Hur mycket minns en bebis?

En pruttpuss på bebismagen, ett kiknande skratt till svar. Eller hejdåvink på morgonen, förtvivlad gråt till svar. Minns barnet sådant? Forskarna är något på spåren.

T

änk dig att du står vid skötbordet. Att du pruttpussar på bebismagen, att du hör hur bebisen kiknar av skratt. Att du slutar pruttpussa, ler och möter bebisens blick. Att du ser att det finns en förväntan om mer – och att bebisen känner en nästan skräckblandad förtjusning inför vad som komma skall.

Bebisen har lärt sig av sina erfarenheter. Den vet att det busiga glittret i dina ögon betyder att det snart kommer ännu en pruttpuss. Och det är ett tecken på att bebisars hjärnor faktiskt kan lagra minnen – något som man för bara några decennier sedan inte trodde var möjligt.

Så småningom har förmodligen minnet av själva händelsen där på skötbordet bleknat bort. Men den kunskap som erfarenheten har gett finns kvar. Allt pruttpussande (eller vad det nu kan vara) har gett barnet en viktig relationskunskap och hjälpt det att känna trygghet.

Ungefär så funkar minnet hos små barn, tror man idag.

Mikael Heimann, psykolog och professor i utvecklingspsykologi.

Mikael Heimann, psykolog och professor i utvecklingspsykologi.

Vid Linköpings universitet arbetar en man som ibland tänder lampor med pannan. Han heter Mikael Heimann och är professor i utvecklingspsykologi. Att tända lampor med pannan är en av flera metoder som han och hans kollegor använder för att förstå barns förmåga att minnas. Det kan låta som en lite märklig sak att göra – och just därför är det så bra, förklarar han:

– När man forskar om barns minne är det, för vetenskapens skull, viktigt att visa barnet en händelse som det inte är så stor risk att det ser i sin vardag.

Läs också: Barns utveckling – jämför inte ditt barn med andra

I experimentsituationen sitter försöksledaren med barnet mittemot sig. Framför försöksledaren finns en svart träskiva. På träskivan är en vit lampa fäst. Försöksledaren böjer sig fram och tänder lampan med pannan en gång, två gånger, tre gånger. Barnet tittar – och lär sig, har man förstått.

– För när barnet, och andra barn i en kontrollgrupp, kommer tillbaka någon dag senare är det bara de som har sett oss presentera aktiviteten som gör likadant. Alla av dem lyckas inte, men de flesta gör ett tydligt försök, säger han.

Därmed visar de upp ett exempel på vad forskarna kallar fördröjd imitation – förmågan att komma ihåg ett beteende man har sett och vid ett senare tillfälle härma det.

Fördröjd imitation är högintressant, anser Mikael Heimann. Han ser det som en början på, eller rent av ett exempel på, medvetet minne (se faktarutan nedan).

– När barn visar prov på fördröjd imitation indikerar det att de har förmågan att observera och ta in vad som händer runt omkring dem – att kulturen ger ett avtryck mycket tidigare än vad de flesta av oss är medvetna om, säger han.

De barn som tittar på när Mikael Heimann och hans kollegor tänder lampor med pannan brukar vara omkring 1 år gamla. Är barnen yngre än 6–9 månader kan det vara svårt att se tecken på fördröjd imitation, även om förmågan ofta finns där.

– Små barn är ju inte så motoriskt kontrollerade. Det är svårt för dem att göra vissa saker, säger Mikael Heimann.

Minnet finns tidigare än vi trott

Men det är med minnet som med språket, tror han. När vi senare i livet försöker lära oss ett nytt språk förstår vi i regel mer av språket än vi kan uttrycka. Vi har den inre kunskapen men inte förmågan att använda oss av den fullt ut.

– Min hypotes är att det är samma sak med minnet. Att det finns tidigare än vi har lyckats visa med vetenskapen – helt enkelt för att mindre barn inte kan visa det, rent motoriskt, säger Mikael Heimann.

Läs också: Hur mycket ser en nyfödd bebis?

Formar dolda minnen

Men det finns minnesexperiment som används även på riktigt små barn. I en studie visade man 3 månader gamla bebisar vad man kan göra med en handdocka. Försöksledaren visade att handdockan hade en vante som man kunde ta av och på. Bebisen, som låg i sin säng, kunde bara betrakta vad som hände. Efter detta första experimenttillfälle besöktes bebisarna i sina hem ungefär varannan vecka. Varje gång fick de se handdockan, men utan att vanten togs av eller sattes på.

När barnen var 6 månader fick de och en kontrollgrupp möjlighet att själva agera tillsammans med en handdocka. De som hade varit med om presentationen kunde snabbare och i högre grad göra som försöksledaren hade gjort vid det första experimenttillfället. Forskarna menar att bebisarna hade format ett ”dolt” minne som var till hjälp när de för första gången själva kunde utföra handlingen, det vill säga ta av handdockan vanten.

I en annan studie ingick 6 veckor gamla bebisar. Forskarna räckte ut tungan eller öppnade munnen, olika med olika bebisar. Ett dygn senare kom bebisarna tillbaka. Den här gången gjorde forskarna ingenting, men de barn som hade sett ”sin” forskare räcka ut tungan räckte ut sina tungor, och de barn som hade sett ”sin” forskare gapa öppnade sina munnar – ungefär som om de ville säga ”Hej, var det du som gjorde så här med mig?”.

Barns tidiga minnen har betydelse

Det finns många experiment som visar att barn i någon mening minns tidigare än man trodde förr – och ibland tror fortfarande.

– Jag märker att lekmän, och även professionella som inte har rört sig i forskarvärlden på länge, ibland använder sig av kunskap som inte är helt uppdaterad, säger Mikael Heimann.

Själv brinner han för den nya kunskapen. Men vad betyder den utanför forskningslaboratorierna? För alla barn som i vardagen tas omhand, kramas, får mat när de är hungriga och tröst när de är ledsna? För barn som kanske inte alltid får det de behöver? Och för de barn som får vara med om saker som inget barn borde behöva vara med om?

– Barns tidiga minnen har betydelse, men exakt hur vet vi inte. Vi har inte metoder för att undersöka sådant. Där kan man bara spekulera, säger han.

Mikael Heimann berättar om en pojke med tidiga, traumatiska minnen av att ha opererats vid 5 månaders ålder. En minnesforskare intresserade sig för honom. Vid mellan 2 och 2,5 års ålder kom pojken ihåg delar av det han hade varit med om. Han kunde berätta vem som hade varit hos honom på sjukhuset, att han hade kräkts och att han inte kunde se. Vid ungefär 3,5 års ålder kom han däremot inte ihåg något. Han var ovillig och ointresserad av att prata om händelsen.

Läs också: Svårt att få ögonkontakt med bebis? Här är anledningen

Svårt komma åt tidiga minnen

Det är något som händer med minnet vid omkring 3–4 års ålder. Man tror att det har med språket att göra. För ungefär samtidigt får vi tillgång till ett utvecklat språk – och då är det som om det tar över. Det är som om det organiserar om vår inre värld så att vi glömmer det mesta vi har varit med om tidigare.

– Allt vi minns försvinner inte, men det blir mycket svårare att komma åt det.

Jag vet en flicka som fick röda klackskor när hon var 1,5 år. Hon har ett minne av en väldigt stark närvarokänsla när hon gick med skorna över torget

Som vuxna minns vi sällan det som har hänt före 4 års ålder, visar forskning.

– Men det finns en spridning. Jag vet en flicka som fick röda klackskor när hon var 1,5 år. Hon har ett minne av en väldigt stark närvarokänsla när hon gick med skorna över torget, berättar Mikael Heimann.

Man vet inte säkert varför vi oftast inte minns vad som hände oss före 4 års ålder, men man tror att språket spelar roll. Att det liksom ”ställer sig i vägen” för våra tidiga minnen, de vi formade när språket ännu inte fanns. Ungefär samtidigt börjar våra erfarenheter kopplas tydligare samman med vårt ”jag”, rent psykologiskt. Det påverkar förmodligen också, tror Mikael Heimann.

– När vi pratar om våra minnen menar vi ju ofta: ”Jag vet att jag har varit med om det här. Det är förknippat med vem jag är, med min identitet.” 

Ett barn sitter på sin mammas rygg, båda skrattar.

Barn minns, tidigt. Det vet vi nu – och det säger något om barns förmåga att tänka och förstå. Foto Shutterstock

4 frågor och svar om barns minne

1. Mikael Heimann, vad betyder kunskapen om att barn minns tidigt?
– Oerhört mycket! Det är ju ingen icke-utveckling som pågår de tre första åren. Förr trodde man att språk­utvecklingen började först vid 1 eller 1,5 års ålder, men nu vet vi att den bygger på den kommunikation och turtagning som pågår från allra första början i barns liv. Jag tror att det är samma sak med ­minnesutvecklingen.

2. Vad kan kunskapen om barns minnes­förmåga säga oss?
– Den säger något om barnets förmåga att tänka och förstå. Vi vet att det är en funktion som betyder något för den ­senare utvecklingen. Det ger oss en ökad förståelse för barns utveckling. Att inte ta till sig det är som att säga att allt man inte kommer ihåg i sitt liv är oviktigt. Men det är det ju inte. Det har format dig som människa, även om du inte minns det.

 3. Om ett barn har kolik, kan det då minnas det jobbiga, onda i magen?
– Kortsiktigt, javisst. Det är ju en del av erfarenheterna det här barnet har. Men det kommer inte att bli de dominerande erfarenheterna. Det blir något som barnet lär sig att hantera och leva med.

 4. Om man har lämnat sitt barn till barnvakt och det har varit ledset, eller om man har använt en sömnmetod som har gjort barnet ­förtvivlat – minns det?
– Då handlar det om hur man kommer att kunna hjälpa barnet att hantera sina känslor. Men visst, det är ju så. I alla sammanhang är det så att livet inte är perfekt. Vi kan bara vara ”good enough”, som psykoanalytikern Winnicott sa. Det är det vi är skapade för.

Bra att veta om barns minne

  • Minnet brukar delas in i två delar: en omedveten och en medveten. Det omedvetna (implicita) minnet består av motoriska färdigheter (som att man kommer ihåg hur man cyklar om man en gång har lärt sig det), vanor och delar av vårt igenkänningsminne. Det medvetna (explicita) minnet innehåller bland annat våra personliga, självbiografiska minnen. Det ger oss möjlighet att komma ihåg särskilda händelser som vi kan datera och aktivt ta fram ur vårt minnesarkiv.
  • För bara några decennier sedan trodde att barn inte kunde minnas innan de fick tillgång till språket.
  • Nyfödda barn kan komma ihåg sin mammas röst från fostertiden. De kan också känna igen musikstycken och sagor de har hört under fostertiden.
  • Barn lär sig tidigt att känna igen rytmen i sitt modersmål.
  • 13 månader gamla barn som får en leksak presenterad för sig två gånger kan komma ihåg leksaken i två månader. Är barnen 16 månader minns de
    i ett halvår.

Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
NUVARANDE Hur mycket minns en bebis?
NÄSTA Så blir inskolningen på förskolan trygg