Tillväxtkurvan – så funkar den

Att ligga nära tillväxkurvans mittenkurva är inte bättre än något annat. Det intressanta är om barnet följer ”sin” kurva.

Den tillväxtkurva som oftast används i Sverige är baserad på mätvärden från cirka 3 000 friska barn i Göteborg som föddes i normal tid omkring år 1974, när det inte var lika vanligt som nu att bebisar enbart ­ammades.

I mitten av kurvan finns en tjock mittenkurva. Hälften av barnen är större än ­mittenkurvan, hälften är mindre.

På varje sida om mittenkurvan finns två tunnare kurvor som kallas + 1 SD och + 2 SD om de är över mitten, eller – 1 SD och – 2 SD om de är under mitten. 95 procent av alla barn ligger inom +2 SD och -2 SD. 67 procent ligger inom +1 SD och -1 SD.

Viktigast att barnet följer ”sin” kurva

Utrymmet mellan kurvorna kallas ­kanaler. Att barnet ligger nära mittenkurvan är inte bättre än något annat. Läkarna och sjuk­sköterskan på bvc är mer intresserade av om barnet följer ”sin” kurva.

Cecilia Chrapkowska, barnläkare.

Cecilia Chrapkowska, barnläkare.

– Men om någon ligger under 2 SD-­kurvorna vill vi undersöka varför. Och om barnet är mycket tungt eller lätt för sin längd vill vi också göra det, säger barnläkaren ­Cecilia Chrapkowska.

Läs också: Tillväxtkurvan på bvc – därför är den så viktig

Fler tillväxtkurvor

Utöver Göteborgskurvan används ibland två andra kurvor.

Den ena är baserad på mätvärden från 3 500 barn födda i Sverige den 15:e i varje månad år 1981. Barn med låg födelsevikt har inte inkluderats, inte heller barn som var födda i annat land och barn med kronisk sjukdom.

Den andra, Världshälsoorganisationens WHO-kurva, baserar sig på barn födda i sex länder (Brasilien, Ghana, Indien, Norge, Oman och USA) mellan 1997 och 2003. Alla har ammats, är friska, fullgångna, har en gynnsam social situation och mammor som inte röker.

Man skulle kunna uttrycka det som att WHO-kurvan visar hur man tycker att barn ska växa, medan Göteborgskurvan visar hur barn i Göteborg faktiskt växte på 1970-talet.

I praktiken anses det inte spela någon roll vilken kurva som används.

Amningspuckeln – liten risk att den feltolkas

Helammade barn kan visserligen växa annorlunda än barn som får ersättning. De kan öka snabbare i vikt i början av livet, men sedan plana ut igen någon gång mellan 4 och 7 månaders ålder, och denna så kallade ­”amningspuckel” (som även kan synas hos flaskade barn) skulle felaktigt kunna tolkas som en avvikelse när Göteborgs­kurvan ­används. Många menar dock att risken är liten.

Cecilia Chrapkowska håller med:

– Amningspuckeln är något som alla inom barnhälsovården ska känna till och kunna ­förklara, säger hon.

Läs mer om tillväxtkurvan här:

• Tillväxtkurvan – därför är den så viktig

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Nyheter & fördjupningar om barn, föräldraskap & graviditet

Mer information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren