Hur mycket bör vår 2-åring få ha nappen och snuttefilten?
Hur kan vi minska vår 2-årings användande av napp och snuttefilt? Barnpsykolog Malin Bergström svarar.
Detta är en artikel från Vi Föräldrar.
Bör vårt barn få ha napp och snuttefilt så mycket hon vill?
Vår dotter är drygt 2 år. Vi har försökt ha regeln att hon bara får ha nappen och snuttefilten när hon ska sova, men den senaste tiden har hon velat ha dem nästan hela tiden. Hon var hemma och var sjuk i över en vecka, och då hade hon dem jämt. Sedan dess vet vi inte hur vi ska minska användandet igen.
Jag tänker dels att snuttefilten är i vägen när hon ska leka och äta, eftersom en hand alltid är upptagen när hon håller i den, dels att det kanske skulle stärka henne om hon upptäckte att hon klarar sig bra utan.
Hon är väldigt känslig och trivs inte helt på förskolan, och hon leker helst själv. Hon är också väldigt viljestark.
Bör vi låta henne ha sina trygghetssaker så mycket hon vill? Eller bör vi hjälpa henne att gradvis klara sig utan dem, och i så fall hur? Eller bör vi sätta en tydlig regel att hon bara får dem när hon ska sova?
Åsa
Barnpsykolog Malin Bergström: Börja med ”napp- och snutteställen”
Barns behov av nappar och snuttar brukar bölja lite fram och tillbaka över tid. Det är vanligt att det ökar just efter sjukdomsperioder när barnet har behövt dem extra mycket. Er dotter har helt enkelt skapat nya vanor som hon behöver er hjälp att bryta. Jag har svårt att se att det skulle stärka henne att klara sig utan sin snuttefilt. Hon är så liten att hon ännu inte riktigt är mogen att njuta av den typ av tillfredsställelse som kommer av att ha ”klarat något” (utom möjligen att kunna säga NEJ! och att springa ifrån en).
Däremot är det ju rejält opraktiskt att ha hand och mun upptagna när man ska leka och prata. Därför tänker jag att hon, på hemmaplan, har glädje av att ni gradvis begränsar napp- och snuttetillgången.
Tänk ut i vilka situationer ni tycker att det är okej med napp och snutte. Prata sedan med henne om att ni ska börja med ”napp- och snutteställen” och låt nappen och snutten bara vara med på de ställena. Kanske är det till exempel okej att hon har nappen och snutten i vagnen, sängen och soffan?
Liten som hon är kommer hon att behöva era påminnelser och er hjälp i början, när restriktionerna ska införas. Om det krånglar till sig så att leksaker börjar släpas till snutteplatserna och hon plötsligt tillbringar all sin tid i vagnen i hallen får ni justera reglerna. Då kan snuttesakerna istället kopplas till avkoppling och vila.
Som med alla förändringar vi föräldrar lotsar våra barn igenom råder jag er att vara lyhörda för hennes behov, bara ta små steg i taget men att vara bestämda, tydliga och tålmodiga som ledsagare.
När det gäller napp och snutte på förskolan har jag svårare att råda. Det låter som att man behöver sina trygghetssaker om man bara är 2 år och ännu inte har kommit igång med lek med andra. Kanske behöver samtalet med personalen där handla om hur de kan hjälpa henne att våga lämna sakerna och öppna upp för samvaro med de andra? Att ha fokus på vilket vuxenstöd hon behöver och kan få blir ofta mer barnvänligt än att prata om vilka regler en liten skrutta ska lyda under.
Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.
Vill du ställa en fråga vill vår barnpsykolog?
Mejla till fragamalin@vf.bonnier.se. När du ställer din fråga är du medveten om att publicering kan ske i tidningarna Vi Föräldrar och mama, samt på mama.nu och expressen.se. Du är också medveten om att din fråga kan komma att bearbetas (till exempel kortas). Glöm inte att ange den signatur du vill ha under din fråga om den publiceras.
