Hur lyckas vi med potträningen?

Detta är en artikel från Vi Föräldrar. 

Fråga:

Vi håller på att potträna vår son på 3 år (han blir 4 om några månader). Vi började lite lätt för knappt ett år sedan och höjde nyligen nivån lite, men det har inte alls fungerat. Vi har prövat att ta bort blöjan och låta honom gå i enbart kalsonger, men det händer olyckor så konstant att vi nu har gått tillbaka till blöjan igen.

Vi försöker följa med honom till pottan med jämna mellanrum, men det är sällan något hamnar där. Vi försöker läsa lite för honom när han sitter på pottan, men nej, inget hjälper. Vi har även prövat belöningssystem där han har fått samla stjärnor och sedan byta dem mot någon mindre leksak, men detta visade han inte heller något större intresse för.

När vi märker att han börjar bli bajsnödig föreslår vi att vi ska gå till pottan och sätta oss ett tag, men det går inte. Han blir bara arg, och vi vågar inte tvinga honom eftersom man har hört mycket om att det kan leda till problem med förstoppning med mera.

När han har bajsat i blöjan eller kalsongerna bryr han sig inte det minsta. När vi frågar om han har bajsat och/eller om vi ska byta blöjan eller kalsongerna får vi alltid nej som svar. Om vi går in lite mer aggressivt och försöker ta med honom till badrummet för att byta blir det ett redigt raseriutbrott.

Det är lättare om det bara är kiss; det går att byta ”lite snabbt på plats”, och det har han inte lika mycket emot. När det handlar om bajs får vi fråga honom med jämna mellanrum om vi kan byta bajsblöjan, och det kan ta ett bra tag innan han går med på det.

Vi vet inte hur vi ska gå vidare. Det känns som om vi står helt stilla eller till och med går bakåt när det gäller potträningen. Vi tycker att han börjar bli så stor att han måste förstå att han inte kan sitta i en blöja full med bajs.

Det känns så uppgivet och hopplöst. Mer eller mindre alla hans lek­kamrater har slutat med blöjan. Vi har även prövat att säga ”Vill du inte vara lika stor och duktig som X och gå på pottan?”. Men nej.

Jag vet inte vad vi gör för fel och hur vi kan gå vidare. Hoppas att du har några råd eller tips! Han är pigg och glad annars.

Orolig 

Barnpsykolog Malin Bergström svarar:

Eftersom det inte alls har fungerat när ni har prövat lite smått under en lång period föreslår jag att ni i stället satsar på att gå in för det helhjärtat och se om det gör skillnad.

Börja med att observera om det finns en rytm i när han kissar och bajsar. Den är bra att känna till, eftersom det blir naturliga tillfällen för honom att sitta på pottan.

Eftersom er son snart är 4 år kan ni förbereda pottränandet tillsammans med honom. Beskriv hur det kommer att gå till, vad han förväntas göra och hur ni kommer att hjälpa honom. Prata gärna om att ni har sett att det inte blivit så bra när ni har försökt påminna eller använt stjärnor, och att ni därför ska pröva ett annat sätt.

Beskriv hur kroppen behöver träna på att gå på pottan för att lära sig och hur tankarna måste vänja sig vid att känna vad kroppen behöver. För att lära sig det kan man behöva träna sig genom att vara extra uppmärksam. Det ska ni hjälpa honom med! Tala om för er lilla grabb att kroppen ofta behöver kissa när man precis har vaknat och att ni därför alltid ska börja med att gå på pottan eller toaletten då. När man har ätit finns det också en reflex i magen som gör att man vill bajsa, och den ska ni lära er son att känna.

På biblioteket kan ni hitta en barnbok om hur kroppen funkar som ni kan läsa. Kanske ser ni till att blöjorna ”tar slut” lagom tills ni sätter igång. Vissa barn föredrar potta medan andra hellre har en ring på toaletten. Låt er son styra vilket ni använder. Det är en stor poäng att han är förberedd och delaktig!

Tänk på att det kan vara lättare att bajsa om man har stöd för fötterna. Sitter han på toaletten kan ni därför ha en pall framför.

Börja sedan när ni har några dagar hemma tillsammans. Låt ­honom vara utan byxor, kanske med en lång tröja om han känner sig för bar. Se till att pottan är bredvid honom hela tiden och påminn regelbundet. Följ också en struktur utifrån det ni har iakttagit av hans naturliga rytm och utifrån att kissa när han vaknat, innan ni går ut och innan han lägger sig. Efter måltider ska han också sitta på pottan för att fånga ”bajsreflexen”. Anta en ton av att det här är något ni tränar på tillsammans. När det händer olyckor är det precis som alltid när man tränar på något nytt: Det är bara att ta nya tag! Är ni kladdkänsliga eller har ömtåliga möbler eller ­mattor kan något slags kisskydd vara på sin plats.

Anpassa utevistelserna efter årstiden. Är det kallt är det bra att ladda upp med hemmaaktiviteter för de här dagarna. Är det varmt underlättar det förstås om ni kan vara ute, men släpp ändå inte uppmärksamheten utan var konsekventa under flera dagar.

För vissa barn funkar sådan här ”intensivträning” bra. Andra är inte kroppsligt eller tankemässigt mogna. Hur det är för er son vet ni först när ni har prövat några dagar i sträck. Ser ni ingen förbättring avbryter ni, väntar några månader och försöker sedan igen.

Förmedla till er son att det är så när man tränar på något – man försöker ett tag och sedan vilar man innan man tar nya tag. Att gå på pottan handlar inte om att lyckas eller misslyckas, det är något som alla behöver träna på.

Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.