Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Vi är osams om hur vårt barn ska sova

Pappan tycker att bebisen ska sova i eget rum. Mamman vill ha barnet bredvid. Hur ska de kunna diskutera utan att bli osams? 

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Hur kan vi diskutera utan att gräla?

Jag och min man väntar vårt första barn om en vecka. Idag grälade vi för att jag vill att spädbarnet ska sova i egen säng i vårt sovrum, medan min man vill ställa spjälsängen i ett separat rum och stänga dörren.

Min rationella invändning är risken för plötslig spädbarnsdöd, men egentligen har jag djupare känslomässiga invändningar mot att släppa den nyfödda ur synhåll.

Jag undrar hur jag ska göra så att vi ska kunna diskutera sådana här frågor utan att bli upprörda och gräla.

E

Jag rekommenderar att barnet sover i samma rum som ni

Barnpsykolog Malin Bergström
Barnpsykolog Malin Bergström Foto: Stefan Tell

Barnpsykolog Malin Bergström: Som du redan har märkt är det svårt att diskutera barnuppfostran och föräldraskap utan att blanda in känslolivet. Få saker är lika känsliga, eller känslomässiga, som det. Och det beror på att det är känslorna som vägleder oss i hur vi ska göra med våra barn. Barnens välbefinnande och trygghet hänger på att vi kan leva oss in i dem och vara lyhörda för deras reaktioner.

Ett teoretiskt föräldraskap är inte speciellt krångligt; då gör man ”bara” på det ena eller andra sättet. Men tack och lov är sådana förhållningssätt omöjliga i praktiken, eftersom barn påverkar oss så starkt.

När det gäller dig och din man tänker jag att ni nog är i otakt just nu. Din känslomässiga inlevelse och beskyddarinstinkt är redan aktiverad, medan din man resonerar mer ”praktiskt” eller ”teoretiskt”.

Vi vuxna är olika snabba i att bli lyhörda för ett barns signaler. I ert fall kan det förstås bero på att du bokstavligen har barnet under huden. För att din man ska komma ikapp dig känslomässigt behöver han få vara nära sitt lilla barn och ta hand om det. Då väcks också hans känslomässiga inlevelse till liv.

I sak rekommenderar jag att barnet sover i samma rum som ni åtminstone det första halvåret. Det är i linje med Socialstyrelsens rekommendationer kring plötslig spädbarnsdöd. Samtidigt är det gynnsamt för barnets trygga anknytning att någon förälder är tillgänglig också på natten.

Läs mer om barn och sömn HÄR!

Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.

Vill du ställa en fråga till vår barnpsykolog?

Mejla till fragamalin@vf.bonnier.se. När du ställer din fråga är du medveten om att publicering kan ske i tidningarna Vi Föräldrar och mama, samt på mama.nu och expressen.se. Du är också medveten om att din fråga kan komma att bearbetas (till exempel kortas). Glöm inte att ange den signatur du vill ha under din fråga om den publiceras.