Vi blir så arga att vi tar hårt i barnen

Detta är en artikel från Vi Föräldrar. 

Fråga: Vi blir så arga att vi tar hårt i barnen

Vi har två barn, 3 och 5 år. De lyssnar inte alls på vad vi säger och det är så himla energikrävande. Vi blir helt slut och orkar ingenting. När vi säger till barnen skrattar de bara åt oss och tycker att allt är jättekul. Det går så långt att man blir arg – så arg att man skriker på dem och till och med tar tag hårt i dem och drar dem i öronen. Men de lyssnar ändå inte.

Vi vet inte längre vad vi ska göra, därför skriver jag till dig nu för att få lite råd och tips.

Mvh anonym 

Barnpsykolog Malin Bergström svarar: Hög tid att ni ändrar era strategier

Barnpsykolog Malin Bergström Foto: Stefan Tell

”Det är en allvarlig situation du beskriver. Jag är glad att du skrev till mig eftersom det är hög tid att ni föräldrar ändrar era strategier. Ni känner er så maktlösa att ni tar till våld, vilket har varit olagligt sedan 1979, alltså i 39 år.

Att ni tar hårt i barnen, drar dem i öronen – och alla andra typer av kroppslig bestraffning – måste omedelbart upphöra. Innan jag ger er råd om hur ni kan göra istället vill jag att du lovar mig att ni också tar kontakt med föräldrarådgivare, bvc eller socialtjänsten där ni bor och ber att få föräldrastöd, enskilt eller i grupp. Kometgrupper och andra typer av föräldrastödsgrupper finns på många håll i landet och har visat sig ha goda resultat. Mina förslag nedan utgår från samma principer som dessa grupper, men när det har gått så här långt vill jag att ni ser till att få konkret hjälp och inte bara jobbar på egen hand för en förändring – för så här ska barnen inte ha det!

Det ni behöver förändra handlar inte först och främst om hur ni bemöter barnen när bråk uppstår. Istället ska ni börja i andra ändan: Förebygga bråk, satsa på att bygga tillit genom dagliga fina stunder med barnen och jobba på er egen ”anger management”, det vill säga att själva hålla er lugna och inte brusa upp.

Du beskriver att barnen inte lyssnar och att ni därför inte har tid för något annat än bråk. Här har ni möjlighet att göra skillnad! Er främsta uppgift nu är att se det goda hos barnen och öka det som är positivt i er familj. Barn som bråkar mycket får tillsägelser, skäll och negativ uppmärksamhet i överflöd. Det lär dem att fortsätta söka just sådan uppmärksamhet. Genom att istället uppmärksamma och sätta ord på det positiva barnen gör kan ni vända den spiralen.

Förstärk det som är fint genom att uppmärksamma det medan ni blundar för sådant ni är mindre förtjusta i. Tumregeln är att ni ska ge barnen fem gånger så mycket positiv uppmärksamhet som negativ.

I början kan ni behöva vara fyrkantiga och hålla noga koll på er själva. Kanske börjar morgonen med att ni säger ”Åh, vad skönt att du kom upp så fort, nu slipper vi stressa” eller ”Vad härligt att du är hungrig” eller ”Vad bra att du följde med till badrummet så att vi kan borta tänderna på dig” – samtidigt som ni ignorerar och inte säger något om att barnen bråkade innan de kom ur sängen, att de vägrade äta gröten och bara tog en macka och smet in och lekte innan de följde med till badrummet.

Fortsätt sedan på det här sättet dagarna i ända – var tysta om det mesta som strular och uppmärksamma istället det som fungerar. Kanske är ni särskilt uppmärksamma på när barnen är snälla mot varandra, om de brukar bråka mycket sinsemellan.

Parallellt med den positiva uppmärksamheten ordnar ni också ”mysiga stunder” (eller vad ni vill kalla det) varje dag. Under den stunden, som kan vara 10–15 minuter lång, leker eller myser ni föräldrar med var sitt barn. Barns tillvaro går ut på att följa vad vuxna bestämmer. Men under de här stunderna är det istället ni vuxna som följer barnen.

Det brukar vara enklast att välja stunder då man ändå brukar ha det bra. Kanske går en av er till parken med ett barn medan den andra leker, pysslar, ritar, spelar eller badar med den andra. Lek tillsammans, häng på det barnet vill göra, var nyfiken och ha roligt ihop. Undvik att uppfostra och leda barnet. Tillrättavisningar hör inte hemma i de här stunderna. Om man inte känner sig bra på att leka eller inte tycker att det är så kul så spelar det ingen roll. Du som förälder behöver inte stå för fantasin och initiativen, det gör barnet. Är det svårt kan du kommentera det barnet gör, kanske: ”Oj, nu klättrade du upp i rutschkanan, vilken stor hink du hämtade!”. Det är din varma, intresserade uppmärksamhet som gör gott för barnets självkänsla.

Som du säkert förstod när jag skrev om att fokusera på det positiva, så är det viktigt att välja sina strider om man vill ha mindre bråk med barnen. För er kan det vara effektivt att fokusera på två typer av situationer: sådana som är viktiga för någons säkerhet, som trafiksituationer och syskonslagsmål, och sådana rutiner som är till för barnens skull, som att borsta tänderna eller komma i säng. Däremot kan ni släppa på regler som mer handlar om trivsel och allmänt uppförande, till exempel sådant som att sitta stilla vid matbordet, att inte kladda eller att sätta på sig pyjamas.

Att släppa konflikterna kring sådant betyder inte att ni struntar i det helt. Se istället om det går att förebygga de bråken, till exempel genom att en av er föräldrar sitter mellan barnen vid matbordet, eller att ni gör måltidsstunderna kortare för barnen så att de inte hinner tröttna och sätter igång och kladdar. Kanske hjälper ni varsitt barn på morgnarna om det brukar bli stressigt och bråkigt då. Kanske särar ni på barnen på eftermiddagen så att en leker i sitt rum och en är med i köket när ni fixar middagen. Om det är morgnarna som brukar vara bråkiga kanske en av er ska gå upp tidigare på helgerna för att komma ut med barnen i skogen eller parken. Att låta barnen ha en kompis hemma kan också göra att syskonen bråkar mindre med varandra.

Om ni föräldrar pratar igenom vilka situationer som brukar bli bråkiga kan ni komma på olika sätt att förebygga bråken. Tillsammans kan ni leta efter mönster, hitta sätt att förebygga och avleda och fundera på hur mat, sömn och olika situationer och aktiviteter påverkar barnens humör.

Fundera också tillsammans på hur ni kan skapa goda rutiner i familjen. Kanske kan ni göra saker på samma sätt på morgnar och kvällar. När barn vet vad som gäller blir det lättare för dem att finna sig tillrätta. Förbered barnen innan middagen, sänggåendet och när ni ska iväg på morgnarna, och se till att förberedandet verkligen når dem: sätt er bredvid dem i soffan, fånga deras händer och tala om att ni snart ska stänga av teven och gå och borsta tänderna (eller vad det nu är). På så sätt har barnen en chans att ställa om sig inför det ni ska göra.

När det väl blir bråk och utbrott bör ni satsa på att lugna ner situationen. Prata inte förnuft med barnen och hota dem inte. Det trissar bara upp stämningen ytterligare. Håll istället fast vid det ni ska göra och hjälp barnen med det. Vissa dagar lyckas det sådär och barnen kanske vägrar ta av pyjamasen eller vill ha två olika stövlar. Har man ändå kommit iväg i tid och undvikit att skrika åt dem kan det vara helt okej.

Ibland behöver ni kanske bära in barnen i varsitt rum när de har rykt ihop, och kanske behöver ni vänta på att ilskan ska lägga sig innan ni kan närma er barnet. Efteråt kan ni prata om vad som hände, men undvik att skälla eller att förebrå barnen för bråken – och fråga dem inte varför det blev bråk, det vet så här små barn aldrig. Men om du själv kan berätta vad du tror hände och vad barnen kanske kände så kan det hjälpa dem till större förståelse. När ni kan få ta barnen i famnen och trösta dem efter ett bråk gör det gott med er alla.

Avslutningsvis, det allra viktigaste: Hör av er till någon för att få stöd i ert föräldraskap, gör aldrig mer barnen illa och använd er av time out för er egen del när känslorna rinner på er – det vill säga; när någon av er föräldrar blir arga ska ni säga åt varandra att det är dags för time out och ta en promenad runt kvarteret eller stänga in er i badrummet tills ni har lugnat er. Att ni lär er hantera er egen ilska är grundläggande för harmonin i er familj.”

Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.