Fråga:

Min son på 4 år klagar över att han har ont i fötterna – oftast när han tycker att något blir jobbigt och han inte riktigt vill vara med.

Vi har varit hos läkare och de sa att han gick lite inåt med fötterna – men det var inget allvarligt, och det kommer troligen att rätta till sig med tiden.

Men vad kan man göra åt hans klagande och gnällande över ont i fötterna? Han kan klaga till och med när han sitter på en stol och ska äta mat. Om man struntar i hans klagan börjar han gråta och stretar emot ännu mer.

Och problemet har blivit större. Sedan elva månader har jag en ny pojkvän som verkligen känns rätt. Vi har bott ihop i några månader och ska ha barn tillsammans. Men min pojkvän kan inte stå ut med min sons gnällande. Han säger att det ibland är så tydligt att det är fejk – ena stunden gör det ont i fötterna, och nästa stund, om det händer något roligt, kan min son springa runt som en tok. Jag vet inte vad jag ska göra!

Orolig

Barnpsykolog Malin Bergström svarar:

Jag blir rörd av ditt brev. Barn är så fenomenala på att uttrycka svåra saker. Har de inte ord eller förståelse för vad de känner så uppfinner de omedvetet sätt att uttrycka sig. Och när man längtar efter omsorg och uppmärksamhet eller vill slippa något jobbigt kan man få ont i fötterna.

Min tolkning är att din sons onda fötter handlar om att du är gravid och att det finns en ny man hemma som han måste få till det med. De onda fötterna är inte fejk. Forskning har visat att barn som har ont av psykologiska orsaker (som din pojke) verkligen lider av sin smärta. Det spelar alltså ingen roll om det onda kommer från kroppen eller själen, smärtan känns likadan.

Det positiva med sådan smärta som din son har är att ni kan bota den med ömhet och uppmärksamhet. Ta honom i knät och ge mjuk massage på fötterna. Om ni kan klura ut vad som kan ha varit jobbigt för honom när fötterna började värka kan ni berätta det för honom. Säg till exempel att ”oj, nu märkte jag att jag inte alls lyssnade på dig när du berättade något. Jag är så trött nu när jag har bebisen i magen att jag glider iväg i tankarna ibland. Det gör man lätt när man har en bebis i magen, men det betyder inte att jag inte älskar dig och gärna vill höra vad du säger. Kan du berätta igen?”.

Jag blir orolig när du skriver att din pojkvän inte kan stå ut med din sons gnällande. Men han kanske bara är ovan vid barn och behöver lära sig? För barn gnäller ju inte för att vara jobbiga utan för att de försöker visa vad de behöver. Det måste man som vuxen klura ut tillsammans med dem.

Om din pojkvän kan ge massage och ömhet till din son när hans fötter värker, och tillsammans med din pojke försöka komma på vad som känns jobbigt, kommer gnällandet att försvinna.

Ni går igenom en massa förändringar samtidigt i er familj nu – förändringar som din son reagerar på. Med kärlek, ömhet och lite massage kan ni landa tillsammans i allt det nya!

Vill du också ställa en fråga till vår barnpsykolog Malin Bergström? Klicka här!


Digital prenumeration
Digital prenumeration för endast 79kr/mån

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren