Därför har bebisen så stort sugbehov

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Bebisar vill suga. Ibland ofta, ibland mindre ofta – och ibland jätteofta. Det beror på att barn har ett medfött ­sugbehov.

– Redan på ultraljuds­undersökningen kan man se hur bebisen i mammas mage för sina ­händer till munnen och suger på fingrarna. ­Nyfödda barn kan också göra så, även de som är för tidigt födda, säger Kerstin ­Hedberg Nyqvist, barn­sjuk­sköterska som forskar om amning.

Sugandet är en överlevnadsinstinkt.

– Vi människor är ju däggdjur. Vi är ­gjorda för att dia. Det är så vi får i oss ­näring i början av livet.

LÄS OCKSÅ: Napp eller tumme – nackdelar och fördelar

Suga – mat, tröst och trygghet

Men för bebisen är sugandet inte bara ett sätt att få i sig näring, påpekar hon.

– Det är lika mycket ett sätt att bli lugn och få tröst. Bebisar mår bra och känner sig trygga av att suga. De kan suga av olika skäl. Ibland för att de är hungriga, ibland för att de är trötta och ibland bara för att det är ett mysigt sätt att umgås.

Kerstin Hedberg Nyqvist har arbetat inom neonatalvården, med nyfödda barn som av olika skäl behöver sjukhusvård.

– Forskning har visat att sugandet är smärtstillande för nyfödda. Därför har man som rutin på neonatalavelningar att låta barnet komma till mammans bröst när det ska tas prover. Om mamman inte är där, eller om ­barnet är för känsligt för att placeras vid mammans bröst, får det suga på en ­tröstnapp, berättar hon.

Amma ofta = mer mjölk

För ammande mammor hjälper bebisens sugande till att producera tillräckligt med mjölk.

– Om barnet inte får suga så ofta det vill stoppas mjölkproduktionen upp. Barnet blir inte nöjt – och mamman kan tro att hon inte har tillräckligt med mjölk, säger Kerstin Hedberg Nyqvist.

Läs mer: Min bebis vill amma HELA tiden!

Friska barn visar när de vill suga. Men det är inte alltid så lätt att förstå tecknen.

– Bebisen kan till exempel gapa, räcka ut tungan, leta med munnen eller föra ­händerna till munnen.

Om bebisen skriker?

– Då kan bebisen redan ha signalerat ett tag utan att ha fått sugbehovet tillfredsställt. Mindre energiska barn kan somna om de inte får sugbehovet tillfredsställt, istället för att skrika.

För den som ammar är det enklast att ­tillgodose barnets sugbehov genom att låta det få bröstet så ofta det vill – att ”amma fritt”, menar Kerstin Hedberg Nyqvist.

Det kan innebära olika saker för olika barn. Ett pågående forskningsprojekt visar till ­exempel att för tidigt födda barn som ammades helt när de kom hem från ­sjuk­huset hade mellan 8 och 26 amningsstunder per dygn.

Om bebisen flaskmatas är det, precis som vid amning, bra att låta bebisens aptit styra hur mycket och hur ofta den vill äta. Många bebisar gillar att suga på napp mellan flaskningarna. Extra tryggt kan det kännas att få vara nära, i föräldrafamnen, och suga – flaskmatade barn har ju lika stort behov av att bli burna och hållna som ammade barn.

”Man ser hur bebisen varvar ner”

Marianne Schedvins, barnsjuksköterska som i många år har arbetat som vårdutvecklare inom barnhälsovården, tycker att man kan se hur barns ­ansiktsuttryck ­ändras när de får ett bröst, en napp eller ett finger i munnen.

– Man riktigt ser hur de varvar ner, blir lugna och får något nöjt över sig, säger hon.

Barn som ammar fritt är inte alls lika benägna att suga på napp, enligt hennes erfarenhet. Men de kan vilja suga på bröstet desto oftare.

– Som mamma kan man känna sig väldigt låst. Många mammor säger att det kan ­kännas som att barnet äter upp en, säger ­Marianne Schedvins.

Bebisar suger mest första veckorna

Det näst intill omättliga sugbehovet hos ­barnet brukar vara som mest intensivt ­under de första veckorna.

– Om man har bestämt sig för att man vill amma är det bra att känna till det, och att veta att det är det som gör att mjölkproduktionen kommer igång. Sedan, när ­amningen väl är igång, kan man pröva napp ibland om man vill, säger Marianne Schedvins.

Ibland sägs det att napp kan vara ­något negativt, som en propp för ­känslorna. Det tror hon inte på.

– De barn som inte låter sig tröstas av napp spottar ut den. För dem duger inte nappen. Så jag tror att man kan lita mycket på barnet och sig själv.

Napp kan störa amningen i början

Inte heller barnläkaren Anna-Karin Edstedt Bonamy ser någon risk för att ­nappen ska bli ”en propp för känslorna”.

– Vi barnläkare har inte det ­perspektivet. Napp kan skydda mot plötslig spädbarnsdöd, men jag tycker inte att man ska använda napp de första veckorna. Då kan det störa amningen.

Visst kan det hända att man som förälder ger barnet napp när det egentligen hade behövt ­något annat, som att komma upp i famnen. Men det är inte hela världen, menar Anna-Karin Edstedt Bonamy.

– Att vara förälder handlar om att klara av sin egen vardag också. Om inte den är hållbar blir det inte bra för barnet. Och jag tror att man efter ett tag – det kan ta några veckor – vet vad ens barn vill och behöver. Ibland är det amning, ibland är det napp och sova, ibland är det famnen.

Hur påverkas tänderna av napp?

Att suga på napp och tumme kan orsaka felställning av tänderna, framför allt framtänderna. Det kan också påverka gommens och överkäkens form. Många tandläkare tycker därför att det är bra om barnet slutar suga på napp eller tumme så tidigt som möjligt – gärna före 3–4 års ålder, och åtminstone innan de permanenta tänderna kommer (ofta vid 5–6 års ålder).

En del barn har ett starkt behov av den trygghet som nappen eller tummen ger. När det är så kanske man inte enbart ska tänka på ­tänderna utan också se till vad som är bäst för barnet. Om man vill kan man diskutera med sin tandläkare – ­kanske han eller hon har lugnande besked om hur bråttom det är att sluta, eller tips på hur vanan kan brytas på ett så varsamt sätt som möjligt. Det är bra om barnet kan bli delaktigt i processen, så att det inte behöver uppleva att de vuxna har bestämt att det ska bli fråntaget något.

Texten om tänder är ett utdrag från Vi Föräldrars stora bok om barn