Är hon en krävande bebis?

High need baby, fussy baby, överlevnadsbarn … Finns det belägg för de termerna? undrar en läsare. Vi Föräldrars barnpsykolog Malin Bergström svarar.

High need baby, fussy baby –  finns det?

Jag är förstagångsmamma till en dotter på 5 månader. När jag pratar med andra föräldrar tycks deras barn i samma ålder vara så lättskötta. Min dotter är ganska krävande – inte så skrikig eller missnöjd under längre perioder förutsatt att hon får det hon vill, men hon vill helst bli buren, få uppmärksamhet och bli underhållen hela tiden.

Efter lite googlande stötte jag på termer som ”high need baby”, ”fussy baby” och ”överlevnadsbarn”. Jag tycker att detta stämmer ganska bra på min dotter. Är det etablerade termer som det finns belägg för, eller är det bara ett internetpåhitt?

Moa

”High need babies” ingen etablerad term bland svenska barnpsykologer

Barnpsykolog Malin Bergström svarar en mamma som är nedstämd.

Foto: Stefan Tell

Malin Bergström är barnpsykolog och docent, verksam vid Karolinska institutet och Stockholms universitet. Hon svarar regelbundet på frågor på Viföräldrar.se.

Barnpsykolog Malin Bergström: Hej Moa! I dag pratar vi mycket om hur viktig lyhördheten för barns små personligheter är. Det är något helt annat än att, som förr, låta föräldraskapet styras av manualer och metoder för hur barn är eller borde vara. Äntligen har vi lärt oss att barn faktiskt är egna personligheter från början och inte ”produkter” av hur vi föräldrar bemöter dem.

Jag tror att jag kan tala för barnpsykologer generellt om jag säger att vi pratar mycket om barns temperament och personligheter. Ofta träffar vi föräldrar med känsliga eller krävande barn, och kallar kanske barnen så då. Däremot är inte ”high need babies” eller ”fussy babies” några etablerade termer bland svenska barnpsykologer. Att jag (och många av mina kolleger) inte är så pigga på den typen av etiketter handlar nog om att vi inte vill peka ut ett barn genom att kalla det så. Små barn förändras och utvecklas så radikalt att vi generellt passar oss för att tala om hur någon är. Jag skulle nog också själv som förälder ha reagerat negativt om mitt barn hade omtalats som ”fussy” eller stökigt av en psykolog.

Själv brukar jag prata om de här barnen som sådana som inte passar för att vara små, eftersom min erfarenhet är att deras personligheter blommar när de äntligen blir gamla nog att få börja bestämma och råda över sina egna liv.

Ordet ”överlevnadsbarn” känner jag mig skeptisk till eftersom det i min värld refererar till hur barn som inte får ett gott omhändertagande kan reagera. Barns som negligeras kan antingen ”slockna” eller bli överlevnadsbarn som suger i sig all näring som finns i en påver omgivning. De blir hyperuppmärksamma, på alerten, ­sociala och kan skicka vackra leenden till alla som går förbi. De beskrivningar som finns av överlevnadsbarn på nätet handlar om barn med ett intensivt temperament, inte om barn som lever under sådana bristfälliga omständigheter. Därför tycker jag att den termen leder tankarna helt fel och att de svenska översättningarna känsliga, extra känsliga eller kanske krävande barn är bättre.

Vad gäller din egen dotter verkar det som att du redan har hittat ett lyhört föräldraskap med utgångspunkt i hennes personlighet, trots att hon inte varit av den nöjdaste sorten. Det låter fint!

Läs mer
om krävande barn här och här.

Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.

Här kan du ställa en fråga till barnpsykolog Malin Bergström.

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Genom att klicka på "prenumerera" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.