Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Hur blir jag en bättre mamma?

Jag har två söner, en som är drygt 2 år och en som snart fyller 5. Jag älskar dem över allt annat, men det blir så många konflikter och jag känner mig som en dum mamma. Vad ska jag ta mig till? Barnpsykolog Malin Bergström svarar.

Foto: Stefan Tell

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Fråga:

Jag har två söner, en som är drygt 2 år och en som snart fyller 5. Jag älskar dem såklart över allt annat, men det blir så otroligt många konflikter och jag känner mig som en dum mamma. Jag vill så gärna att något ska ändras, men jag vet inte hur.

När det blir konflikter brukar det bli så att storebror får gå in på sitt rum. Det kan också bli skrik och bråk från min sida. Jag blir arg och ledsen och skriker åt honom, och efteråt mår jag dåligt, får ångest och vill gråta.

Jag vill inte bete mig så här. Jag vill ha tålamodet att låta honom få utbrott, och lugnt och sansat kunna förklara varför han inte får göra en viss grej, eller vad det nu är. Men jag känner att det alltför ofta blir skrik och bråk oss emellan. Han hamnar på sitt rum, och jag vet inte ens om det är en bra metod att han ska vara där. Eftersom han inte vill att vi stänger dörren till hans rum gör vi inte det, men han brukar stanna kvar där inne ändå.

Hur ska jag annars hantera situationer som uppstår? När han till exempel upprepade gånger slår sin lillebror och en tillsägelse inte verkar räcka? Ibland känns det som att jag håller på att förlora förståndet, att jag inte vet vad jag ska ta mig till.

Jag skulle vilja ha en konkret plan på hur jag ska vara mot mina barn, för som det är nu blir det så olika. Ibland tar jag mig mer tid till att säga till och försöka förklara, ibland blir det rummet på en gång. Ibland skriker jag, ibland hotar jag med att ”då blir det inget teve-tittande om du fortsätter så här”.

Kan du hjälpa en desperat mamma att bli en bättre mamma?

 Desperat 

Barnpsykolog Malin Bergström svarar:

Kära desperata mamma! Eftersom du längtar efter en konkret och konsekvent plan har du egentligen hamnat hos helt fel person. För min absoluta övertygelse är att barn behöver föräldrar som är just människor utan pedagogiska planer. För mig är fundamentet i föräldraskapet just det att inga andra kan beröra oss lika starkt som våra ungar. Det är med dem vi skrattar, gläds, oroar oss, är förtvivlade och gapar och skriker som mest.

Så gör vi för att det är det de behöver av oss. De behöver hela vårt känsloliv med alla nyanser, ända upp i himlen och ända ner i helvetet. Och det behöver de för att känsloreglering (att uttrycka känslor på ett socialt acceptabelt sätt) är något av det svåraste barn har att lära sig.

Därför tränar de sig (ibland konstant) genom att hitta konflikt­ämnen i sina tryggaste relationer, det vill säga med oss föräldrar och med sina syskon.

Tänk bara på alla bråk barn sätter igång om att trycka först på hiss- eller bussknappen – så totalt meningslöst om det inte handlade om livsnödvändig träning i turtagning och känslohantering!

Med detta sagt har jag ändå all förståelse i världen för att du vill hålla ihop lite mer när din ettriga son ständigt lyckas få fyr på ditt humör.

Jag föreslår därför några tekniker du kan använda. Ha tålamod med dig själv när du prövar dem. De förändrar inte livet på en kafferast, men forskning har visat att de har effekt om man använder dem över tid.

För det första kan du träna dig i att förutse era bråk. Gör mentala noteringar över dina egna svaga stunder: trött efter jobbet, PMS, att det är i slutet på en arbetsvecka, att det är helgmorgon när du egentligen vill sova … Skaffa dig också en överblick över de stunder och situationer när din sons humör brukar dippa – kanske före middagen på vardagarna, helgmorgnar när han har tråkigt, långa bilturer, nervositet inför kalas …

I skärningspunkterna mellan era respektive svaga stunder är konfliktrisken som störst.

Nästa steg är att förebygga konflikterna. Du kanske till exempel behöver ta på dig en extra mental teflonkappa inför ett kalas han ska på. Kanske ordna ett tomt säte mellan grabbarna i bilen. Kanske bjuda på skurna grönsaker när han är hungrig före middagen.

Det här kommer att hjälpa dig att känna dig mer ”in charge” och skaffa lite vuxenkoll på familjelivet.

För att bättre hantera ditt eget humör kan du jobba på att lära känna dina egna mönster och signaler. Jag brukar använda ­stoppljusmetaforen. Du vet: grönt, gult och rött ljus.

När du är lugn och fin lyser stoppljuset grönt. Men det du ska lära dig att känna igen är när ditt humör glider upp på gult. När man inte iakttar sig själv på det sättet känns det ofta som att man hamnar på rött (jättearg) utan förvarning. Men vi passerar alla faktiskt ett gult stadium dessförinnan. Om vi kan börja få tag i oss själva i de stunderna kan vi minska antalet gånger som vi lyser knallrött.

Så när du är på gult är det helt enkelt dags att ta en time-out. Gå ut på balkongen eller lås in dig på toa, djupandas och koncentrera dig på att lugna ner dig. Som du vet är 5-åringar mycket mer ansvarsfulla storebröder när de är själva med sina små syskon. Du behöver också bara några minuter för dig själv, så det borde därför vara genomförbart även när du är ensam med barnen.

Slutligen föreslår jag också dagliga lekstunder – alla psykologers favoritförslag till föräldrar som bråkar mycket med sina barn. Det handlar om att hitta en liten stund varje dag när ni har det fint tillsammans. Kanske vid nattningen eller när ni badar ihop eller myser i soffan en stund på morgonen. De här stunderna är viktiga för att man inte ska drunkna i allt bråk. De påminner er om att ni älskar varandra och faktiskt också har det fint ihop.

Lycka till – och kom ihåg att du redan är bra!

PS. Jag brukar förespråka att man själv som förälder (och inte barnet) tar time-out vid bråk, ungefär som jag föreslog här ovanför. Men i just ert fall verkar det funka bra att din son går in på sitt rum när ni bråkar. Eftersom det verkar hjälpa er alla att lugna ner er – fortsätt gärna med det.

Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström

Vill du ställa en fråga till vår barnpsykolog?

Mejla till fragamalin@vf.bonnier.se. När du ställer din fråga är du medveten om att publicering kan ske i tidningarna Vi Föräldrar och mama, samt på mama.nu och expressen.se. Du är också medveten om att din fråga kan komma att bearbetas (till exempel kortas). Glöm inte att ange den signatur du vill ha under din fråga om den publiceras.