Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Smakportioner – 11 saker som är bra att känna till

Dags för smakprov eller smakportioner? Vi Föräldrars barndietist Sara Ask bjuder på 11 råd till er med barn som ska börja med "riktig" mat.

Här är allt du behöver veta om smakportioner!
Här är allt du behöver veta om smakportioner! Foto: Getty Images/iStockphoto / Radist

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Sara Ask, Vi Föräldrars barndietist
Sara Ask, Vi Föräldrars barndietist Foto: Andreas von Gegerfelt

1. Du behöver inte ha bråttom

Barn som verkar nyfikna på annan mat än bröstmjölk eller modersmjölksersättning kan få pyttesmå smakprov, till exempel från din egen mat, från det att de är 4 månader. När barnet är runt 6 månader kan det vara lagom att ­successivt börja öka mängden.

Det spelar ingen roll när på dagen smakportionerna serveras, bara bebisen är utvilad och inte alltför hungrig. Att lära sig äta är en konst, och då behöver man vara på topp när man tar sig an utmaningen! Eftersom bröstmjölken eller modersmjölks­ersättningen innehåller så mycket näring behöver du inte känna dig stressad – låt bebisens intresse styra. Det handlar inte om att vänja bebisen bort från bröstet eller ­flaskan, utan om att lägga till fast mat till mjölkmenyn.

2. Du kan ge ditt barn (nästan) all slags mat

Många föräldrar känner sig osäkra i början. Vad sjutton kan man ge? Svaret är: Det ­mesta! Bebisens mage utvecklas successivt och det finns inga magiska gränser för när hen är redo för olika typer av mat. En del börjar med lite mosad potatis eller morot, men man kan lika gärna ge något helt ­annat, till exempel lax, kyckling eller tofu.

Förr trodde man att det gick att undvika allergi genom att vänta extra länge med viss mat, till exempel ägg, fisk och nötter. Men det verkar vara precis tvärtom: Ny forskning visar att spädbarn som tidigt fått ägg och jordnötter (i finmald form förstås) löpte lägre risk för allergi mot ägg ­respektive jordnötter. Och en stor svensk studie visade att barn som fått fisk redan i 6-månadersåldern inte bara löpte lägre risk för allergi, utan även för astma. En annan fördel med att låta bebisar pröva lite av varje är att de tycks vara mottagligare än äldre barn för olika typer av smaker. Gå loss i kylskåpet, alltså! Bortsett från ett fåtal livsmedel som bebisen bör vänta med är det fritt fram med det mesta.

Läs också: Fördelar och nackdelar med välling

3. Konsistens är viktigt

Ja, det förstås – maten måste ha en lämplig konsistens. I början kan det vara bra att blanda ut mat i puréform med bröstmjölk eller modersmjölksersättning, så att barnet känner igen smaken och konsistensen. Konsistensen kan sedan gradvis göras grövre. Först mosas, sedan rivas eller grovhackas. Eller så kan man ge mjukkokta eller ugnsbakade bitar i stavform (tänk ­formen av en stor pommes frites) av mat som bebisen själv kan hålla i handen.

4. Barn är bra på att inte sätta i halsen

Att barnet ska sätta i halsen – det är nog alla föräldrars skräck. Som tur är har bebisen en lättutlöst host- och kväljreflex, som fungerar som ett skydd mot det. Men det är ­förstås alltid viktigt att barnet sitter upprätt vid matbordet och aldrig lämnas utan uppsikt. Och att maten som ges är rimlig, det vill säga inga hela nötter, runda korvslantar, vindruvor, körsbärstomater eller annat som kan fastna i halsen.

Läs också: Vad får bebisar inte äta?

5. Vänta med mjölk som dryck

Mjölk innehåller visserligen mycket näring, men inget järn. Om bebisen får mycket mjölk eller mjölkprodukter finns risken att hen inte orkar äta tillräckligt mycket av annan, mer järnrik mat. Vatten, bröstmjölk eller ersättning passar bättre som måltidsdryck till bebisen. Men låt bebisen gärna smaka vanlig mjölk i glas någon gång, för att vänja sig vid smaken.

6. Introducera gluten långsamt

Gluten är ett protein som finns i vete, korn och råg. För att utveckla glutenintolerans krävs att man har anlag för det, men eftersom man inte vet vilka som är anlagsbärare, rekommenderas långsam introduktion för alla. Forskningen säger ännu inget om exakt vad långsamt innebär, men den som vill kan låta redan de pyttesmå smakproven som ges från 4 månader innehålla gluten. När ­bebisen börjat med större smakportioner kan man till exempel ge en liten bit vitt bröd eller smörgåsrån, en sked pasta eller bulgur några gånger i veckan under den första tiden.

Läs också: Låt bebisen smaka på allt – och förebygg allergi

7. Järn är ­viktigt – och fett!

En bebis behöver relativt mycket järn i förhållande till hur mycket hen orkar äta. Järn finns i till exempel blodpudding, leverpastej, baljväxter, tofu, köttfärssås och vegofärssås, järnberikad välling och barngröt.

Bebisar och barn under 2 år behöver också lite fetare mat eftersom de ska växa så fort. Färdig barnmat innehåller redan extra fett, men lagar du egen mat brukar det vara lagom med en tesked fett per portion. Gärna rapsolja, som ger de speciella fettsyrorna omega-3 och omega-6, som barnet behöver få i sig via maten.

8. Kom ihåg att ge ­D-droppar

Hur bra mat bebisen än får innehåller den sällan tillräckligt med D-vitamin. Därför är det viktigt att komma ihåg D-dropparna (finns hos bvc eller på apotek). D-vitamin behövs för skelettet och verkar även spela roll för ­immunförsvaret.

Läs också: Så viktiga är D-dropparna!

9. Jämför inte ditt barn

Barn är olika. Vissa lär sig gå tidigt, andra behöver mer träning – och detsamma gäller maten. Därför är det bra att inte jämföra så mycket med andra. Fokusera hellre på ditt barn och hens ätutveckling. En studie från Umeå universitet visar att vissa barn ökade sina smakportioner från en tesked mat till en deciliter på bara tre dagar, medan andra behövde ett halvår på sig för samma resa - utan att det var något konstigt med det. En del barn ­behöver bara lite längre tid på sig för att vänja sig vid nymodigheter som att äta fast mat.

10. Bli inte orolig om barnet spottar ut maten

Det är lätt att tro att bebisen dissar maten du just gett om hen spottar ut den, grimaserar eller föredrar att kladda på tallriken istället. Men så behöver det inte alls vara. Det en stor omställning för en bebis att ­börja svälja mat av fastare konsistens än mjölk. Smaken är ovan och bebisen måste börja jobba med tungan på ett annat sätt än vid bröstet eller flaskan. Det tar sin tid att knäcka den nya koden. En grimas kan vara en reaktion på att något är annorlunda, inte nödvändigtvis osmakligt. Och kladdandet – det är bebisens sätt att lära känna maten med alla sina ­sinnen.

Läs också: Bebis utveckling – därför ska du inte jämföra ditt barn med andra

11. Ont i magen? Prata med bvc

Om ditt barn verkar få obehag av maten, som magont, utslag eller kräkningar – prata med bvc. Det kan vara något barnet inte tål. Prata också med bvc om du har andra frågor om barnets ätande. Vid behov kan en barnläkare träffa barnet, och remittera till en logoped eller dietist om barnet behöver hjälp på traven.