Storasyskon som slår småsyskon

Storasyster slår, sparkar och biter sin lillebror, med full kraft – ibland så mycket att bebisen skadas. Vad ska vi göra? undrar föräldern. Barnpsykolog Malin Bergström svarar.

Storasyster biter och river lillebror så att det blöder

Vi har en dotter som är 3,5 år och en son som är 9 månader. Vår dotter har sedan hon föddes varit ett mycket intensivt och krävande barn. Hon kan vara helt fantastisk och är mycket tidig i utvecklingen på de flesta plan. Framförallt ligger hon långt fram i den sociala och verbala utvecklingen, i alla fall när hon är på förskolan.

Hemma tar hon ut mycket på oss. Hon sätter sig ofta på tvären och det är väl egentligen så det ska vara. Men det som bekymrar oss är att hon kan vara både elak och hårdhänt mot sin lillebror. Hon kan slå och sparka honom när vi minst anar det, ibland för att hon är arg på oss men det sker minst lika ofta helt oprovocerat. Hon slår ofta med full kraft och ibland med tillhyggen. Hon biter honom och river honom så att det blöder. Hon knuffar honom så att han ramlar och slår i huvudet, och idag sparkade hon honom i huvudet med full kraft.

Det händer minst några gånger varje dag att hon ger sig på honom. Vid något tillfälle har vi fått söka sjukvård och vi har ringt 1177 flera gånger.

Vi försöker såklart passa hela tiden så att hon inte ska skada honom, men det är svårt. Dessutom blir hon ibland ledsen och arg om hon märker att vi försöker hålla henne borta från honom. Ofta är hon också snäll mot honom och ger både pussar och kramar.

Vi har försökt olika taktiker. Allt från att markera tydligt och lyfta bort henne när hon gör honom illa till att ignorera henne och istället bara trösta honom. Vi försöker förstärka hennes snälla beteenden. Vi försöker självklart att behandla dem rättvist och att ge dem båda lika mycket tid och uppmärksamhet. Men inget hjälper.

Vad ska vi göra? Hur ska vi ta oss ur detta? Vi kan ju inte dela på dem helt, de måste ju få leka och busa och odla en positiv relation.

Desperata mamman

Ta ansvar för att skydda er lilla bebis

Barnpsykolog Malin Bergström svarar en mamma som är nedstämd.

Foto: Stefan Tell

Barnpsykolog Malin Bergström

Barnpsykolog Malin Bergström: Er dotter är tidig och försigkommen i många avseenden men saknar spärrar när det gäller lillebror. Hon vet vad som gäller och uppför sig exemplariskt på förskolan. Antagligen fungerar hon på toppen av sin förmåga där.

Hemma, där hon är trygg, lever hon ut sina mindre charmiga och mogna sidor. Det är, som du skriver, precis som det ska vara. Och jag tror att en förutsättning för att barn så småningom ska bli mogna vuxna är att de får lära känna alla sina känslor. Också de mindre trevliga, som svartsjuka, maktlystnad, småaktighet och aggressivitet. Barn måste helt enkelt få vara dumma ibland för att lära känna, och så småningom kunna hantera, de sidorna inom sig.

Men jag skulle vilja dra en drastisk parallell. Om vi tänker oss att det var du som flera gånger om dagen blev slagen med knytnävar eller tillhyggen, knuffad, sparkad i huvudet och biten av din medförälder, så skulle vi bry oss ganska lite om ifall hen också var snäll ibland och pussade och kramade dig. Det skulle vara en icke-fråga om hen blev ledsen och arg om hen inte fick vara med dig.

Och ja, jag begriper givetvis att det är en helt annan sak när en vuxen slår än när en liten 3,5 åring gör det, därför att en vuxen har ansvar för sina handlingar. En liten 3,5 åring kan man däremot inte lasta för vad hon gör. Det ansvaret bär istället ni som föräldrar.

Därför ber jag er att ni omedelbart tar ansvar för att skydda er lilla bebis. Ni måste lära er dotter, med extrem tydlighet, att hon aldrig får göra sin bror illa. Nu.

Gör likadant som när ni vägleder henne i trafiken. För visst har ni lärt henne att inte springa ut vid rödljus? I trafiken tänker vi ganska lite på vad våra barn känner inför att bli hindrade. Gör likadant här. Och var lika noga med att kunna ha kontroll över syskonen hemma som ni är när ni rör er i trafiken med dem. Går det inte att garantera deras säkerhet ska ni inte vara ensamma med dem. Varken vid ett övergångsställe eller hemma i köket.

Utan att backa från mina stenhårda ord ovan vill jag också säga att jag har träffat oändligt många underbara föräldrar som inte riktigt fått till vägledningen av sina små storasyskon. Och jag tror att vi barnpsykologer faktiskt bär en del av skulden. Vi har hämmat er syskonföräldrar genom våra teorier om hur inkluderande man måste vara med storasyskonet, att man ska förebygga svartsjuka och låta syskonen odla en positiv relation. I vårt psykologiserande har vi nämligen bortsett från det mest självklara: att små barn behöver tydlig och konkret vägledning för att veta hur de ska bete sig som storasyskon. Och att goda relationer bäst odlas av att man är snäll mot varandra.

Nu skickar jag er alla mina varma tankar,

hälsningar Malin

Läs också: Min 3-åring slår mig – barnpsykologen svarar

Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.

Här kan du ställa en fråga till barnpsykolog Malin Bergström.

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Genom att klicka på "prenumerera" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra – JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån – eller 39 kr/mån för tidningsprenumeranter)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren