan jag åka på konferens när bebisen är 9 månader? Barnpsykologen svarar

Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.