Hur bedömer man sitt barns allmäntillstånd?
"Hur är allmäntillståndet?"frågar sjuksköterskan när du ringer sjukvårdsupplysningen med en gnyende, febervarm bebis på armen. Ja, hur kan man veta? Vad ÄR allmäntillståndet?
Är allmäntillståndet påverkat eller inte – hur ska man som förälder veta det?
– Föräldrar är världsmästare på sina barn och de som bäst kan bedöma barnet. De flesta föräldrar vet vad de ska titta efter och har en allmän magkänsla när något inte är som vanligt, säger Per Seffers, barnläkare och överläkare på Sachsska barnsjukhuset i Stockholm, en av landets största barnmedicinska akutmottagningar.
Allmäntillstånd handlar om vad man kan se och uppfatta hos barnet
Att beskriva begreppet ”allmäntillstånd” är svårt, säger Per Seffers, men det handlar om vad man kan se och uppfatta hos barnet: aktivitetsnivå, hur barnet ser ut, hur barnet beter sig, kroppshållning och andning. När ett barns allmäntillstånd ska bedömas blir det en sammanvägning av barnets temperatur, andning, puls, eventuella tecken på smärta, vilken kontakt man får med barnet samt vätskebalansen.
Kontaktförmåga, andning och hudfärg
Frågan är vilka tecken man ska vara extra vaksam på. Per Seffers ger exempel:
– Det kan vara att man inte känner igen barnet eller att man inte får samma kontakt som vanligt. Ett lite större barn kanske inte vill leka eller göra andra saker som det vanligtvis tycker är kul.
– Barnet kan också ha det jobbigt med andningen. Tecken på det är att barnet andas fortare, får ta i med magen eller att man ser en tydlig indragning mellan revbenen när barnet andas.
– Kanske tycker man att barnet har en annan färg på hud, läppar eller mun än det brukar.
Feber – var extra uppmärksam på de minsta
Feber är i sig oftast ingen anledning till oro så länge barnet ändå verkar må ganska bra, orkar äta och dricka, samt har god kontakt med sin förälder.
Undantaget är bebisar under 3 månader. Hos så små barn är feber alltid en signal om att man bör vara extra uppmärksam. Ofta bör man kontakta sjukvården för att få råd. Febern kan vara ett tecken på en bakteriell infektion, vilket kan vara farligt för små barn. Med feber menas oftast en temperatur över 38 grader.
Hos bebisar upp till 3 månader finns det några saker man kan hålla särskild uppsikt över för att bedöma allmäntillståndet.
– Tecken på nedsatt allmäntillstånd kan vara att bebisen inte ger något svarsleende, att den är slappare än vanligt i kroppen eller är blek, har grå hudfärg eller blå partier runt eller i munnen. Bebisen kan ha svårt att äta, släppa taget om bröstet eller flaskan, somna ifrån matningen eller amningen eller bli kallsvettig när den äter.
Ont i örat eller magen
Att barnet har ont är ett vanligt skäl till sämre allmäntillstånd. Det kan vara örat som värker, magen eller en infektion som ger besvär. Då kanske barnet gråter på ett sätt man inte känner igen, eller det kanske är grinigt och kinkigt.
– Är barnet inte tröstbart fast man bär och klappar är det en viktig pusselbit gällande allmäntillståndet. Går det inte att trösta barnet är det ett tecken på något mer allvarligt som kan behöva bedömas av läkare, säger Per Seffers.
Många av de barn han träffar på akuten i åldern 0–3 år har feber eller är slöa och inte sig lika.
RS-virus och magsjuka
– Infektionssjukdomar är vanligast. Under december till april får vi in många barn med RS-virus. Under vinter och vår brukar det gå magsjuka också.
RS-virus är en vanlig infektion som alla barn vid 3 års ålder har haft någon gång. För de flesta blir det en vanlig förkylning, men en del barn har otur och kan få det jobbigt. Ofta handlar det om riktigt små barn, under 6 månader.
– Någon behandling mot viruset finns inte, men barnet kan behöva vård för att må bra. Luftvägarna kan påverkas av viruset eller så vill barnet inte äta på grund av nästäppa, vilket leder till att set inte får tillräckligt med energi, förklarar Per Seffers.
Vätska viktigt
Föräldrar uppmanas ibland att hålla koll på barnets vätskebalans genom att notera hur ofta barnet kissar eller hur många blöjor bebisen blöter ner per dygn. Enligt Per Seffers är det ett grovt mått, en pusselbit bland många.
– Barn kissar olika ofta. Vid magsjuka förlorar barnet dessutom mycket vätska genom kräkningar och diarréer. Man får hålla koll på om det är stora mängder vätska som går ut och hur mycket barnet dricker.
Allmäntillståndet – 4 frågor och svar
1. Mitt barn är sjukt. Vart vänder jag mig om jag vill få råd?
"Det är en bedömningsfråga. Det handlar om hur illa det är och hur gammalt barnet är. Har man ett barn som dag efter dag är smågrinigt, till exempel på grund av magont, kan bvc eller en barnläkarmottagning vara ett bra alternativ. Sjukvårdsupplysningen kan ge råd. Akuten är konstruerad för akuta besvär och svårare sjukdomar eller tillstånd."
2. När ska man åka direkt till sjukhuset?
"När allmäntillståndet upplevs som dåligt, speciellt om barnet är under 3 månader. Medicinskt kan vi läkare många gånger tycka att "det var inte så farligt". Men inten kommer till akuten för att det är roligt. Naturligtvis finns en stor portion oro hos föräldrarna när barnet inte mår bra."
3. Hur vet man om barnet är allvarligt sjukt?
"Om barnet har det riktigt jobbigt med andningen, har svår smärta, om du får dålig kontakt med ditt barn, vid stora vätskeförluster vid magsjuka och när allmäntillståndet upplevs försämrat hos ett barn under 3 månader. Då ska du åka till akuten. Är barnet under 3 månader gammalt och mår dåligt, eller om du som förälder oroar dig, krävs färre sjukdomstecken för att föranleda ett akutbesök. Det kan räcka med en känsla av att något inte stämmer."
4. När ska barnet vara hemma från förskolan?
"Är barnet trött och hängigt behöver det få vara hemma, även om det inte har feber. Piggheten får avgöra."
Artikeln publicerades i april 2017.
