Vår 5-åring gnäller och klagar på att allt är tråkigt – hur ska man hantera det? Barnpsykolog Malin Bergström svarar.

Fråga:

Jag skriver i desperation. Jag har just suttit och lekt med min 5-åriga dotter i en timme. Vi hade det väldigt trevligt, lekte med hennes nya playmobilhästar och pysslade med en pysselbok. Så kom hennes pappa med lillebror och bad om hjälp, och jag kunde inte leka längre – och i samma ögonblick började gnället. Ingenting var roligt, alla var dumma. När jag försökte förklara att jag behövde göra annat stormade hon upp på vinden och grät. 

Vår dotter har aldrig tagit initiativ till att sysselsätta sig själv, och jag blir så ledsen, arg och framför allt sliten av det. Hela dagarna klagar hon på att allt är tråkigt och hänger efter oss. När hon är med vänner eller när vi föräldrar leker med henne visar hon att hon har fantasi och kan hitta på lekar.

Hon pratar hela tiden också. Det är svårt för vuxna att prata med varandra när hon är med. Hon blir arg när vi säger att vi måste få prata färdigt innan hon får säga det hon vill. Jag vet inte hur jag ska hantera det här. Snälla, hjälp!

Mamma

Barnpsykolog Malin Bergström svarar:

Din viljestarka lilla tjej tar så mycket plats hon bara kan. Hon använder alla me­del för att få uppmärksamhet och sällskap. Gnäller, stormar iväg, gråter och håller låda. Hon satsar sin energi på att styra er istället för att hitta på något roligt.

Så gör viljestarka barn när de brottas om sin plats i familjen.

Nu behöver er dotter hjälp med att träna på att ta lagom med plats. Den förändringen är det bra att göra i små steg, och under tiden får ni gärna vara lite fyrkantiga.

Berätta för henne vilken stund på dagen som ni kan leka med henne. Säg till exempel att ”efter lunchen kommer pappa att gå till parken med bara dig, men på förmiddagen ska vi göra andra saker”. Hon kommer förstås att gnälla och vilja ha sällskap. Då behöver ni stålsätta er och avstå från att ge henne en massa uppmärksamhet.

Min erfarenhet är att när barn stormar upp på vinden så där kommer de ofta igång och sysselsätter sig själva när de väl har lugnat ner sig. Storma inte efter, utan låt henne vara. Säg till exempel ”ja, ibland har man lite tråkigt” när hon gnäller. Föreslå inte vad hon ska göra eller leka, utan lita på att hon kan komma på sådant själv. Var väldigt upptagen med att vika tvätten när hon kommer och klagar, säg mest ”hmm, så kan det kännas”. 

Om hon inte får er uppmärksamhet genom gnäll och klagomål kommer hon så småningom att satsa sin energi på att hitta på sysselsättningar istället.

Det tar ett tag att bryta sådana här mönster. Men det går! Och ni kommer alla att bli gladare när ni får lite jämvikt bland era behov i familjen.

Sedan kan det vara en hjälp på vägen att se till att hon har någon ­kompis att leka med ibland.

Vill du också ställa en fråga till vår barnpsykolog Malin Bergström? Klicka här!