Oplanerat gravid med fjärde barnet – vad ska vi göra?
Han vill abort, hon vet inte om hon orkar och undrar: "Vad ska vi göra?" Psykolog Malin Bergström svarar.
Detta är en artikel från Vi Föräldrar.
Osäker på om jag klarar abort – hur ska vi lösa detta?
Jag har blivit oplanerat gravid med mitt fjärde barn.
Min man sa direkt att vi måste göra abort – och jag är osäker på om jag klarar det. Blir rädd för tanken.
Samtidigt har vi sagt att tre barn är max. Vi har till och med pratat om sterilisering …
Vad ska vi göra? Hur ska vi lösa detta?
L.A.
Helst ska alla ord bli sagda
Barnpsykolog Malin Bergström: För att landa i ett beslut tror jag att det viktigaste just nu är att ni pratar med varandra. Och för att det ska bli bra, både mellan er och inom dig, är det viktigt att ni vänder och vrider på ert dilemma.
Helst ska alla ord bli sagda och alla tankar och känslor ventilerade innan ni fattar ett beslut – inte bara för att ni ska bli överens och vara trygga med det beslut ni tar, utan också för framtiden.
Du känner annorlunda nu än du gjorde tidigare, antagligen för att du bär ett frö till liv inom dig. Din man, som är fysiskt opåverkad, är däremot kvar i det ni har sagt tidigare. För honom kan det vara svårt att förstå att dina känslor har förändrats. Därför behöver du hitta ord för att beskriva det för honom.
(Ursäkta en utvikning, men om jag får våga mig på en politiskt inkorrekt gissning så tror jag att det eviga fokuset på mammor, så fort det handlar om småbarn, beror på ungefär det här; att man som mamma har svårare att värja sig känslomässigt.)
Idag skräms du av tanken på en abort, men frågan är om du/ni ska agera på dina känslor eller sätta er över dem. På det finns det inget enkelt svar.
Du har åtminstone två relationer att ta hänsyn till: dels den mellan dina känslor och dina tankar, dels den mellan dig och din man. Kanske blir det klarare för er om du och din man kan ta er förbi era första spontana reaktioner och ha mer nyanserade samtal.
Jag föreslår att ni gör upp om att var och en får prata till punkt utan att bli avbruten. Skilj på vad ni tänker och vad ni känner när ni pratar:
• Berätta för varandra vad ni tänker, det vill säga vilka konsekvenser, negativa och positiva, som ni ser med att avbryta graviditeten respektive med att få ett barn till. Berätta också hur ni tänker kring hur det kommer att påverka era tre barn, er själva, relationen mellan er och det föräldraskap ni redan har tillsammans. Försök att få med både det som är positivt och det som är negativt med de två perspektiven.
• Ge sedan varandra tid att också beskriva hur ni känner. Vad är ni rädda för? Vad känns obehagligt, jobbigt, härligt och lockande? Försök att lyssna till varandra öppet och empatiskt utan att blanda in det ni själva känner.
När ni haft dessa samtal kommer ni att ha påverkats av varandra. Kanske blir det tydligt att ni står långt ifrån varandra. Eller så har ni tvärtom pratat ihop er. Utifrån det får ni sedan fortsätta att prata tills ni tillsammans kan fatta ert beslut.
Om ni vill ni ta hjälp av utomstående för att få till bra samtal brukar sjukhusens abortkliniker ha kuratorer kopplade till sig. Ett annat alternativ är familjerådgivningen. Vad ni än beslutar så hoppas jag att det blir bra för er och er familj.
Läs också: Trebarnsmamman Lisen upptäckte att hon var i vecka 21 – med tvillingar
Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.
Vill du ställa en fråga till vår barnpsykolog?
Mejla till fragamalin@vf.bonnier.se. När du ställer din fråga är du medveten om att publicering kan ske i tidningarna Vi Föräldrar och mama, samt på mama.nu och expressen.se. Du är också medveten om att din fråga kan komma att bearbetas (till exempel kortas). Glöm inte att ange den signatur du vill ha under din fråga om den publiceras.
